Beslut 2013-04-19 (reg.nr. 213-85-13)

Tidpunkt för avlagd doktorsexamen i samband med tidsbegränsade anställningar av postdoktorer är en sådan saklig grund som avses i 12 kap. 5 § andra stycket regeringsformen. Denna sakliga grund kan enligt 4 § anställningsförordningen (1994:373) beaktas utöver skicklighet och förtjänst.

Gällande rätt ger inget stöd för att en sådan saklig grund som nu är aktuell ska gälla istället för förtjänst och skicklighet. Ett krav på när en doktorsexamen ska vara avlagd är en av flera sakliga grunder som kan beaktas vid anställning som postdoktor. Enligt huvudregeln ska skickligheten sättas främst, dvs. före andra sakliga grunder. Särskilda skäl utifrån t.ex. ett arbetsmarknadsmål kan tala för att man kan sätta tidpunkten för doktorsexamen före skickligheten för anställningen. Detta måste dock prövas i förhållande till varje enskild sökande.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ledigförklarade en anställning som postdoktor i molekylär inflammationsforskning. Totalt fem personer sökte anställningen. Endast en sökande, AA, ansågs uppfylla kvalifikationskraven för anställningen. NN ansågs inte uppfylla kvalifikationskraven då NN:s doktorsexamen var äldre än tre år. SLU beslutade den 20 december 2012 att anställa AA som postdoktor.

Yrkande m.m.

NN överklagade beslutet och anförde i huvudsak följande. AA fick anställningen som postdoktor då AA genomgått sin doktorsutbildning vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi. NN:s egen erfarenhet av fem år som postdoktor vid Karolinska institutet har inte beaktats. Istället har man valt en intern sökande. Andra faktorer måste beaktas, som erhållna erfarenheter som postdoktor.

SLU bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. I annonsen för anställningen som postdoktor i molekylär inflammationsforskning angavs att det inte får ha gått mer än tre år sedan man disputerade för att man ska vara aktuell för anställningen. NN disputerade 2006 och har innehaft en anställning som postdoktor vid Karolinska institutet i fem år. NN bedömdes således inte som behörig för den utlysta anställningen.

Överklagandenämnden anmodade SLU att närmare ange vilket stöd lärosätet haft för att ställa upp ett särskilt behörighetskrav där den sökandes doktorsexamen inte fick vara äldre än tre år.

SLU anförde i yttrandet bl.a. följande. Universitetet hänvisade till Arbetsgivarverkets avtal med Offentliganställdas Förhandlingsråds (OFR) förbundsområden inom det statliga förhandlings-området sammantagna, Saco-S och Facket för service och kommunikation (SEKO) den 4 september 2008. I förhandlingsprotokollets 2 § angavs:

"Med postdoktor avses en arbetstagare som anställs i huvudsak för forskning och som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen, och som har avlagt examen högst tre år före ansökningstidens utgång. Om det finns särskilda skäl kan doktorsexamen ha avlagts tidigare. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet, klinisk tjänstgöring, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer eller andra liknande omständigheter."

Med stöd av denna överenskommelse hade SLU satt upp behörighetskravet i den aktuella utannonserade anställningen som postdoktor i molekylär inflammationsforskning.

Skäl

Tillämpliga bestämmelser

Enligt 12 kap. 5 § andra stycket regeringsformen ska vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.

Av 4 § första stycket lagen (1994:260) om offentlig anställning framgår att vid anställning ska avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Enligt andra stycket ska skickligheten sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

Till lagen om offentlig anställning finns tillämpningsföreskrifter i anställningsförord-ningen (1994:373) varav i 4 § anges att vid anställning ska myndigheten utöver skickligheten och förtjänsten också beakta sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål.

De regler som därutöver gäller för anställning inom den statliga högskolesektorn återfinns i framförallt högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Dessa bestämmelser gäller i stora delar i stället för flera av föreskrifterna i de övriga offentligrättsliga författningarna och i vissa fall även i stället för lagen (1982:80) om anställningsskydd.

I betänkandet Karriär för kvalitet (SOU 2007:98), föreslogs som ett första karriär-steg en tids-begränsad anställning som postdoktor. Postdoktorsanställningen skulle ge möjlighet för den nyexaminerade doktorn att vidareutveckla, kommunicera och nyttiggöra sin forskning samt ge möjlighet till reflektion och ställningstaganden rörande karriärens fortsatta inriktning. Anställning som postdoktor föreslogs kunna sökas av dem som disputerat senast tre år innan ansökningstillfället och skulle utlysas och tillsättas i öppen konkurrens (s. 210 ff.).

I prop. 2009/10:149, En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor, bedömde dock regeringen att antalet tidsbegränsade anställningar istället borde minskas (s. 73) och hänvisade bl.a. till att arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan komma överens om lösningar som avviker från reglerna i anställningsskyddslagen om tidsbegränsade anställningar. Regeringen hänvisade i denna del till det kollektivavtal om anställning som postdoktor som Arbetsgivarverket och de statsanställdas huvudorganisationer ingick i september 2008. Avtalet innebar att en person kunde anställas som postdoktor, i huvudsak för att bedriva forskning, i högst två år. Anställningen fick förlängas, om det fanns särskilda skäl, såsom exempelvis ledighet på grund av sjukdom eller föräldraledighet (s. 74).

Överklagandenämnden har den 21 maj 2010 i ärende med reg.nr. 29-63--65-10 ansett att kravet på tidpunkt för avlagd doktorsexamen i samband med tidsbegränsade anställningar av postdok-torer är en sådan saklig grund som avses i regeringsformen. Det ansågs dock inte förenligt med regeringsformen att närmare reglera sakliga tillsättningsgrunder genom kollektivavtal. Över-klagande-nämnden gjorde i sitt beslut i maj 2010 bedömningen att då regeringen genom uttalanden i prop. 2009/10:149 ställt sig bakom regleringen i det nämnda kollektivavtalet kunde frågan komma att leda till författningsreglering. Mot denna bakgrund och då syftet med tidsbegränsade postdoktoranställningar var att ge yngre forskare ett inträde på arbetsmarknaden godtog nämnden den i ärendet uppställda tidpunkten för när en doktorsexamen skulle vara avlagd.

Överklagandenämndens bedömning

Så som Överklagandenämnden tidigare uttalat är det inte möjligt att genom kollek-tiv-avtal ge närmare regler om hur grundlagsregeln ska tillämpas (se även Eskil Hinn och Lennart Aspgren, Offentlig arbetsrätt — En kommentar till lagreglerna om statlig och kommunal anställning, andra uppl. 2009, s. 29). Grundlagsregeln upprepas i 4 § lagen om offentlig anställning. Föreskriften i bestämmelsens andra stycke, om att skickligheten normalt ska sättas främst, är en precisering av grundlagen i fråga om hur de olika befordringsgrunderna förhåller sig till varandra (a.a.).

Det torde stå klart att kravet på tidpunkt för avlagd doktorsexamen i samband med tidsbegränsade anställningar av postdoktorer är en sådan saklig grund som avses i 12 kap. 5 § andra stycket regeringsformen. Denna sakliga grund ska enligt 4 § anställningsförordningen beaktas utöver skicklighet och förtjänst. Gällande rätt ger inget stöd för att en sådan saklig grund som nu är aktuell ska gälla istället för förtjänst och skicklighet. Ett krav på när en doktorsexamen ska vara avlagd är en av flera sak-liga grunder som kan beaktas vid anställning som postdoktor. Enligt huvudregeln ska skickligheten sättas främst, dvs. före andra sakliga grunder. Särskilda skäl utifrån t.ex. ett arbetsmarknadsmål kan tala för att man kan sätta tidpunkten för doktorsexamen före skickligheten för anställningen. Detta måste dock prövas av arbetsgivaren i för-hållan-de till varje enskild sökande.

Att inte pröva en ansökan med hänvisning till att en av de sakliga grunderna för anställningen diskvalificerar andra sakliga grunder strider mot grundlagsbestäm-mel-sen i regeringsformen. Sådana undantag från huvudregeln kan endast föreskrivas i lag eller annan författning. De förslag som lades fram i SOU 2007:98 och redovisades i prop. 2009/10:149 har inte lett till några för-fatt-ningsändringar i fråga om anställning som postdoktor. Regeringens uttalanden om möjligheten för arbetsmark-nadens parter att komma överens om bl.a. postdoktorer hänvisar endast till frågan om tidsbegränsning av anställningen och avvikelser från anställningsskyddslagen.

Huvudregeln vid statlig anställning ska tillämpas. I ledig-kungörelsen till den i ärendet aktuella anställningen angavs som ett av kvalifikationskraven att den sökandes doktorsexamen inte får vara äldre än tre år. Överklagandenämnden konstaterar att huvudregeln vid statlig anställning är att den skickligaste av de sökande ska anställas. SLU har i detta anställningsärende bortsett från NNs ansökan då hans dok-tors-examen vid ansökningstidens utgång var äldre än tre år. NN har därigenom fråntagits möjligheten att kunna erhålla anställningen.

Det är inte möjligt för SLU att föreskriva avsteg från huvud-regeln. Universitetet har därför inte haft rätt att ställa upp ett särskilt behörighetskrav om när en doktorsexamen ska vara avlagd för att en sökande ska kunna komma i fråga för anställ-ningen. Samtliga sakliga grunder måste prövas. Utgången i ärendet har påverkats av att SLU bortsett från NNs ansökan och därigenom fråntagit AAom möjligheten att kunna erhålla anställ-ningen. SLUs beslut ska mot denna bakgrund undanröjas och ärendet återförvisas för fortsatt handläggning.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden undanröjer beslutet och visar ärendet åter till SLU för fortsatt handläggning.

Enligt 5 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) får Överklagandenämndens beslut inte överklagas.