Beslut 2006-11-17 (reg.nr 25-571-06)

En sökande till en anställning som upphandlare gjorde gällande att han utsatts för etnisk diskriminering då han inte kallades till anställningsintervju. Fråga om den klagande befunnit sig i en s.k. "jämförbar situation". Allmänt om Överklagandenämndens prövning av diskrimineringsinvändningar i anställningsärenden.

Ärendets bakgrund

Göteborgs universitet ledigförklarade en anställning som upphandlare. Som sökande anmälde sig bland andra MH och SB.

Universitetet beslutade att anställa MH.

Yrkande m.m.

SB överklagade beslutet och yrkade att själv få anställningen. Han ifrågasatte varför universitetet inte kallade honom till anställningsintervju och gjorde gällande att han utsatts för etnisk diskriminering. SB anförde bland annat följande. Han uppfyller alla efterfrågade kvalifikationer. Han har jobbat i åtta år med offentlig upphandling både självständigt och som projektledare. Han är utbildad civilekonom och har en kvalificerad IT-utbildning. Han har under åren jobbat med absolut allt när det gäller upphandling i offentlig sektor. Det finns absolut ingenting i hans utbildning eller erfarenhet som fattas, snarare tvärtom. Bättre meriter eller kunskap än så här när det gäller tjänsten kan han inte skaffa sig. Universitetet har tidigare diskriminerat honom och via sin tidigare upphandlingschef gjort uttalanden som var orsaken till att han redan 2002 anmälde dem för diskriminering. DO (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering) gjorde ingenting.

Göteborgs universitet avstyrkte i ett yttrande bifall till överklagandet. Universitetet anförde bland annat följande. Till den utannonserade anställningen inkom 25 ansökningar. Chefen för upphandlingsenheten valde ut sex av dessa, tre kvinnor och tre män, för referenstagning och intervju. SB hörde ej till denna grupp. Det fanns även ytterligare sökande som hade klart bättre meriter än SB. Urvalet skedde utifrån den kravprofil som fanns angiven i annonsen. De meriter som de sökande redovisade i ansökan, i form av utbildning, yrkeserfarenhet, arbetslivserfarenhet och liknande, stämdes av mot kravprofilen med syfte att hitta de som var bäst meriterade. Efter rangordning blev slutsatsen att MH var den bäst meriterade och bäst lämpade för anställningen. Hon har en magisterexamen i handelsrätt och har arbetat som upphandlingskonsult och fastighetschef. Rekryteringsprocessen var oproblematisk och följde universitetets rekryteringspolicy. - Universitetet har inte gjort sig skyldig till etnisk diskriminering vid urvalet av sökande för intervjuer och ej heller genom det anställningsbeslut som fattades. De sex sökande som valdes ut hade klart bättre meriter jämfört med den klagande i förhållande till den kravprofil som fanns i annonsen. SB befann sig således inte i en likartad situation och därmed finns inget orsakssamband mellan urvalet och anställningsbeslut och den klagandes etniska tillhörighet. Göteborgs universitet har således inte brutit mot lagen om förbud mot etnisk diskriminering.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl: I 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning anges att vid anställning skall avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Skickligheten skall sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

Regler om etnisk diskriminering återfinns i lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. En arbetsgivare får enligt 8 § inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare genom att behandla honom eller henne sämre än arbetsgivaren behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning (direkt diskriminering). Etnisk diskriminering är enligt 10 § förbjuden i ett antal olika situationer bl.a. när en arbetsgivare beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet.

SB:s överklagande prövas av Överklagandenämnden med stöd av 12 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100). Överklagandenämnden skall härvid pröva om det finns skäl att bifalla SB:s yrkande om att han skall få den aktuella anställningen som upphandlare i stället för MH. Eftersom skickligheten skall sättas främst vid statlig anställning är det av avgörande betydelse vem av parterna, SB eller MH, som kan anses ha störst skicklighet för anställningen. Vid sin prövning beaktar även Överklagandenämnden om det har förekommit sådan etnisk diskriminering i ärendet som kan antas ha påverkat utgången i ärendet. Däremot ankommer det inte på Överklagandenämnden att i övrigt göra en allmän granskning av om universitetet i något annat avseende har brutit mot bestämmelserna i lagen 1999:130.

SB har inte kallats till anställningsintervju av universitetet och har därmed i och för sig missgynnats. Avgörande för frågan om han har utsatts för diskriminering är dock till att börja med om SB befunnit sig i en "jämförbar situation". Av det ovan sagda följer att Överklagandenämnden inte kan pröva om SB borde ha kallats till intervju vid en jämförelse med andra sökande som inte är part i förevarande ärende. Jämförelsen görs i stället mot MH, som är SB:s motpart i ärendet. En annan sak är däremot att vad som i övrigt förekommit kan ha bevisverkan för frågan om diskriminering skett.

Vid Överklagandenämndens prövning är det av betydelse vilka meriter och vilka erfarenheter som varit av värde för Göteborgs universitet vid aktuell rekrytering. Vidare är det av betydelse vilka meriter parterna har redovisat och styrkt (dokumenterat) i sina ansökningshandlingar. Det är nämligen den sökande som har det yttersta ansvaret för att styrka sina meriter i ett anställningsärende.

I ledigkungörelsen anges bland annat följande. Ledigförklaringen gäller en anställning som upphandlare med placering tills vidare vid gemensamma förvaltningen, fastighetsavdelningen. Beträffande arbetsuppgifter anges följande: "Affärsorienterad upphandling. Initiera och självständigt genomföra upphandlingar. Hålla i uppföljning och utvärdera avtal. Anställningen har tydlig fokus på information på olika nivåer inom universitetet. Nyhetsförmedling och utbildningsverksamhet kommer att vara arbetsuppgifter inom området." - Under rubriken Önskvärda kvalifikationer anges följande: "Akademisk utbildning eller motsvarande inom ekonomiområdet. Erfarenhet av upphandling i offentlig verksamhet och god kännedom om lagen om offentlig upphandling. Intresse av ett kund- och marknadsorienterat arbetssätt där service är ett nyckelbegrepp för verksamheten. Stor vikt fästes vid förmåga att arbeta projektorienterat, eftersom många av universitetets upphandlingar genomförs i samverkan med andra universitet och högskolor. God samarbets- och serviceförmåga samt god förmåga och intresse för skriftliga och muntliga presentationer är viktiga kvalifikationer för anställningen."

MH:s ansökningshandlingar består av en kort personlig presentation samt en meritförteckning. Hon anger härvid att hon arbetar som fastighetschef i USA och att hon tidigare har arbetat som upphandlingskonsult vid Verket för högskoleservice (VHS). Hon anger också att hon avlagt en magisterexamen i handelsrätt. Till ansökan finns fogat ett examensbevis avseende magisterexamen i handelsrätt från Högskolan i Jönköping år 2000. Av en bilaga till examensbeviset framgår att MH fullgjort olika kurser i handelsrätt, företagsekonomi och språk. Studierna omfattar minst 170 poäng, varav 20 poäng fullgjorts vid mexikanskt lärosäte. Av merithandlingarna framgår också att MH fullgjort några kurser vid ett amerikanskt universitet. MH har också åberopat ett tjänstgöringsbetyg från VHS. Enligt denna handling har MH haft en tillsvidareanställning som upphandlingskonsult på heltid under närmare två år (2001-2002). Hon har härvid arbetat med olika upphandlingsuppdrag åt kunder främst inom statsförvaltningen. MH får goda omdömen i tjänstgöringsbetyget.

SB:s ansökan består av ett längre brev där han beskriver sin bakgrund, utbildning och erfarenhet av upphandlingsarbete. Han uppger bland annat att han har en civilekonomexamen. Till ansökan finns emellertid endast fogat ett utlåtande från VHS. I detta utlåtande från 1994 anges att SB år 1990 slutfört en fyraårig utbildning vid ett universitet i dåvarande Jugoslavien. Denna utbildning har av VHS bedömts motsvara knappt fyra år/150 poäng på svensk högskolenivå. Vidare anges i utlåtandet att utbildningen, som förbereder för yrkesverksamhet som ekonom, är anpassad till det ekonomiska systemet i dåvarande Jugoslavien. Några andra handlingar som styrker det närmare innehållet i denna utbildning finns inte bifogat. SB har vidare bifogat några intyg från AMU-gruppen om kurser i bland annat ekonomi, ADB samt engelsk affärskommunikation. Vidare finns bifogat ett utbildningsbevis från Eductus gällande utbildning för invandrare med akademisk bakgrund, innefattande bland annat praktisk svenska, personlig utveckling, samhällskunskap och ADB. Till ansökan finns även fogat ett utbildningsbevis från Varbergs kommun som visar att SB fullgjort en kvalificerad yrkesutbildning till intranetutvecklare. SB har i sin ansökan anfört att han arbetar med inköp och upphandling inom kommunal verksamhet. Hans ansökan innehåller dock inte några intyg som styrker praktisk erfarenhet av upphandlingsarbete eller ens utbildning inom området.

Mot bakgrund av ledigkungörelsens innehåll gör Överklagandenämnden följande bedömning. MH får anses ha redovisat och styrkt relevant utbildning för anställningen. Såvitt framgår av ansökningshandlingarna får däremot SBs utbildning anses vara av mer begränsad relevans. MH har således genom sin ansökan dokumenterat ett klart försteg framför SB vad gäller utbildning. Beträffande yrkeserfarenhet har MH - till skillnad från SB - styrkt erfarenhet av kvalificerat upphandlingsarbete inom offentlig verksamhet. Hon får dessutom goda omdömen för detta arbete. Denna merit måste anses vara särskilt värdefull i sammanhanget. Vad gäller övriga bedömningsgrunder har inget väsentligt framkommit. Sammantaget har MH och SB vid ansökningstillfället inte uppvisat likvärdiga meriter, utan i stället har MH genom ansökningshandlingarna styrkt ett klart försteg framför SB vad gäller skicklighet för anställningen. Under sådana omständigheter har parterna inte varit i en jämförbar situation när universitetet valde ut sökande till anställningsintervjuer. Universitetet har således inte gjort sig skyldig till etnisk diskriminering då MH men inte SB kallades till intervju.

Utredningen ger i övrigt inte stöd för annan uppfattning än att MH sammantaget har ett försteg framför SB vad gäller skicklighet för anställningen. SB:s yrkande att själv få anställningen kan därför inte bifallas.

På anförda grunder skall överklagandet avslås.

Nämndens avgörande:

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.