Beslut 2002-06-19 (reg.nr 25-170-02)

Anställning som tekniker. Fråga om personliga egenskaper (samarbetsförmåga). 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.

Ärendets bakgrund

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ledigförklarade en anställning som tekniker vid institutionen för klinisk radiologi. Bland de sökande fanns Y och Z.

På förslag av institutionen för klinisk radiologi beslutade SLU att anställa Y.

Yrkande m.m.

Z överklagade beslutet och, som det fick förstås, yrkade att själv få anställningen. Hon anförde att hon hade en betydligt mer gedigen meritlista än Y.

Institutionen motiverade sitt ställningstagande närmare i ett yttrande.

SLU avstyrkte i yttrande till Överklagandenämnden bifall till överklagandet och anförde bland annat följande. Institutionen, som yttrat sig i ärendet, har anfört att Z utan tvekan är en av de mest erfarna personerna i landet när det gäller att utföra röntgenundersökningar på djur. Institutionen menar dock att en anställning inte enbart kan ske på tidigare arbetsmeriter, utan stor vikt bör även läggas vid de sökandes personliga kvalifikationer. Z har tidigare arbetat i många år vid institutionen. Hon slutade vid SLU för några år sedan efter en särskild uppgörelse som hade sin bakgrund i uppenbara samarbetssvårigheter med andra anställda. Mot denna bakgrund valdes Z inte ut för personlig intervju och ansågs inte aktuell för anställningen som tekniker. Personalbyrån anser att de anförda samarbetssvårigheterna är ett sådant särskilt skäl som gör att hon inte är aktuell för anställning vid institutionen, trots sin långa anställningstid vid SLU och sin stora erfarenhet av röntgenundersökningar på djur.

Z kommenterade i ett yttrande SLU:s uppgifter och bestred att hon haft samarbetssvårigheter med arbetskamrater och chefer.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl:

Enligt 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning skall vid anställning avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Skickligheten skall sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

Till skickligheten hänförs de faktorer som är av betydelse för att bedöma de sökandes lämplighet för den aktuella anställningen. All relevant erfarenhet värderas inom ramen för skickligheten. Det skall vara en kvalitativ helhetsbedömning. Hit räknas bland annat teoretisk och praktisk utbildning men även personliga egenskaper, såsom prestationsförmåga, yrkesskicklighet, samarbetsförmåga med mera. Av grundläggande betydelse för meritvärderingen är att de krav som är förknippade med anställningen bestämmer vilka skicklighetsfaktorer som skall beaktas och hur tungt dessa skall väga (jfr prop. 1985/86:116 sid. 7).

Överklagandenämnden gör följande bedömning.

Det har inte framkommit skäl att ifrågasätta dels den betydelse som SLU fäst vid de sökandes personliga kvalifikationer dels de uppgifter som SLU lämnat beträffande Z:s tidigare anställning vid samma arbetsplats. Vid angivna förhållande och med hänsyn till vad som anförts ovan får Y vid en helhetsbedömning anses ha ett försteg framför Z vad gäller skicklighet för anställningen. Överklagandet skall därför avslås.

Nämndens avgörande:

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.