Beslut 2003-12-12 (reg.nr 25-903-03)

Fråga om åldersdiskriminering vid anställning. En sökande kom på grund av sin ålder inte i fråga för anställning som studievägledare vid en högskola. Överklagandenämnden fann att lärosätet tagit ovidkommande hänsyn till ålder och undanröjde anställningsbeslutet.

Ärendets bakgrund

Mälardalens högskola ledigförklarade en anställning som studievägledare vid institutionen för humaniora. Bland de sökande fanns CH och ML.

Högskolan beslutade att anställa ML.

Yrkande m.m.

CH överklagade beslutet och yrkade att själv få anställningen.

CH anförde bland annat följande till stöd för sin talan. Hennes meriter överträffar ML:s. Hon har två examina från Lärarhögskolan i Stockholm; Studie- och yrkesvägledarexamen samt lärarexamen från det praktisk-pedagogiska året. Dessutom har hon ett antal poäng i beteendevetenskap och engelska. När det gäller arbetslivserfarenhet så har hon ca åtta år som sekreterare samt 25 år som studie- och yrkesvägledare. Trots detta har hon inte ens blivit kallad till intervju.

Prefekten vid institutionen för humaniora anförde i ett yttrande med anledning av överklagandet följande. För urvalet av sökande tillsattes tre arbetsgrupper sammansatta av institutionsledning, lärare och administrativ personal. Med utgångspunkt från bedömningen i dessa arbetsgrupper uttogs och intervjuades fyra personer. Efter intervjuerna föll valet på den nu anställda, ML. Den överklagandes meriter är fullt tillräckliga, men åldersfördelningen både bland administratörer och bland lärare på institutionen är sådan att högskolan för att säkra kontinuiteten måste beakta den sökandes ålder. Institutionen riskerar annars att inom några år stå utan kompetenta anställda och därför är strävan att föryngra personalen.

Med överlämnande av prefektens yttrande avstyrkte rektor bifall till överklagandet.

CH anförde i ett kompletterande yttrande följande. Vid en ålder av 59 år har hon åtta år kvar att arbeta och eftersom hon söker ett nytt arbete tänker hon inte sluta tidigare. Hur många anställda kan lova att stanna så länge som 6-8 år? Detta kan inte kallas annat än åldersdiskriminering.

Högskolan anmodades att yttra sig över vad CH anfört i sitt kompletterande yttrande men valde att inte anföra något ytterligare i ärendet. Högskolan inkom dock till Överklagandenämnden med information om åldersfördelningen bland personalen vid institutionen för humaniora.

ML yttrade sig och anförde bland annat följande. Hennes erfarenheter från antagningsenheten vid Umeå universitet anser hon vara mycket betydelsefulla, eftersom dithörande frågor i hög grad ingår i studievägledarens arbetsuppgifter. Vid en jämförelse mellan hennes och CHs teoretiska meriter kan hon notera, att hon har en betydligt längre och aktuellare utbildning som studie- och yrkesvägledare än CH. Enligt den specifikation av arbetsuppgifter och de bedömningsgrunder som angavs i annonsen om den lediga anställningen ansågs hon väl uppfylla de ställda fordringarna. Dessutom ansågs hon bland annat tack vare sin relativt låga ålder (33 år) ha goda förutsättningar att få bra kontakt med studenterna. Hon har dessutom teoretiskt sett mer än trettio år kvar till uppnådd pensionsålder.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl:

Av 1 kap. 2 § fjärde stycket regeringsformen, i dess lydelse enligt SFS 2002:903, framgår bland annat att det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av ålder. - Enligt 11 kap. 9 § andra stycket regeringsformen skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. - I 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning anges att vid anställning skall avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Skickligheten skall sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. - Av 4 § anställningsförordningen (1994:373) framgår att vid anställning skall myndigheten utöver skickligheten och förtjänsten också beakta sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål.

Det saknas för närvarande uttrycklig författningsreglering av frågor om betydelse av sökandes ålder vid statlig anställning. Förordningen (1980:541) om förbud mot åldersdiskriminering vid tjänstetillsättning, m.m., som angav bland annat att myndigheterna inte fick föreskriva någon övre åldersgräns som villkor för att erhålla en tjänst, upphörde att gälla med utgången av juni 1992 i enlighet med en förordning (1991:1743) om upphävande av vissa personalförfattningar. Europeiska unionen har dock genom rådets direktiv (2000/78/EG) om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet bland annat fastställt vissa regler i syfte att bekämpa diskriminering i arbetslivet på grund av ålder. När det gäller frågan om åldersdiskriminering skall emellertid den delen av direktivet vara genomfört i nationell rätt först år 2006. Av regeringsformens bestämmelser om myndigheternas skyldighet att iaktta saklighet och opartiskhet måste likväl anses följa att hänsyn till sökandes ålder får tas vid beslut om anställning endast då det finns sakliga grunder för detta.

Överklagandenämnden gör mot denna bakgrund följande bedömning.

CH är 59 år. Trots att hon har tillräckliga meriter för sökt anställning har Mälardalens högskola inte låtit henne delta i urvalsförfarandet. Högskolan har uttryckligen hänvisat till CHs ålder som skäl för sitt agerande. Enligt högskolan skulle åldersfördelningen både bland administratörer och lärare på institutionen vara sådan att den sökandes ålder måste beaktas för att säkra kontinuiteten. Annars skulle, enligt högskolan, institutionen riskera att inom några år stå utan kompetenta anställda. Överklagandenämnden, som granskat de ingivna uppgifterna om åldersfördelningen bland institutionens personal, kan inte finna tillräckligt stöd för högskolans uppfattning i detta avseende. Som CH också påpekat får hon förutsättas ha åtskilliga år kvar i arbetslivet, vilket ger högskolan goda möjligheter att på ett godtagbart sätt säkra kontinuiteten bland personalen.

På anförda grunder finner Överklagandenämnden att Mälardalens högskola tagit ovidkommande hänsyn till CH:s ålder vid urvalsförfarandet till anställningen som studievägledare. Det kan inte uteslutas att denna brist kan ha påverkat utgången i ärendet. Bristen kan inte botas genom någon åtgärd från Överklagandenämndens sida. Anställningsbeslutet skall därför undanröjas.

Nämndens avgörande:

Överklagandenämnden för högskolan undanröjer det överklagade beslutet.