Beslut 2004-10-15 (reg.nr 22-294--296-04)

Anställning som lektor. Hade den klagande diskriminerats på grund av etnisk tillhörighet vid sakkunniggranskningen?

Ärendets bakgrund

Lunds tekniska högskola ledigförklarade minst en anställning som universitetslektor i matematik. Bland de sökande fanns NN, DD, MM och PP.

Sakkunnigutlåtanden lämnades av professor ZZ (Umeå) och universitetslektor XX (Linköping). XX rangordnade MM som etta, DD som tvåa och PP som trea. ZZ rangordnade DD som etta, MM som tvåa och PP som trea. Ingen av de sakkunniga placerade NN bland de sex främsta, vilka kallades till intervju.

Lärarförslagsnämnden för FIME (Fysik, Informationsteknik, Matematik, Elektronik) föreslog att DD, PP och MM skulle erbjudas anställning som universitetslektor i matematik. Som skäl angavs att dessa tre sökande har ett klart försteg framför övriga kandidater med avseende på pedagogisk skicklighet, erfarenhet och potential för de arbetsuppgifter som är förknippade med anställningen, samt förmåga till akademiskt ledarskap. Beslutet baserades på ansökningshandlingar, redovisning av sakkunniga men också till stor del på utfallet vid provföreläsningarna och intervjuerna.
Lunds universitet beslutade att anställa DD, PP och MM.

Yrkande m.m.

NN överklagade beslutet och yrkade att själv erhålla anställning. Till stöd för sin talan anförde han i huvudsak följande. Hans meriter räcker gott och väl till en placering bland de tre som erbjudits anställning. Vad det gäller de vetenskapliga meriterna så rankas han bland de bästa sökandena av båda sakkunniga. Däremot i frågan om de pedagogiska meriterna så har de sakkunniga och han diametralt motsatta uppfattningar. I XX bedömning av de tolv sökande som han anser vara de mest konkurrenskraftiga (däribland NN) väljer XX att dela upp dessa i två grupper: den ena gruppen består enbart av svenskfödda sökande medan i den andra gruppen ingår endast sökande med utländsk bakgrund. XX gör processen väldigt kort för sökande i den senare gruppen: han skär alla över en kam med uttryck som "begränsad kännedom av den svenska skolan" och/eller "av svenska förhållanden". Enligt XX uppväger "denna brist" alla pedagogiska, vetenskapliga samt övriga meriter hos de sökande i denna grupp. Detta skulle kunna tolkas som ett klart fall av diskriminering. XX har i sitt utlåtande anfört att NN:s kännedom om den svenska skolan och de inledande kurserna vid högskolan är alltför begränsade. Detta påstående är inte bara fel utan också fördomsfullt och besynnerligt. Han har bott i Sverige i 17 år och tog både sin grundexamen (1991) och sin doktorsexamen (1998) i Lund. Han har tolv års undervisningserfarenhet varav nio år som lärare på nybörjarkurser vid "den svenska (hög)skolan". Detta ignoreras till synes även av ZZ som i sitt utlåtande skriver att han "inte verkar ha så stor erfarenhet av att undervisa nybörjarstudenter". Hans undervisningserfarenhet är fullt jämförbar med DD och är klart mer omfattande än både MM och PP. Hans övriga pedagogiska meriter liksom hans forskningsmeriter är betydligt bättre och mera varierade än motsvarande meriter hos de tre på anställningarna förordnade.

Lärarförslagsnämnden för FIME anförde i huvudsak följande i ett yttrande. Båda sakkunniga har inkommit med kommentarer. XX har tagit del av NN:s synpunkter men inte funnit anledning att ändra sin ursprungliga bedömning. ZZ har konstaterat att NN utan tvekan är en god forskare och lärare, men vidhåller sin bedömning att DD, PP och MM har ett försteg framför NN. NN:s överklagande har inte tillfört ärendet några fakta som ändrar nämndens tidigare bedömning. Ingenting har tillförts ärendet som visar att beslutet skulle vara i strid mot gällande lagstiftning och utvecklad praxis.

Styrelsen för Lunds tekniska högskola anförde i yttrande till Överklagandenämnden att den instämmer i lärarförslagsnämndens bedömning och eftersom ingenting framkommit i ärendet som visar att beslutet skulle vara i strid med gällande lagstiftning och utvecklad praxis, beslutar styrelsen med hänvisning till vad som framförts, att avstyrka överklagandet från NN.

Lunds tekniska högskola och NN anförde vid fortsatt skriftväxling i huvudsak följande.

Lunds tekniska högskola: Matematik är ett stort och viktigt ämne i samtliga utbildningsprogram vid Lunds tekniska högskola och goda resultat i matematik är en förutsättning för framgång i studenternas fortsatta studier i andra ämnen. Övergången mellan gymnasium och högskola utgör ett särskilt problem med varierande och ibland otillräckliga förkunskaper i matematik, vilket slår igenom på flera av civilingenjörsprogrammen. I den här aktuella rekryteringen har betonats behovet av att rekrytera lärare vars främsta uppgift är att medverka i planering och genomförande av åtgärder som skall underlätta studenternas studiestart vid Lunds tekniska högskola. Detta förutsätter god förmåga att leda, stimulera och samarbeta med kollegor och studenter. En förstärkning av aktuell institutions forskningsprofil var också önskvärd. Att behärska svenska i tal och skrift var en förutsättning. I bedömningsgrunderna angavs att pedagogisk skicklighet skulle ges särskild vikt samt erfarenhet av betydelse för de nämnda arbetsuppgifterna inom grundutbildningen. Därtill skulle vikt också fästas vid dokumenterad förmåga till akademiskt ledarskap. Styrande vid urvalet till intervjuer var den med utgångspunkt från ansökningarna bedömda förmågan att uppfylla de i ledigkungörelsen angivna kriterierna. Några andra faktorer, såsom nationalitet eller etnisk tillhörighet, har inte haft någon som helst inverkan på lärarförslagsnämndens beslut. Nämnden har ej heller haft anledning att tro att sakkunniga skulle ha lagt andra värderingar i sina bedömningar än de formella kraven. En springande punkt i NN:s överklagandeskrivelse är tolkningen av kravet på "god kännedom om den svenska skolan" och hur sakkunnige XX med hänvisning till detta har graderat de sökande men även hur lärarförslagsnämnden har hanterat detta. Nämnden har uppfattat det så att sakkunnige XX uttalande om god kännedom om den svenska skolan och/eller svenska förhållanden avser "skolan" i vid mening, dvs inte enbart högskolan utan även grund- och gymnasieskola men också ungdomars studiesituation i Sverige. Nämnden delar XX uppfattning att flera av de sökande saknar denna erfarenhet men slutsatsen att någon skulle ha missgynnats enbart på grund av utländsk bakgrund är beklaglig och fullständigt fel. Lärarförslagsnämndens beslut - och även de sakkunnigas - att föreslå PP, MM och DD till anställning baseras på en helhetsbedömning där just erfarenhet av att möta nybörjarstudenter och god insikt i problematiken kring övergången mellan gymnasieskola och högskola haft avgörande betydelse, tillsammans med erfarenhet av att planera och genomföra åtgärder med relevans för arbetsuppgifterna. Lärarförslagsnämnden bestrider bestämt att NN eller någon annan sökande skulle ha diskriminerats på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Bedömningen av de sökande har skett enbart utifrån kvalifikationer och bedömd förmåga att fullgöra arbetsuppgifterna väl.

NN: Sakkunnige XX och lärarförslagsnämndens uttalanden om "god kännedom om den svenska skolan och/eller svenska förhållanden" är mycket underlig med tanke på att de helt saknar stöd i ledigkungörelsen för den aktuella tjänsten. Han håller helt och hållet med om att en god kännedom om den svenska skolan är en självklar bedömningsgrund för den aktuella tjänsten. Det han protesterar mot är att både XX och lärarförslagsnämnden i praktiken har satt likhetstecken mellan "god kännedom om den svenska skolan och/eller svenska förhållanden" och det påhittade kravet om "genomgången svensk grund- och gymnasieskola". Detta är oförsvarbart och knappast lagenligt. Kravet är fullständigt irrelevant vid tillsättning av tjänst som universitetslektor i matematik. Icke desto mindre valde de sakkunniga och lärarförslagsnämnden att sålla bort alla sökande som inte uppfyllde detta påhittade krav. Av en slump hade alla dessa sökande utländsk bakgrund. XX och lärarförslagsnämnden gick så pass långt i denna besynnerliga logik att de inte alls brydde sig om att skilja mellan sökande med utländsk bakgrund eller ens försökte bedöma dessa som olika individer med olika erfarenheter.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl:

Fråga är om ledigkungörelsen i sig till del kan anses diskriminerande mot NN samt om förfaringssättet vid sakkunniggranskningen kan anses ha diskriminerat NN. Fråga är även om Lunds tekniska universitet haft fog för sin bedömning att de tre på anställningarna
förordnade är mer lämpade för aktuell anställning än NN.

Den rättsliga bakgrunden vad avser frågorna om diskriminering

Regler om etnisk diskriminering återfinns i lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Etnisk diskriminering är enligt 10 § förbjuden i ett antal olika situationer bl.a. när en arbetsgivare beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet. Lagen skiljer mellan direkt och indirekt diskriminering.

En arbetsgivare får enligt 8 § inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare genom att behandla honom eller henne sämre än arbetsgivaren behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning (direkt diskriminering). Paragrafen tar sikte på fall där det föreligger ett direkt orsakssamband mellan missgynnandet och arbetstagarens eller arbetssökandens etniska tillhörighet.

Vidare får en arbetsgivare enligt 9 § inte missgynna en arbetssökande eller arbetstagare genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar personer med viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning (indirekt diskriminering). I förarbetena till lagen anges krav på språkkunskaper och utbildningskrav som exempel på sådant som kan missgynna personer med en viss etnisk tillhörighet. Det understryks samtidigt att det är tillåtet att ställa t.ex. språkkrav (prop. 1997/98:177 s. 28). Förbudet mot indirekt diskriminering gäller vidare enligt 9 § inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. I anfört förarbete anges att för att ett förbud mot indirekt diskriminering inte skall få för långtgående konsekvenser bör det finnas ett visst handlingsutrymme för arbetsgivare att få tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt trots att detta kan medföra en negativ effekt för personen som tillhör en viss etnisk grupp. I vilken utsträckning en sådan tillämpning kan godtas bör avgöras genom en intresseavvägning (a.a. s. 28 f).

I fråga om såväl direkt som indirekt diskriminering är det centrala dels att det har skett ett missgynnande, dels att det föreligger något slags orsakssamband mellan detta missgynnande och arbetstagarens eller arbetsgivarens etniska tillhörighet. Det krävs inte att det varit fråga om en avsiktlig diskriminering från arbetsgivarens sida eller att den etniska faktorn är ensam orsak till den missgynnande åtgärden (a.a. s. 26 f).

I lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk diskriminering, religion eller annan trosuppfattning finns i 36 a § en regel om vilken bevisbörda som skall tillämpas vid rättegång enligt nämnda lag. I paragrafen anges följande. Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det arbetsgivaren som skall visa att diskriminering eller repressalier inte förekommit. Bevisbörderegeln motsvarar artikel 8 i direktivet 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung och artikel 10 i direktivet 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet. Överklagandenämnden kommer i förevarande ärende att beakta bevisbörderegeln i 36 a § i lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk diskriminering, religion eller annan trosuppfattning.

Ledigkungörelsen

I ledigkungörelsen anges följande beskrivning av arbetsuppgifterna. En viktig arbetsuppgift under de närmaste åren är att medverka i planering och genomförande av åtgärder som underlättar studenternas studiestart vid LTH. Detta förutsätter god förmåga att leda, stimulera och samarbeta med kollegor och studenter. I arbetsprofilen ingår också att bidra till stärkandet av institutionens forskningsprofiler.

Som övrigt villkor anges följande. Att behärska svenska språket i tal och skrift är en förutsättning för att innehavaren skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Enligt ledigkungörelsen skall följande bedömningsgrunder beaktas. Vid bedömning av de sökandes meriter fästes vikt vid både pedagogiska och vetenskapliga meriter, med särskild vikt vid pedagogisk skicklighet och erfarenhet av betydelse för ovan nämnda arbetsuppgifter inom grundutbildningen. Vikt fästes också vid dokumenterad förmåga till akademiskt ledarskap.

Överklagandenämnden gör följande bedömning.

En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande genom att tillämpa kriterier som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar personer med viss etnisk tillhörighet. Detta gäller dock inte om kriterierna kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Överklagandenämnden bedömer att ledigkungörelsen i sig, genom de i denna angivna kriterierna, inte enligt något stadgande i lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning innebär någon diskriminering av NN.

Sakkunnigutlåtandena

NN har ifrågasatt sakkunnige XX bedömning av sökande med utländsk bakgrund. NN anser att XX gjort processen väldigt kort för sökande med utländsk bakgrund och att han skär dem alla över en kam med uttryck som "begränsad kännedom av den svenska skolan" och/eller "av svenska förhållanden". NN anför att det skulle kunna tolkas som ett fall av diskriminering att "nämnda brist" uppväger alla pedagogiska, vetenskapliga samt övriga meriter hos de sökande med utländsk bakgrund.

XX har i yttrande vidhållit sin bedömning och hänvisat till vad som anges i ledigkungörelsen vad avser arbetsuppgifter och bedömningsgrunder.

Vad avser frågan huruvida förfaringssättet vid sakkunniggranskningen diskriminerat NN gör Överklagandenämnden följande bedömning.

XX har i sakkunnigutlåtandet anfört att de kriterier som anges i ledigkungörelsen bl.a. innebär att den som anställs bör ha god kännedom om den svenska skolan. Vid urvalet plockade XX först bort dem han inte ansåg konkurrenskraftiga i förhållande till övriga sökande. Av de 14 sökande som återstod efter nämnda första gallring har sju utlandsklingande namn. De plockades bort av XX eftersom han vid en genomgång av ansökningshandlingarna fann att de saknar tillräckliga kunskaper i svenska och/eller om svenska förhållanden. Konstateras kan att XX vid sin bedömning av de sökande lagt stor vikt vid kunskaper i svenska och kännedom om den svenska skolan.

En sakkunnig får vid bedömningen av de sökande anses ha ett visst utrymme att tolka innehållet i ledigkungörelsen för anställningen. Med hänsyn till de arbetsuppgifter och bedömningskriterier som anges i ledigkungörelsen - som inte i sig kan anses diskriminerande - får det anses sakligt, lämpligt och nödvändigt att lägga viss vikt vid kunskaper i svenska och kännedom om den svenska skolan, något som NN för övrigt inte har bestritt.

Fråga är om XX vid sin granskning av NN:s ansökningshandlingar förfarit på ett diskriminerande sätt. XX har vid sin granskning bedömt att NN:s kännedom om den svenska skolan och de inledande kurserna vid högskolan är alltför begränsad för att kunna konkurrera ut någon av de sex som enligt XX bedömning kom att utgöra en tätgrupp. Denna bedömning får anses kunna vinna stöd utifrån vad som framgår av NN:s ansökningshandlingar. Överklagandenämnden finner mot denna bakgrund att XX vid sin granskning förfarit sakligt vid bedömningen av NN:s ansökan. Något stöd för uppfattningen att XX och lärarförslagsnämnden, såsom NN menar, tillämpat ett krav på genomgången svensk grund- och gymnasieskola har inte framkommit.

Sammanfattningsvis får Lunds tekniska högskola anses ha visat att förfarandet vid sakkunniggranskningen inte varit sådant att NN diskriminerats.

Överklagandet i sak

I sak gör Överklagandenämnden följande bedömning.

NN har anfört att hans meriter gott och väl räcker för en placering bland de tre främsta. Universitetet fann med utgångspunkt från anställningsprofilen, utfallet vid provföreläsningarna, intervjuerna och med stöd av de sakkunnigas bedömningar att DD, MM och PP är de sökande som har ett klart försteg framför övriga kandidater med avseende på pedagogisk skicklighet, erfarenhet och potential för arbetsuppgifterna samt dokumenterad förmåga till akademiskt ledarskap. Överklagandenämnden för högskolan finner inte skäl att frångå universitetets ställningstagande.

Med hänvisning till det anförda skall överklagandet avslås.

Nämndens avgörande:

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.