Beslut 2004-04-16 (reg.nr 22-938-03)

Anställning som universitetslektor i arbetsvetenskap med inriktning mot organisation och förändringsarbete. Vad innebär Överklagandenämndens uttalande att "de sakkunnigas utlåtanden är av central betydelse" för bedömningen av de sökandes skicklighet? Även fråga om hur meriter inom de olika delarna av anställningens ämnesområde skall vägas mot varandra samt fråga om konsekvensen av att avstå från att genomföra provföreläsning.

Ärendets bakgrund

Malmö högskola ledigförklarade en anställning som universitetslektor i arbetsvetenskap med inriktning mot organisation och förändringsarbete till området Teknik och samhälle. Bland de sökande fanns IM och KH.

Anställningsnämnden för samhällsvetenskap inbjöd IM och KH samt två i ärendet ej aktuella sökande, OA och UL, till provföreläsning och intervju. Till skillnad från KH avstod IM från att ge provföreläsning.

Sakkunnigutlåtanden lämnades av professor BA, Stockholm, och professor JCK, Karlstad. De rangordnade slutligt IM som etta, OA som tvåa och KH som trea.

Anställningsnämnden beslutade att i första hand föreslå anställning av OA, i andra hand KH och i tredje hand UL. I sammanträdesprotokollet anförde anställningsnämnden bland annat följande vad gällde den vetenskapliga skickligheten. Nämnden finner med stöd av sakkunnigutlåtandena samt redovisade meriter att OA, KH, UL och IM uppfyller kraven på vetenskaplig skicklighet. Vid bedömningen av graden vetenskaplig skicklighet utgår nämnden från skickligheten inom anställningens inriktning, nämligen organisation och förändringsarbete. Störst vetenskaplig skicklighet inom ämnesområdet har OA, som därför placeras på första plats. På andra plats placeras KH, som genom sin aktuella och aktiva forskning inom ämnesområdet har försteg framför UL, som placeras på tredje plats. IM har i och för sig mycket hög vetenskaplig kompetens, men då denna inte ligger inom inriktningen organisation och förändringsarbete, placeras hon på fjärde plats. - Vad gällde den pedagogiska skickligheten anförde anställningsnämnden följande. När det gäller pedagogisk skicklighet finner nämnden vid en sammanvägning av provföreläsning och redovisade meriter att OA, KH och UL uppfyller kraven på pedagogisk skicklighet. Nämnden placerar OA före de andra sökande då han har ett klart försteg på grund av sin stora undervisningserfarenhet samt erfarenhet från kursutveckling inom det aktuella ämnesområdet. KH placeras efter OA och före UL på grund av sin erfarenhet av att undervisa på högre nivåer. Då IM avstått från att provföreläsa om ett föregivet ämne - som direkt berör anställningens ämnesområde och inriktning - finner nämnden att hon inte kunnat dokumentera sin pedagogiska skicklighet. Nämnden placerar därmed IM efter de andra sökande. - Vidare anförde anställningsnämnden följande. Nämnden anser när det gäller den övriga skickligheten att IM, OA, KH och UL uppfyller behörighetskraven samt att de placeras jämsides. Nämnden placerar vid en sammanvägning av vetenskaplig, pedagogisk och övrig skicklighet OA först, därefter KH, därefter UL och därefter IM.

Sedan OA återtagit sin ansökan beslutade rektor att anställa KH som lektor i arbetsvetenskap med inriktning mot organisation och förändringsarbete.

Yrkande m.m.

IM överklagade beslutet och yrkade att hon själv skulle förordnas till innehavare av anställningen.

IM anförde bland annat följande till stöd för sin talan. Båda sakkunniga är eniga om att hon är den mest meriterade utifrån alla bedömningsgrunder. Efter intervjuer och föreläsningar anser både BA och JCK att hon är med BA:s ord "den mest kompetenta bland de sökande". Av de 13 sökande till tjänsten ansågs flera inte behöriga. Av de sex behöriga återtog två sina ansökningar inför mötet med anställningsnämnden. Efter detta möte återtog nämndens etta sin ansökan och tre sökande återstod, IM, KH och UL. När det gäller KH och UL har BA och JCK först då rangordnat dem när de anmodades, troligen av nämnden. Dessutom var BA i sina utlåtanden tveksam om bådas behörighet på grund av svag pedagogisk meritering. I sin slutavvägning anför BA åter sin tvekan inför deras behörighet. Anställningsnämnden rangordnade samma dag som intervjuer och föreläsningar ägde rum henne som nummer fyra medan de närvarande sakkunniga vidhöll att hon var etta. Nämndens motivering är, vilket strider mot de sakkunnigas bedömning, att hennes forskning inte ligger inom tjänstens inriktning och att hon inte dokumenterat sin pedagogiska skicklighet, då hon avstod från att provföreläsa. Anställningsnämnden måste sålunda ha utfört samma arbete som de sakkunniga, d.v.s. granskat hennes vetenskapliga produktion i relation till bedömningsgrunderna, uttryckta i ledigkungörelsen. Den har också gjort sin bedömning av hennes pedagogiska skicklighet i sin helhet utifrån något som inte finns, nämligen en provföreläsning. I ledigkungörelsen finns kravet på att vetenskaplig och pedagogisk kompetens skall ges "lika stor betydelse vid bedömningen". Däremot finns inte ett krav om provföreläsning som bedömningsgrund. Det senare kravet finns inte heller i högskoleförordningen, som däremot kräver att pedagogisk skicklighet skall ägnas lika omsorg som andra behörighetsgrunder. Sakkunnigutlåtandena visar med all tydlighet de stora skillnader som råder mellan henne, KH och UL i pedagogisk skicklighet liksom i alla övriga bedömningsgrunder. Anställningsnämnden åsidosätter därmed inte bara de sakkunniga, henne själv och ledigkungörelsen, utan även högskoleförordningen. Hon önskar att rektor om så är möjligt anhåller hos de sakkunniga om en bedömning av hennes kompetens som professor. - IM har åberopat bland annat kritiska sakkunnigutlåtanden över ansökningar om medel från PS, anställningsnämndens vice ordförande, ett manus om artisters arbete samt en provföreläsning för den s.k. Gernerprofessuren i Lund den 11 januari 2002.

Rektor anförde, efter hörande av anställningsnämnden, följande i ett yttrande:

Överväganden:

De sakkunniga har bedömt IM som mest kompetent för anställningen. Anställningsnämnden finner att både IM och KH uppfyller de krav på såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet som gäller för att bli anställd som universitetslektor, men menar att KH har ett försteg framför IM när det gäller den inriktning som myndigheten anser vara central för anställningen och som angivits genom inriktningen. De sakkunniga har enligt anställningsnämnden inte i tillräcklig mån beaktat detta, vilket bland annat kommer till uttryck hos en av de sakkunniga (JCK) då denne slår fast att den allmänna ämnesinriktningen väger tyngre än specialinriktningen. Anställningsnämnden hävdar att det motsatta skall gälla, det är i första hand kompetensen i inriktningen som skall bedömas, därefter tas vederbörlig hänsyn till den allmänna ämnesinriktningen.

Malmö högskola använder sig av såväl provföreläsning som intervju utöver sakkunnigförfarandet för att bättre kunna bedöma den pedagogiska och vetenskapliga skickligheten. IM avböjde att provföreläsa med motiveringen att ". . . arbete på olika sätt är föremål för min forskning - dock inte på det sätt som provföreläsningen indikerar." (brev 2003-04-28) Den angivna rubriken för provföreläsningen var Aktuell arbetsvetenskaplig forskning om organisation och förändringsarbete: teori och praktik. Hon uppgav vidare att hon på grund av tidsbrist inte skulle hinna förbereda en sådan föreläsning. Vid intervjutillfället hävdar dessutom IM att hon "ej behärskar ämnet och ej kan föreläsa med det ämnet". (tjänsteanteckningar 2003-05-09) och att om det hade handlat om att "föreläsa på sin egen forskning - då hade jag föreläst". ibid. Vidare menar IM att hon vid en eventuell anställning vill ha ett samtal om anställningens innehåll. (ibid.) Med dessa uppgifter som framkom i intervjun av IM bedömde anställningsnämnden då som nu att hennes arbetsvetenskapliga kompetens och forskning inte har den inriktning som anställningen syftar till.

KH däremot bedriver forskning inom anställningens inriktning och ämnesområde. KH visade med sin provföreläsning att hon har god praktisk pedagogisk förmåga och god kompetens inom anställningens inriktning och ämnesområde.

IM har vidare i sitt överklagande inkommit med ytterligare skrifter som inte åberopats vid ansökningstidens utgång. Anställningsnämnden finner ingen anledning att beakta dessa.

IM har inte i samband med sin ansökan anhållit om att bli bedömd som professor, utan har kommit med detta i samband med sitt överklagande. Högskolan har därför inte haft anledning att göra en sådan prövning.

Slutkommentar:

Anställningsnämnden vid Teknik och Samhälle bedömer att KH har den vetenskapliga och pedagogiska skicklighet som krävs inom såväl ämnesområdet som den specifika inriktning mot organisation och förändringsarbete och att hon genom sina starkare meriter inom inriktningen måste anses vara mer meriterad än IM för anställningen som universitetslektor i arbetsvetenskap med inriktning mot organisation och förändringsarbete. Med hänvisning till ovanstående föreslås att IMs överklagande avslås.

IM kommenterade i ett avslutande yttrande högskolans yttranden och anförde bland annat följande. Anställningsnämndens och rektors påståenden strider mot annonstexten. Rektor och anställningsnämnden åberopar hennes brev, där hon avböjer att föreläsa. Hennes motivering var att hon inte hade tid att förbereda en provföreläsning på det angivna ämnet. Därmed avsåg hon inte att hon skulle sakna förmåga att provföreläsa, utan precis vad hon skrev - tid saknades. Att hon under intervjun skulle ha sagt "ej behärskar ämnet och ej kan föreläsa med det ämnet" bestrider hon. Hon bestrider också att hon skulle ha sagt att hon hade föreläst om det gällde hennes egen forskning. Däremot erbjöd hon sig att föreläsa omedelbart utan förberedelser på flera olika områden som till exempel genus och organisation. De s.k. nytillkomna bilagor har åberopats av henne i meritförteckningen och publikationslistan. Hon medger gärna att hon känt sig osäker om innehållet i ämnet arbetsvetenskap vid Malmö högskola. Högskoleverket har utvärderat ämnet och visat på bristen på en ämnesinriktning av arbetsvetenskap i Malmö, vilket även de sakkunniga påtalat med hänvisning till annonstextens vida definitioner. Högskoleverkets bedömargrupp rekommenderar rekrytering av minst en professor eller docentkompetent lektor. Själv har hon varit docent sedan 1991 och bedöms just nu för befordran till professor.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl:

Överklagandenämnden gör följande bedömning.

Det har inte framkommit skäl för Överklagandenämnden att undanröja anställningsbeslutet på formell grund. Det som framkommit i ärendet föranleder inte Överklagandenämnden att frångå Malmö högskolas ställningstagande att såväl KH som IM har behörighet för aktuell anställning.

Beträffande valet mellan KH och IM gör Överklagandenämnden följande överväganden.

Av bland annat högskoleförordningens (1993:100) bestämmelser följer att vid anställning av lärare inom högskolan skall den för anställningen skickligaste sökande anställas. Vid bedömningen av de sökandes skicklighet är de sakkunnigas utlåtanden av central betydelse. Detta innebär dock inte att högskolan utan vidare skall anställa den sökande som de sakkunniga förordar. De sakkunnigas bedömningar skall underkastas en självständig och kritisk granskning från högskolans sida. Det bör dock framkomma sakligt godtagbara skäl vid denna granskning eller i övrigt under beredningen av ärendet för att de sakkunnigas bedömningar skall kunna frångås.

I föreliggande ärende har de sakkunniga förordat IM framför KH. Överklagandenämnden har att pröva om Malmö högskola haft sakligt godtagbara skäl för att ändå anställa KH.

Av betydelse för denna prövning är frågan om hur meriter inom de olika delarna av anställningens ämnesområde skall vägas mot varandra. Ämnesområdet för den ledigförklarade anställningen är "arbetsvetenskap med inriktning mot organisation och förändringsarbete". I ledigkungörelsen anges bland annat att särskild vikt skall fästas vid den vetenskapliga och pedagogiska skickligheten och att kompetensen i dessa avseenden skall ges lika stor betydelse vid bedömningen. Vidare anges att det är meriterande med erfarenhet av undervisning och forskning inom anställningens ämnesområde och dess inriktning. Erfarenhet av, eller kunskap om, Malmö högskolas perspektivområden är meriterande. Ledigkungörelsen ger däremot ingen vägledning för bedömningen av hur meriter inom ämnesområdets olika delar skall vägas mot varandra. I denna situation bör företräde ges till den sökande som är mest meriterad inom den ämnesdel mot vilken anställningen skall ha sin inriktning, i detta fall "organisation och förändringsarbete", om inte detta försteg inom inriktningen kan anses ringa och uppvägs av en annan sökandes klart högre meritering inom ämnet i övrigt. (jfr Sigeman, Tjänstetillsättning vid universitet och högskolor - rättsfrågor i överklagandenämndens praxis, sid 21-22). Det är också i allt väsentligt detta synsätt som anställningsnämnden har haft som utgångspunkt vid sin bedömning av de sökandes meriter, och som lett till ställningstagandet att KH har ett försteg framför IM. Åtminstone den sakkunnige JCK:s rangordning grundas dock uttryckligen på det motsatta synsättet vad gäller vägningen av meriter inom ämnesområdet.

Vid prövningen av föreliggande ärende fäster Överklagandenämnden även vikt vid följande omständigheter.

För att kunna komma i fråga för anställning måste en sökande i princip rätta sig efter de anvisningar som högskolan lämnar för ansökningsproceduren. Den sökande som utan godtagbar förklaring avböjer att delta i ett viktigt moment av högskolans handläggning gör det vid äventyr av att ansökan inte vidare kan behandlas eller att övriga ansökningar beaktas i första hand.

Provföreläsningar kan vara ett viktigt komplement till övrig utredning när högskolan skall bedöma de sökandes skicklighet för en anställning. Att en högskola har frihet att använda sig av detta instrument vid lärarrekryteringen framgår bland annat av förarbetena till gällande bestämmelser i högskoleförordningen (jfr SOU 1996:166, sid 94). I föreliggande ärende har Malmö högskola lämnat anvisning till de fyra främsta kandidaterna, däribland IM, att provföreläsa över ett givet tema, "aktuell arbetsvetenskaplig forskning om organisation och förändringsarbete: teori och praktik". IM avstod dock från att genomföra vad som förelagts henne. I ett brev den 28 april 2003 till ordföranden i anställningsnämnden, POH, anförde IM bland annat följande. "Ämnesområdet för tjänsten sades i utlysning kunna ha en möjlig utgångspunkt i historia, vilket är mitt ämne. Av mina publ och opubl arbeten som bilagts ansökan och som torde vara grund för att jag nu kallas till intervju framgår att arbete på olika sätt är föremål för min forskning - dock inte på det sätt som provföreläsningen indikerar. Tyvärr har jag inte möjlighet pga omfattande tjänstgöring i min nuvarande tjänst att lägga så mycket tid som krävs för att göra en sådan föreläsning".

Enligt Överklagandenämndens mening får det förelagda temat för provföreläsningen anses relevant för anställningens ämnesområde. Annat har inte framkommit än att samtliga sökande som varit aktuella för provföreläsning givits samma förutsättningar att genomföra uppgiften. KH genomförde, såvitt framgår av utredningen, uppgiften med framgång. IM valde att i stället avstå från provföreläsningen. Vidare ger IMs inställning, som den kommit till uttryck i brevet till POH, stöd för uppfattningen att hennes (i och för sig starka) allmänna meritering inte är central i förhållande till ämnesområdets speciella inriktning.

Överklagandenämnden finner vid en samlad bedömning av de redovisade omständigheterna och av vad som i övrigt framkommit att det förelegat sakligt godtagbara skäl att förordna KH på anställningen i stället för IM. Överklagandet skall därför avslås.

Nämndens avgörande:

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.

Mot Överklagandenämndens beslut reserverade sig ledamoten CN (se bilaga).

Bilaga

Ledamoten CN anmälde skiljaktig mening och yttrade:

Initialt rangordnade de sakkunniga, var för sig, IM som etta före tre andra sökande. KH rangordnades ej. Efter provföreläsningar - i vilka IM ej deltog - samt intervjuer placerades KH som trea bakom IM (etta) och en annan sökande. Såväl vetenskapligt som pedagogiskt framstår IM som den mest meriterade. Malmö högskola har ej presenterat tillräckliga skäl för att frångå de sakkunnigas bedömningar. Överklagandet bör bifallas.