Beslut 2004-11-19 (reg.nr 22-978-04)

Det vetenskapliga behörighetskravet för anställning som lektor (4 kap. 7 § högskoleförordningen). En högskola anställde en sökande (utan doktorsexamen) vars huvudsakliga merit var ett avhandlingsmanus. Lektorsbehörigheten har inte ansetts styrkt.

Ärendets bakgrund

Mitthögskolan ledigförklarade en anställning som universitetslektor i arkiv- och informationsvetenskap. Bland de åtta sökande (en återtog sedermera sin ansökan) fanns GS, OH och HA.

Professor LH och professor MK utsågs till sakkunniga i ärendet. LH förordade i första hand OH och i andra hand GS till anställningen. LH anförde dock senare i ett yttrande över överklagandena att han var helt enig med övriga bedömare om att slutligen rekommendera GS för anställningen. - MK förordade i första hand GS och i andra OH. Inga andra sökande rangordnades.

Anställningsrådet (Naturvetenskap, teknik och medier) beslutade att till innehavare av anställningen i första hand föreslå GS och i andra hand OH.

Genom beslut den 23 augusti 2004 anställdes GS som universitetslektor i arkiv- och informationsvetenskap.

Yrkande m.m.

OH överklagade beslutet och yrkade att han själv skulle erhålla anställningen. Han anförde därvid bl.a. följande. GS har varit inskriven vid en institution som forskarstudent i mer än femton år utan att få fram någon doktorsavhandling. Skulle en sådan bakgrund likställas med doktorsexamen skulle det innebära en devalvering av doktorsexamens värde och ett frångående av meritprincipen i samhället. Enligt ett av sakkunnigutlåtandena hävdar GS i sin ansökan att avhandlingsmanuset är färdigt och att den skulle läggas fram sommaren 2004. Han har ännu så länge inte lagt fram någon avhandling, vilket gör att man kan fråga sig om det blir någon avhandling framledes. Att likställa en disputerad person med en odisputerad låter sig inte göras ur vetskaplig synvinkel, inte heller ur ett nationellt - eller internationellt utbildningsperspektiv. Sakkunnige LH placerade honom som nummer ett och GS som nummer två. Sakkunnige MK hade omvänd rangordning. Det står med andra ord 1-1. Samtidigt framgår det inte i vare sig anställningsrådets beslut från den 24 juni 2004 eller i anställningsbeslutet något skäl till varför man i slutändan förordar GS. Han själv förordades av en sakkunnig utifrån de vetskapliga meriterna, samtidigt som denne ansåg att hans pedagogiska meriter var likvärdiga med GS:s. Den andra sakkunnige, MK, förordade GS främst utifrån dennes pedagogiska meriter, men tycker samtidigt att GS har nog så goda vetenskapliga meriter (med tanke på det s.k. avhandlingsmanuset), som dock, med facit i hand, inte har resulterat i någon doktorsavhandling. Detta sakförhållande bör objektivt sett innebära en samlad viktning för honom själv. Anställningen av en odisputerad lektor i arkiv- och informationsvetenskap torde för övrigt inte råda bot på det faktum att det i dagsläget inte finns någon i Sverige som disputerat i arkivvetenskap eller arkiv- och informationsvetenskap, trots att arkivutbildning funnit på högskolenivå i 30 år. Mitthögskolan blir universitet vid årsskiftet 2005. Det är allom bekant att många högskolor haft problem med forskarkompetensen. Det är endast genom att satsa på dem som fullföljt samhällets högsta utbildning, som man kan lägga grunden till en högtstående utbildning och forskning vid högskolorna och universiteten i framtiden.

HA överklagade beslutet och såsom det fick uppfattas yrkade att han själv skulle erhålla anställningen. Han anförde därvid följande. GS var vid ansökningstillfället inte disputerad. Det framgår inte heller om han är det nu. Han bör därför inte komma ifråga för ett lektorat. OH har föga redovisad erfarenhet av undervisning på universitets- eller högskolenivå. Varken GS:s eller OH:s undervisning på högre nivå har fått några positiva vitsord. Ingen av dem har heller genomgått högskolepedagogisk utbildning. Hans egna vetenskapliga meriter är minst lika goda som dessa övriga två. Hans pedagogiska meriter, vilka i värderingssynpunkt skall väga lika tungt som den vetenskapliga meriteringen, överstiger vida GS:s och OH:s.

Anställningsrådet för naturvetenskap, teknik och medier avstyrkte bifall till överklagandet och anförde därvid bl.a. följande.

Anställningsrådets handläggning av ärendet Mitthögskolan utannonserade i december 2003 ett universitetslektorat i arkiv- och informationsvetenskap. Vid ansökningstidens utgång den 8 januari 2004 hade lektoratet samlat 8 sökande. Anställningsrådet beslutade att utse Professor LH, Högskolan i Borås och Göteborgs universitet och Professor emerita MK, Linköping, som ämnessakkunniga för lektoratet. De sökandes handlingar skickades till de ämnessakkunniga i februari 2004.

Vid anställningsrådets telefonsammanträde den 21 april 2004 gör de sakkunniga en redovisning av de sökandes meriter. Efter genomgången konstateras att det finns tre intressanta sökanden. Anställningsrådet beslutar att till provföreläsning och anställningsintervju kalla OH, GS och VT. VT återtar senare sin ansökan med hänvisning till att han nyligen erhållit en annan anställning. Redan i det här skedet väljs HA bort med hänvisning till att de bägge ämnessakkunniga anser att HA inte ligger inom ämnesområdet och att hans erfarenhet av informationsvetenskap är bristfällig. Anställningsrådet diskuterar huruvida GS har vetenskaplig skicklighet eftersom han ännu inte lagt fram sin avhandling. De båda sakkunniga meddelar att hans avhandlingsmanus och övriga meriter gör honom till en bra kandidat för anställningen och att han visat vetenskaplig skicklighet genom sitt framlagda manus och övriga publikationer.

Den 18 juni 2004 genomförs provföreläsningar och anställningsintervjuer i Härnösand. Närvarande är förutom anställningsrådet de båda sakkunniga och universitetslektor Patrik Wallin som tillika är ämnesföreträdare.

Efter den sista intervjun den 18 juni samlades anställningsrådet för att sammanfatta de intryck som de sökande gjort under provföreläsningarna och intervjuerna. Det beslutades då att avvakta några dagar med att fatta beslut om att avge förslag till rektor för beslut.

Den 24 juni återsamlades anställningsrådet för en förnyad diskussion med de båda sakkunniga. Efter en sammanvägd bedömning av de sökandes meriter enligt de sakkunnigas utlåtanden, provföreläsningar och av de intervjuer som genomförts med de sökande beslutade anställningsrådet enhälligt att föreslå rektor att i första hand anställa GS och i andra hand Ove Halen som universitetslektor i arkiv- och informationsvetenskap.

OH:s och HA:s kritik av anställningsrådets tolkning av högskoleförordningens kapitel 4 § 7. Anställningsrådet har tolkat högskoleförordningens 4 kap § 7 (behörig att anställas som lektor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen) och bedömt att GS har visat vetenskaplig skicklighet genom ett framlagt avhandlingsmanus av hög kvalitet och övriga publikationer. GS har dessutom visat 1ångvarig yrkesskicklighet inom ämnesområdet genom sin anställning som arkivstrateg, samordnare och produktchef vid Lantmäteriverket. Anställningsrådet anser sig därmed ha uppfyllt kravet på att redovisa GS:s vetenskapliga skicklighet som utgör en av bedömningsgrunderna för anställningen, och menar att Halens och HA:s kritik skall lämnas utan avseende.

Rektor avstyrkte bifall till överklagandet.

OH inkom med slutligt yttrande.

Enligt inhämtade uppgifter disputerade GS den 8 oktober 2004. Han hade dock den 18 november ännu inte erhållit någon doktorsexamen.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl:

Vad gäller frågan om GS, som ännu saknar doktorsexamen, är behörig till ifrågavarande anställning gör Överklagandenämnden följande bedömning.

4 kap. 7 § första stycket högskoleförordningen (1993:100) har följande lydelse.

Behörig att anställas som lektor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har

  1. avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen,
  2. genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, samt
  3. visat pedagogisk skicklighet.

Överklagandenämnden anförde i ett beslut (se Överklagandenämndens beslut 1995-10-04, reg nr 689-95) gällande frågan om behörighet till ett lektorat följande.

"Det centrala syftet med 1993 års författningsändring måste antagas vara att göra slut på ett tidigare inte helt ovanligt förfarande som innebar att sökande till ett lektorat förklarades behörig på grundval av ett omfattande men ännu inte avslutat avhandlingsmanuskript."

Vid tidpunkten för Överklagandenämndens avgörande angav ifrågavarande bestämmelse endast att en lektor skall ha avlagt doktorsexamen. I propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) sid. 32, varvid bestämmelsen i denna del fick sin nuvarande lydelse, anförs följande

"Regeringen anser, i likhet med utredningen, att högskoleförordningen bör förtydligas så att det framgår att vetenskaplig kompetens för lektor skall innebära avlagd doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens. Detta innebär att utländsk forskarutbildning, licentiatexamen enligt äldre bestämmelser och övrig vetenskaplig meritering utan avlagd doktorsexamen, t ex. inom industriforskning, också efter prövning, bör kunna ge vetenskaplig behörighet som lektor. "

Av utredningen i ärendet framgår att GS numera, den 8 oktober 2004, har disputerat men att han ännu inte erhållit någon doktorsexamen. I sin ansökan bifogade han ett avhandlingsmanus på diskett. Någon annan vetenskaplig publicering av betydelse åberopade han inte (jfr Överklagandenämndens beslut 2002-10-18, reg nr 22-274-02). GS kan inte heller anses ha visat yrkesskicklighet i sådan utsträckning att denna skulle kunna kompensera bristen på doktorsexamen. Överklagandenämnden finner därför med stöd av det ovan anförda att GS inte fullt ut styrkt sin behörighet för anställning som lektor i arkiv- och informationsvetenskap. Han kan därför inte komma ifråga för anställningen.

Beträffande frågan om vem av OH och HA som har störst skicklighet för anställningen finner Överklagandenämnden, såsom de sakkunniga funnit, att OH får anses ha ett försteg framför HA. OH:s överklagande skall därför bifallas.

Nämndens avgörande:

Med bifall till OH:s överklagande undanröjer Överklagandenämnden för högskolan det överklagade beslutet och förklarar att OH skall förordnas som lektor i arkiv- och informationsvetenskap vid Mitthögskolan.

Överklagandenämnden för högskolan avslår HA:s överklagande.