Beslut 2015-03-13 (reg.nr 212-1170-14)

Fråga om ett anställningsbeslut, med stöd av omvandlingsregeln i 5 § andra stycket lagen om anställningsskydd (1982:80), är ett över­klag­bart ­beslut enligt 12 kap. 2 § första punkten högskoleför­ordningen (1993:100).

Bakgrund

Stockholms universitet beslutade den 18 juni 2014 att NN:s anställning skulle övergå till en tillsvidareanställning som universitetslektor vid institutionen för orientaliska språk enligt 5 § lagen om anställningsskydd (1982:80), LAS, en så kallad inlasning.

Yrkande m.m.

AA överklagade beslutet och yrkade att NN:s anställning skulle upphöra och att en ny anställning på postdoktor nivå skulle utlysas. Till stöd för sin talan anförde hon bl.a. följande. Tillsättningen av NN:s anställning som universitetslektor har inte skett i enlighet med dokumentet ”Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare” (SU 601-2707-12). Hon och NN konkurrerade om en anställning som biträdande lektor i japanologi. Den 11 juni 2014 fick hon besked om att rekryteringsgruppen ansåg att varken hon eller NN var tillräckligt kvalificerade för tjänsten som biträdande lektor.

Den 1 juli 2014 fick hon veta att NN fått en anställning som universitetslektor genom inlasning. Den anställning som NN har fått är en högre position än anställningen som biträdande lektor, vilken han inte hade tillräckliga kvalifikationer för. Det är akademiskt inkonsekvent. Enligt 5 § andra stycket LAS räknas allmän visstidsanställning och vikariat för sig, vilket innebär att NN:s anställningsformer inte bryter mot lagen och någon inlasning ska således inte ske per automatik. Om anställningsformerna var lagliga ska inte 5 § andra stycket LAS tillämpas. Enligt institutionen är den tidigare rekryteringen till biträdande lektor en annan fråga än att NN lasats in, men det ser ut som att institutionen har anställt NN som vikarie i två år för att lasa in honom.

Stockholms universitet ansåg att AA:s överklagande skulle avvisas och anförde bl.a. följande. NN var mellan den 1 april 2012 och den 31 mars 2014 anställd vid institutionen för orientaliska språk på ett tvåårigt vikariat, vilket genom arbetsgivarens förbiseende kom att vara längre än beräknat. Vikariatet skulle ha upphört den 31 mars 2014. I realiteten kom NN dock att fortsätta arbetet vid institutionen efter att vikariatet löpt ut. När institutionen ville avsluta anställningen uppstod en tvist mellan institutionen och NN samt hans fackliga organisation. Vid tvisteförhandling, den 26 maj 2014, konstaterade parterna gemensamt att NN hade lasats in, då vikariatet den 1 april 2014 automatiskt måste anses ha övergått i en tillsvidareanställning i enlighet med 5 § andra stycket LAS.

Övergången av NN:s vikariat till en tillsvidareanställning enligt 5 § andra stycket LAS är inte möjlig att överklaga, eftersom det inte är ett överklagbart anställningsbeslut. Det framgår av Överklagandenämnden för högskolans beslut den 15 augusti 2014 (reg. nr 214-523-14).

Skäl

Överklagandenämnden har att ta ställning till om Stockholms universitets beslut den 18 juni 2014, att anställa NN med stöd av 5 § andra stycket LAS, är ett överklagbart anställningsbeslut.

Rättsliga utgångspunkter

Av 22 § förvaltningslagen (1986:223) framgår att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått henne eller honom emot och beslutet kan överklagas.

I 12 kap. 2 § första punkten högskoleförordningen (1993:100) anges att en högskolas beslut om anställning vid en högskola, med undantag av anställning som doktorand, får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Av 5 § andra stycket LAS framgår följande. Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

I kommentaren till LAS framgår bl.a. följande. Det är lagstiftarens mening att en allmän visstidsanställning eller ett vikariat ska övergå till en tillsvidareanställning, när en arbetstagare under en femårsperiod uppnår en sammanlagd anställningstid av två år. Det finns också motivuttalanden (prop. 2005/06:185 s. 119) av den innebörden att övergången sker så snart den angivna tidsgränsen överskrids. Rättsregeln binder ‒ till synes automatisk ‒ båda parterna i anställningsförhållandet. Av reglerna om en omvandling av allmänna visstidsanställningar eller vikariat framgår att det endast är avtalsformen som ändras; anställningen övergår (automatiskt) i en tillsvidareanställning (Anställningsskydd - en lagkommentar, Lars Lunning och Gudmund Toijer s. 268 f.).

Överklagandenämndens bedömning

En övergång av anställningsform enligt 5 § andra stycket LAS sker automatiskt (se även Överklagandenämndens beslut den 15 augusti 2014 reg. nr 214-523-14) och en inlasning innebär att avtalsformen ändras på så sätt att anställningen övergår från att vara begränsad i tid till att gälla tillsvidare. Överklagandenämnden anser, mot bakgrund av den karaktär en inlasning har, att Stockholms universitets anställningsbeslut endast utgör en konsekvens av att NN vid förhandlingen den 26 maj har konstaterats vara inlasad. Därmed är beslutet inte ett sådant nytt anställningsbeslut som kan överklagas.

Överklagandenämnden anser att Stockholms universitets beslut den 18 juni 2014 att anställa NN, med stöd av 5 § andra stycket LAS, inte är ett överklagbart anställningsbeslut enligt 12 kap. 2 § första punkten högskoleförordningen. AA:s överklagande kan inte heller prövas enligt någon annan bestämmelse. Det som AA har anfört i överklagandet förändrar inte Överklagandenämndens bedömning. Överklagandenämnden finner således att överklagandet ska avvisas.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan avvisar överklagandet.

Enligt 5 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) får Överklagandenämndens beslut inte överklagas.

Mot beslutet reserverade sig ledamoten MÅ (se bilaga 1).

Bilaga 1

Ledamoten MÅ reserverade sig mot beslutet och har lämnat följande yttrande.

Reglerna i förvaltningslagen (1986:233) gäller all verksamhet hos en myndighet. I detta ärende gäller som grundförutsättning att lärosätet är ett offentligt organ och kan karaktäriseras som en statlig förvaltningsmyndighet. Förvaltningslagen bärs upp av rättsskyddshänsyn och syftar bl.a. till att en myndighet ska införskaffa ett så korrekt underlag som möjligt för att besluten ska bli riktiga i sak.

I fråga om vilka beslut som får överklagas är förvaltningslagen ofullständig och de principer som lagts fast i praxis får en utfyllande roll.

Den första frågan i detta ärende är om det vid den tidpunkten när NN:s vikariat som lektor via s.k. inlasning övergick till en tillsvidareanställning som lektor fattades något överklagbart förvaltningsbeslut. Den automatiska övergången från vikariat till tillsvidareanställning via inlasning är ett civilrättsligt mellanhavande mellan lärosätet och arbetstagaren och faller i den delen utanför myndighetsutövning. Dock har nämnda övergång genom sin faktiska effekt även ett offentligrättsligt inslag. Bestämmelserna i 12 kap. 5 § RF, författningarna som gäller på högskolesidan och anställningsförordningen ska se till att tjänsterna på lärosätena lyses ut och att avseende fästs vid sakliga grunder som förtjänst och skicklighet när någon ska anställas.

I 12 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100) stadgas bl.a. att ett beslut om anställning vid en högskola får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Enligt min mening utgör den faktiska effekt ett beslut om tillsvidareanställning medför ett förvaltningsbeslut bl.a. mot bakgrund av att det typiskt sett framstår som en utövning av lärosätets befogenhet när det gäller att anställa en person. I ärendet finns ett anställningsbeslut från den 18 juni 2014. I det beslutet anges att NN har en tillsvidareanställning från och med den 1 juli 2014. Tidigare har lärosätet fattat förlängningsbeslut om allmän visstidsanställning med bestämmelser i LAS som grund för tidsbegränsningen.

Det aktuella beslutet om tillsvidareanställning skulle kunna undantas från att vara överklagbart om det hade en obetydlig verkan mot parter och andra. Enligt min mening innebär beslutet om tillsvidareanställning en bestående och inte alls obetydlig ändring av de tidigare gällande anställningsvillkoren. Beslutet har rättslig verkan och är bindande. Svaret på den första frågan är att det aktuella anställningsbeslutet är ett överklagbart beslut.

Nästa fråga i ärendet är om AA har klagorätt. Av ett protokoll fört vid sammanträde med lärarförslagsnämnden den 4 juni 2014 framgår att nämnden beslutat att avbryta tillsättningen av en biträdande lektor i japanska. Både NN och AA var sökande till anställningen. Det nu aktuella anställningsbeslutet får anses ha gått AA emot. Svaret på den andra frågan är därför att AA har klagorätt. Överklagandet borde alltså inte ha avvisats.