Beslut 2005-08-12 (reg.nr 21-287-05)

Anställning av forskare (Vetenskapsrådet). Av 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning framgår att vid anställning skall avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Skickligheten skall sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Fanns det vid anställning av forskare särskilda skäl för att såsom Vetenskapsrådet hade gjort prioritera en sökande med kortare forskningserfarenhet framför en sökande med längre forskningserfarenhet?

Ärendets bakgrund

Vetenskapsrådet ledigförklarade ett antal anställningar som forskare, bland annat en anställning som forskare i strukturella och funktionella keramer. I ledigkungörelsen angavs att anställningarna var avsedda för forskare som genomfört fyra till sex års självständig forskning efter doktorsexamen. Bland de sökande fanns Z och H.

Sakkunnigutlåtanden lämnades av professorerna GM, USA, RN, Helsingfors, NS, Lausanne, och ARW, Sheffield. NS och ARW rangordnade var för sig Z som etta och H som trea respektive fyra. GM och RN rangordnade var för sig H som fyra efter tre i ärendet ej aktuella sökande. GM och RN gav Z:s ansökan endast medelhög eller låg prioritet jämfört med H:s.

Vetenskapsrådet beslutade att anställa H.

Yrkande m.m.

Z överklagade beslutet och yrkade att själv erhålla anställningen. Han ifrågasatte bland annat hur Vetenskapsrådet hade tillämpat sina kriterier för anställningen och anförde att rådets önskemål om fyra till sex års självständig forskning efter doktorsexamen har tillämpats som ett behörighetsvillkor ("age restriction").

Vetenskapsrådet anförde i yttrande bland annat följande. Den allmänna inriktning som Vetenskapsrådet tillämpar för den särskilda bidragsformen rådsforskaranställning (förordningen 2000:1472 om anställningar beslutade av forskningsråd) är att "innehavaren till anställningen skall ha bedrivit 4 - 6 år av oberoende forskning". Rådsforskaranställningar finansierade av Vetenskapsrådet är alltså ett steg i karriären för framtida förnyelse av forskningen, som i de flesta fall följer på en postdok- och forskarassistentperiod. För att tydliggöra anställningens inriktning gjordes under hösten 2004 en förtydligande tolkning av utlysningstexten så att rådsforskaranställningar skall kunna sökas upp till en tidsrymd av maximalt tio år efter disputation. Bakgrunden till detta var att sökande där tiden från disputation är längre än tio år skall kunna avföras på rent formella grunder utan någon vetenskaplig granskning. Värdet av meriterna anses därmed som något reducerade om tiden efter doktorsexamen är i närheten av tio år. Sökande som ligger inom tioårsperioden bör bedömas vetenskapligt av granskare. Vetenskapsrådets tillämpning utgår här från formuleringen i förordningens 4 § att "forskare bör anställas för att få till stånd forskning inom nya områden och för att bidra till att öka rekryteringen till forskarbanan".

Överklagandenämnden yttrade

Skäl:

Enligt 11 kap. 9 § andra stycket regeringsformen skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. - I 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning anges att vid anställning skall avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Skickligheten skall sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. - Av 4 § anställningsförordningen (1994:373) framgår att vid anställning skall myndigheten utöver skickligheten och förtjänsten också beakta sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål.

Vetenskapsrådets anställningar av forskare regleras genom förordningen (2000:1472) om anställningar beslutade av forskningsråd. I 4 § anges följande. Forskare bör anställas särskilt för att få till stånd forskning inom nya områden och för att bidra till att öka rekryteringen till forskarbanan. Av 6 § och 7 § samma förordning framgår vidare följande. Behörig att anställas som forskare är den som dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens, dels har visat pedagogisk skicklighet. Vid anställning av en forskare skall särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet.

Överklagandenämnden gör följande överväganden.

Z har i sitt överklagande anfört att det skulle ha förekommit åldersdiskriminering i förevarande ärende. Det har emellertid inte framkommit något som ger anledning att anta att det förekommit diskriminering i ärendet.

I sak gör Överklagandenämnden följande bedömning.

Vid statlig anställning skall den skickligaste sökanden anställas om det inte föreligger särskilda skäl för något annat. Särskilda skäl kan vara sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål, till exempel omplaceringsskyldigheten eller jämställdhetsintresset (jfr prop. 1985/86:116, sid. 11).

Som framgår av 4 § förordningen 2000:1472 bör forskare anställas särskilt för att få till stånd forskning inom nya områden och för att bidra till att öka rekryteringen till forskarbanan. Med hänsyn till detta stadgande får det anses föreligga särskilda skäl, framför allt ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt, för att såsom Vetenskapsrådet har gjort prioritera en sökande med kortare forskningserfarenhet framför en sökande med längre forskningserfarenhet. Vetenskapsrådets beslut att anställa H i stället för Z strider därför inte mot bestämmelserna för statlig anställning. Vid angivna förhållande och då det i övrigt inte framkommit skäl att frångå Vetenskapsrådets ställningstagande skall överklagandet avslås.

Nämndens avgörande:

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.