Beslut 2001-10-17 (reg.nr 22-279-01)

Fråga om ett universitet varit skyldigt att inhämta ytterligare sakkunnigutlåtande vid anställning av lektor. Även fråga om den anställde uppfyllde behörighetskravet för anställningen.

Ärendets bakgrund

Lunds universitet ledigförklarade en anställning som universitetslektor i tjeckiska. I ledigkungörelsen angavs bland annat att vid tillsättningen skulle särskild vikt fästas vid pedagogisk skicklighet. Som sökande anmälde sig bland andra C och K.

Sakkunnigutlåtande lämnades av dr G, Oslo, och dr S, Prag. G förordade C som innehavare av anställningen medan S förordade K.

Språkvetenskapliga lärarförslagsnämnden beslutade den 3 oktober 2000 att föreslå K som innehavare av anställningen. Mot beslutet reserverade sig lärarförslagsnämndens ordförande.

Styrelsen för humaniora och teologi (områdesstyrelsen) beslutade den 11 oktober 2000 att återremittera ärendet till lärarförslagsnämnden för bland annat ett tredje sakkunnigutlåtande.

Sedan den tredje sakkunnige avsagt sig uppdraget hemställde lärarförslagsnämnden den 5 april 2001 att områdesstyrelsen skulle behandla ärendet på nytt.

Vid sammanträde den 18 april 2001 beslutade områdesstyrelsen att anställa K som universitetslektor i tjeckiska.

Yrkande m.m.

C överklagade beslutet och yrkade i första hand att han själv skulle få anställningen och i andra hand att anställningen utlystes på nytt med nya sakkunniga. Han anförde bland annat följande. Den sakkunniga G underkänner K:s anspråk på att dennes doktorsexamen i nordiska språk samtidigt skulle konstituera en examen i tjeckiska. G:s entydiga slutsats är att bland de fyra sökande är han den enda med för anställningen nödvändiga formella meriter. Lärarförslagsnämnden väljer att blunda för detta sakkunnigutlåtande och beaktar endast den tjeckiske sakkunniges hårresande vinklade utlåtande som jämställer hans forskarmeriter med K:s i stort sett obefintliga relevanta forskarmeriter. Områdesstyrelsen hade ålagt lärarförslagsnämnden att skaffa en tredje sakkunnig. Det är anmärkningsvärt att lärarförslagsnämnden fått sabotera en uppgift ålagd av en överordnad myndighet och att områdesstyrelsen nöjt sig med detta. C ifrågasatte också K:s praktiska förmåga i muntlig tjeckiska.

Lärarförslagsnämnden avstyrkte i yttrande bifall till överklagandet och anförde bland annat följande. Inget nytt har framkommit genom överklagandet. C hävdar att K ej är kvalificerad för anställningen då dennes doktorsexamen är i nordiska språk. Nämnden hänvisar till utlysningstextens formulering "avlagd doktorsexamen eller motsvarande". C ifrågasätter också om K talar tjeckiska. Den tjeckiske sakkunnige försäkrar att K:s tjeckiska uppfyller de krav som kan ställas på en lärare i tjeckiska vid ett svenskt universitet.

Områdesstyrelsen genom arbetsutskottet avstyrkte bifall till överklagandet.

C inkom med skrivelse.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl:

Enligt 4 kap. 7 § högskoleförordningen (1993:100) är den behörig att anställas som lektor inom annat än konstnärlig verksamhet som dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen, dels har visat pedagogisk skicklighet.

C har ifrågasatt universitetets handläggning och bland annat hänvisat till att universitetet inte har inhämtat ett utlåtande från en tredje sakkunnig. Det förhållande att de sakkunniga gör olika bedömningar i ett anställningsärende kan visserligen göra ärendet mer svårbedömt ur lärosätets synvinkel. Enbart den omständigheten att de sakkunniga är oeniga medför emellertid inte att lärosätets beslutsunderlag därmed också är bristfälligt och behöver kompletteras. Mot denna bakgrund finner överklagandenämnden att beslutsunderlaget i aktuellt ärende inte varit behäftat med sådana brister att universitetet varit skyldigt att inhämta ett tredje sakkunnigutlåtande. Vad C sålunda anfört angående handläggningen föranleder inte överklagandenämnden att undanröja anställningsbeslutet på formell grund.

I sak gör överklagandenämnden följande överväganden.

Högskoleförordningens behörighetsföreskrifter syftar till att garantera att vissa minimikrav ställs på lärarnas kompetens. Som framgår av redovisningen ovan krävs för behörighet till anställning som lektor bland annat avlagd doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens. Något särskilt krav på i vilket ämne examen skall ha avlagts finns inte uppställt i förordningen. K har visserligen inte avlagt doktorsexamen i tjeckiska utan i ämnesområdet nordiska språk. Hans avhandling och övrig meritering får dock anses ha tillräcklig anknytning till ämnet för den ledigförklarade anställningen. Med hänsyn till det anförda finner överklagandenämnden att K uppfyller behörighetskravet för anställningen.

Beträffande valet av innehavare av anställningen finner överklagandenämnden inte skäl att frångå universitetets ställningstagande. Överklagandet skall därför avslås.

Nämndens avgörande:

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.