Beslut 2009-12-18 (reg.nr 22-588-09 och 22-589-09)

Det finns inget hinder för en högskola eller ett universitet att ställa upp ytterligare krav än de som följer av 4 kap. 7 § högskoleförordningen för en viss anställning om dessa är sakligt motiverade.

Växjö universitet ledigförklarade en anställning som universitetslektor i svenska språket vid institutet för humaniora. Bland de sökande till anställningen fanns B B, N N och A A.

C C och D D utsågs som sakkunniga att rangordna de sökande. Båda sakkunniga placerade B B som nummer ett. De sakkunniga konstaterade att N N och A A saknade lärarexamen och därför inte kunde komma ifråga för anställningen eftersom lärarexamen utgjorde ett krav.

Lärarförslagsnämnden föreslog efter att bl.a. ha intervjuat B B och en i det här ärendet inte aktuell sökande att B B skulle anställas som universitetslektor i svenska språket.

Växjö universitet beslutade den 26 mars 2009 att anställa B B.

Yrkande m.m.

N N har överklagat beslutet och yrkat att han ska erhålla anställningen. Han anför bl.a. följande.

Det finns ingen saklig grund för att lärarexamen ska utgöra ett behörighetskrav. Under höstterminen 2008 och vårterminen 2009 har A A vikarierat på aktuell tjänst utan att ha lärarexamen. Lärarexamen har inte utgjort ett behörighetskrav för någon annan tjänst i moderna språk. Kravet har enbart tillkommit på grund av att man avsett att gynna en av de sökande.

Det finns formella hinder för att låta en grundutbildningsexamen utgöra ett behörighetskrav vid tillsättning av högskolelektorat. A A och han själv påpekade hösten 2008 för personal vid institutionen för humaniora att det förmodligen är formellt felaktigt att kräva lärarexamen för ett lektorat. En intern utredning genomfördes och det fastslogs att denna erinran var korrekt varför instruktionerna till de sakkunniga ändrades. Lärarexamen återinfördes senare då man menade att det inte går att ändra behörighetskraven under pågående tillsättning. Han vill poängtera att detta är hörsägen. Han har under tillsättningen inte fått någon skriftlig information överhuvudtaget. Av Växjö universitets anställningsordning framgår bl.a. att lärare med vetenskaplig kompetens prioriteras och kraven bör inte vara sådana att lektorskompetenta lärare kan uteslutas. Ett krav på lärarexamen har dock i detta fall uteslutit lektorskompetenta sökande.

C Cs utlåtande vad avser vetenskaplig verksamhet innehåller brister. Bedömningen av en av hans viktigare artiklar är uppenbarligen oavslutad. Meningen i fråga lyder: "Fyra vyer av begreppet grammatikalisering sammanfattar resonemangen från avhandlingen och belyser vikten av....". Fortsättningen på denna mening saknas alltså. Innehållsbeskrivningen av hans avhandling är helt missvisande. C C anger att negerade imperativer och lexikalt favoriserade strukturer förekommer. Detta stämmer inte. Språket han analyserar är svenska och inte isländska. Titeln på avhandlingen är felaktigt återgiven. Hans namn stavas på fyra olika sätt. Utöver detta finns flera grova korrekturfel. C Cs utlåtande är mycket slarvigt skrivet och ger ett halvfärdigt intryck. Dessa formella och innehållsliga brister diskvalificerar utlåtandet som underlag för en saklig bedömning. Lärarförslagsnämnden borde därför inte ha använt sig av det vid tillsättningen av lektoratet i fråga.

Han är bäst meriterad av de sökande, både vetenskapligt och pedagogiskt. Detta framgår av uppgifter i sakkunnigutlåtandena. Han har publicerat flest vetenskapliga alster och har fått tre vetenskapliga utmärkelser för sin avhandling. En stor del av hans forskning är publicerad i internationella sammanhang. Han har disputerat fyra år tidigare än övriga sökande och får bättre vitsord än någon annan av de sökande. Han har längst erfarenhet av undervisning och ligger även före de övriga sökandena vad gäller pedagogiska meriter.

Även A A har överklagat beslutet och har anfört bl.a. följande. För behörighet för tjänsten krävdes lärarexamen vilket medförde att ett antal sökande - däribland han själv — inte kunde komma i fråga för anställning. Kravet på lärarexamen är inte förenligt med bestämmelsen i högskoleförordningen 4 kap. 7 § om anställning av lektor. Det faktum att han — trots att han saknar lärarexamen — sedan den 1 juli 2008 ansetts behörig att vikariera på en tjänst "under utlysning" som huvudsakligen är förlagd till lärarutbildningen, styrker också denna bedömning.

Växjö universitet har vidhållit sitt beslut och avstyrkt bifall till överklagandena. Universitetet har därvid anfört bl.a. följande.

Överklagande från N N

N N har inkommit med överklagande där han ifrågasätter beslutet att anställa B B och i stället förordar att han själv ska anställas. Han anför fyra argument som HUM kommer att bemöta nedan:

1. Avsaknad av saklig grund för lärarexamen som behörighetskrav

Det är korrekt, som N N skriver, att HUM tidigare inte utlyst tjänster i svenska språket som har lärarexamen som behörighetskrav. Vår uppfattning är dock att kravet på lärarexamen är viktigt just för denna anställning av bland annat följande skäl:

a) Innehavaren av den utlysta tjänsten förväntas leda och utveckla lärarutbildningen i svenska. Ledarskapet gäller lärarprogram, vilket innefattar såväl inriktningar som specialiseringar. Det gäller också fristående kurser och uppdragsutbildningar inom lärarutbildning.

b) Lärarexamen hos innehavaren av den utlysta anställningen borgar för trovärdighet gentemot studenter, kollegor och myndighetsutövande intressenter för grundutbildning och didaktisk och utbildningsvetenskaplig forskning vid Växjö universitet. Alla Sveriges högskolor och universitet ska inom en snar framtid införa en ny lärarutbildning. Innehavaren av den utlysta anställningen förväntas ha en aktiv roll i och ett övergripande ansvar för implementeringen av denna process vid Växjö universitet (från 1 januari 2010 Linnéuniversitetet). HUM:s mening är att innehavaren bör ha den särskilda kompetens som en genomgången och avslutad lärarutbildning ger, för att utföra detta arbete på ett framgångsrikt sätt för HUM. Att innehavaren av denna anställning har lärarexamen ser alltså HUM som grundläggande och nödvändig för att leda detta förnyelsearbete.

c) Innehavaren av den utlysta tjänsten planeras ha i princip all undervisning och administration knuten till lärarutbildning. Kravet på lärarexamen är alltså inte en strategi från HUM:s sida att gynna särskild person, utan att efterfråga särskild kompetens hos innehavaren av anställningen.

2. Formella hinder för grundutbildningsexamen som behörighetskrav

HUM undersökte möjligheten att ha lärarexamen som krav för denna anställning. HUM rådfrågade administrativ och juridisk personal vid Växjö universitet. Efter diskussioner gjorde HUM bedömningen att vi förutom doktorsexamen kunde ha lärarexamen som krav. N N hänvisar i sin argumentation till Växjö universitets anställningsordning, där följande står att läsa på sidan 12:

Om utlysning av anställning som universitetslektor/adjunkt anses nödvändig ska olika befattningsprofiler användas för lektorer och adjunkter. Lärare med vetenskaplig kompetens prioriteras och kraven bör inte vara sådana att lektorskompetenta lärare kan uteslutas.

I sitt överklagande har N N enbart citerat sista meningen: "Lärare med vetenskaplig kompetens prioriteras och kraven bör inte vara sådana att lektorskompetenta lärare kan uteslutas", vilket gör att innebörden kan misstolkas. HUM:s tolkning av hela utdraget är att adjunkt inte kan gå före lektor vid anställning.

3. Felaktigheter i C Cs sakkunnigutlåtande

N N kritiserar C Cs bedömning av hans kompetens på fyra punkter. Han skriver i sammanfattningen av sin kritik:

C Cs utlåtande över min vetenskapliga verksamhet är mycket slarvigt skrivet, och detta indikerar att hon inte har ägnat särskilt stor uppmärksamhet åt mina akademiska meriter.... Lärarförslagsnämnden borde därför inte ha använt sig av det [C Cs utlåtande] vid tillsättningen av lektoratet i fråga.

N Ns överklagande verkar på denna punkt bestickande. C C är en välmeriterad professor med bred kompetens. Därför utsågs hon som sakkunnig för denna anställning. HUM:s förtroende för att C Cs gör en korrekt och vederhäftig bedömning av de sökande är orubbat, även om det förekommer skrivfel i hennes utlåtande.

4. Bedömning av vetenskaplig och pedagogisk meritering

N N anser att han är bäst vetenskapligt meriterad såtillvida att han har flest skrifter och klassats som "en framstående och mångsidig forskare" av sakkunnig professor D D. N N har onekligen flest skrifter i denna konkurrens, men HUM vill framhålla att kvantitet inte alltid är avgörande. I synnerhet som HUM i utlysningstexten skrivit att: "särskilt meriterande är vetenskaplig kompetens med inriktning mot barns språkinlärning". N N har inte styrkt denna vetenskapliga kompetens i sin ansökan. Det har däremot B B gjort. N N framhåller vidare att han är väl meriterad pedagogiskt, vilket HUM anser är korrekt. Men inte heller på denna punkt har han styrkt att han är lika meriterad som B B på områden som är av särskild vikt för den utlysta anställningen, nämligen undervisning om barns språkinlärning och erfarenhet av distansutbildning och förmåga att använda IT-verktyg i undervisningen.

Överklagande från A A

A A har inkommit med överklagande där han med hänvisning till högskoleförordningen ifrågasätter kravet på lärarexamen som behörighet för anställningen. Vidare påpekar A A att han just nu undervisar inom lärarutbildning på ett vikariat för anställning under utlysning vid HUM, trots att han saknar lärarexamen.

Vårt svar på A As överklagande är att vi i samråd med HUM:s personalkonsult och jurist gjort bedömningen att lärarexamen kan vara behörighetskrav och att detta krav för just denna anställning är önskvärt och juridiskt möjligt. Sålunda har HUM förutom doktorsexamen lärarexamen som krav. Enligt Högskoleförordningen kapitel 4 § 7 punkt 1 står att den får anställas som lektor som har:

avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen [HUM:s kursivering]

I avsnittet kan eller tolkas inkluderande och på så sätt att ett universitet förutom doktorsexamen kan kräva annan för anställningen relevant utbildning, vilket HUM har gjort för denna anställning.

A As pågående vikariat för tjänst under utlysning motsvarar inte just denna utlysning, utan en kommande. A A har inte under sitt vikariat på HUM undervisat i barns språkinlärning, som är särskilt meriterande för den utlysta anställningen. Han har inte heller huvudsakligen vikarierat inom lärarutbildning, även om delar av tjänsten förlagts dit.

N N har inkommit med ett svar.

Skäl

Överklagandenämnden för högskolan bedömer inledningsvis att det inte har förekommit några sådana formella brister i C Cs utlåtande som föranleder Överklagandenämnden att bortse från detta utlåtande.

I 4 kap. 7 § högskoleförordningen (1993:100) uppställs vissa behörighetskrav för den som ska anställas som lektor. Enligt Överklagandenämndens bedömning utesluter inte denna bestämmelse att en högskola kan ställa upp ytterligare krav som man anser vara av vikt för en viss anställning. Bestämmelsen i 4 kap. 7 § högskoleförordningen ska således inte anses innehålla en uttömmande reglering med avseende på behörighetskrav.

I ledigkungörelsen anges följande beskrivning av arbetsuppgifterna. Arbetsuppgifterna består i huvudsak av undervisning inom lärarutbildning, särskilt kurser om barns språkinlärning. Även undervisning i nordiska språk och svenska som andraspråk kan förekomma liksom uppdragsutbildning. I arbetet ingår dessutom forskning, pedagogisk verksamhet inom ämnesområdet, didaktisk utveckling inom miljön, administration samt aktivt deltagande i institutionens inre och yttre arbete. I ledigkungörelsen anges vidare att sökande ska ha lärarexamen.

Växjö universitet har i ledigkungörelsen ställt upp ett krav på att de sökande ska ha lärarexamen för att vara behöriga till anställningen. Av utredningen i ärendet framgår att N N och A A inte har lärarexamen.

Mot bakgrund av ledigkungörelsens beskrivning av arbetsuppgifterna och universitetets yttrande framstår det uppställda kvalifikationskravet enligt Överklagandenämndens bedömning som sakligt motiverat.

Då varken N N eller A A har lärarexamen har de inte kunnat komma i fråga för den aktuella anställningen. Överklagandena ska därför avslås.

Nämndens avgörande:

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandena.

Enligt 5 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) får Överklagandenämndens beslut inte överklagas.