Beslut 2002-05-15 (reg.nr 28-120-02)

Befordran till anställning som lektor. Kravet på pedagogisk skicklighet. Fråga om bland annat den klagande hade styrkt "breda, gedigna och aktuella kunskaper inom det egna undervisningsämnet". 

Ärendets bakgrund

Adjunkten i fysik H vid institutionen för fysik vid Kungl. Tekniska högskolan (KTH) ansökte hos KTH om befordran till anställning som lektor.

Sakkunnigutlåtande lämnades av professor K, Uppsala, och professor J, Lund. Båda avstyrkte ansökan.

Tjänsteförslagsnämnden DEF avstyrkte ansökan i yttrande den 8 mars 2001 .

KTH avslog ansökan genom beslut av prefekten vid institutionen för fysik den 21 maj 2001.

Yrkande m.m.

H överklagade beslutet och yrkade bifall till sin ansökan. Han anförde bland annat följande till stöd för sin talan. Han ansökte efter avlagd doktorsexamen 1999 om befordran till lektor efter att ha arbetat som adjunkt i mer än tretton år och ansåg sig ha de erforderliga pedagogiska meriterna. Han hade vid ansökningstillfället mer än 27 års erfarenhet som undervisare vid KTH på många olika kurser, i alla existerande lärarroller, från laborationsassistent till föreläsare och examinator med totalansvar för givna kurser, från kurser givna under teknologens första år till kurser i de högsta årskurserna. Tidigt intresserade han sig för undervisningens pedagogik och följde flera pedagogiska kurser och även en kurs i presentationsteknik givna vid KTH när det s.k. M'-projektet skulle genomföras i slutet på 70-talet. Han har också, tack vare en intresserad chef, haft förmånen till ämnesdidaktisk forskning på KTH, dels i en svensk grupp men också i en internationell grupp. Detta står i hans insända CV och i KTH:s tjänstematrikel, men de sakkunniga anser att redovisningen är ofullständig och summarisk och säger sig inte ha kunnat göra en seriös bedömning. Förhoppningsvis skall en utvärdering nu vara möjlig med denna nya detaljerade redovisning, där också de tre studierektorernas tjänstgöringsbetyg bifogats. - H har till överklagandet bifogat redovisning för sina pedagogiska meriter samt tre intyg från studierektorer vid KTH.

Tjänsteförslagsnämnden DEF avstyrkte i yttrande bifall till överklagandet och anförde bland annat följande. H har i sitt överklagande bifogat ytterligare dokumentation avseende pedagogiska och vetenskapliga meriter i en 9-sidig bilaga: förteckning över engagemang i kurser vid institutionen för fysik samt tjänstgöringsbetyg från tre studierektorer, ansökan om VR-medel för ett forskningsprogram inom KTH:s elementarpartikelgrupp samt kompletteringar och förtydliganden till den tidigare inlämnade publikationslistan. - H:s överklagande innehåller uppgifter som enligt KTH direktiv skulle ha ingått i den ursprungliga ansökan om befordran och överklagandet har därför närmast karaktären av en ny ansökan. Tjänsteförlagsnämnden har dock beaktat all ny information i detta yttrande till överklagandenämnden. - Tjänsteförslagsnämnden, inklusive de sakkunniga, har i protokoll den 8 mars 2001 som grund för beslutet, gjort oberoende bedömningar av de olika rekvisiten pedagogisk och vetenskaplig skicklighet. Tjänsteförslagsnämnden fann att H:s redovisning beträffande den pedagogiska skickligheten var ofullständig och summarisk och ej kunde ligga till grund för en befordran. H:s nya uppgifter, framförda i överklagandet, ger vid handen att H utfört en omfattande undervisning i egenskap av föreläsare (i flera fall med eget kursansvar), räkneövningsassistent samt laboratorieassistent vid KTH. Tre studierektorer intygar att H fått goda eller mycket goda omdömen och utvärderingar av sin undervisning. Däremot redovisar H ingen dokumenterad erfarenhet av handledning. - I enlighet med KTH:s behörighetskrav för anställning som lektor och vad som framgår ur Högskoleutredningen, SOU 1996:166, bilaga 2.2, ingår också som kriterium på pedagogisk skicklighet breda, gedigna och aktuella kunskaper inom det egna undervisningsämnet. Nämnden fann vid sitt möte den 8 mars 2001 att H ej dokumenterat sådana kunskaper. I H:s överklagan finns redogjort för planerad verksamhet men ytterst summariskt för tidigare forskningsverksamhet. Enligt KTH:s kungörelse den 9 november 1999, avseende ansökan om befordran till lektor, skall den sökande bl.a. markera de publikationer, högst 15, som den sökande i första hand vill åberopa. Något sådant fanns ej i H:s ursprungliga ansökan. I sitt överklagande bifogar H ett utdrag från en ansökan till Vetenskapsrådet 2001 (ej beviljad) där han listar sina 10 viktigaste arbeten (av 231 arbeten på publikationslistan). Förutom sin doktorsavhandling, som ej finns publicerad internationellt, tar han upp två arbeten som beskriver Delphi detektorn vid CERN samt dess egenskaper. Dessa arbeten, liksom de flesta som H listar, har hundratals medförfattare. H har ej dokumenterat deltagande i Delphi detektorns konstruktion och uppbyggnad utan motiverar valet av dessa publikationer med att han haft olika uppgifter vid körningar vid LEP (och Delphi). Inga detaljer ges emellertid om de uppgifter han haft. - Enligt Hs egen beskrivning motiveras de övriga sju särskilt utvalda fysikpublikationerna med deltagande i "b-tagging"-gruppen, men ett djupare engagemang i dessa arbeten har enligt H inte varit möjlig på grund av hans arbete med doktorsavhandlingen. Detta måste tolkas som att Hs vetenskapliga insats i Delphi experimentet i stort sett inskränker sig till hans doktorsarbete. Således kan kraven på vetenskaplig skicklighet och självständig forskning inte anses vara uppfyllda. - Sett mot H:s nya redogörelse om sina vetenskapliga meriter finner tjänsteförslagsnämnden att inget ytterligare framkommit som visar att H besitter de breda, gedigna och aktuella kunskaper inom det egna undervisningsämnet som krävs för en befordran till anställning som lektor vid KTH. Han har ej kunnat dokumentera sådana på ett tillfredsställande sätt. Sammantaget finner TFN DEF enhälligt att den nya information som H lämnat i sitt överklagande inte föranleder någon ändring av nämndens tidigare rekommendation att avslå hans ansökan om befordran till lektor.

Överklagandenämnden för högre lärartjänster vid KTH och rektor avstyrkte i yttranden bifall till överklagandet.

H kommenterade yttrandena och anförde bland annat följande. KTH har satt upp betydligt högre krav på vetenskaplig skicklighet än vad som medges i högskoleförordningen. De sakkunnigas yttranden kan naturligtvis inte ses som skilda från de direktiv som de fått från KTH och som han ifrågasätter. I sammanfattningen av Högskoleverkets rapport 2002:2 R (Befordringsreformen 1999: Hur har det gått?) står det beträffande adjunkter med doktorsexamen bl.a. "Av dem som sökt har också alla befordrats. Gruppen disputerade adjunkter kommer inom kort att helt försvinna". Av dem som ansökt om befordran enligt 4 kap. 13 § första stycket högskoleförordningen tycks det utanför KTH alltså vara ytterst ovanligt att ansökan avslagits. Utöver avlagd doktorsexamen har han gett belägg för betydande pedagogisk skicklighet, vilken styrkts bl.a. genom intyg från samtliga studierektorer som han haft under hela sin lärargärning. Tjänsteförslagsnämnden har märkligt nog, framför allt grundat sitt avslag på påståendet att han skulle sakna "breda, gedigna och aktuella kunskaper inom det egna undervisningsämnet" men har inte närmare kunnat förklara (a) hur de mätt denna faktor och vad de grundat detta påstående på, (b) hur han skulle kunna styrka detta utöver de dokument han redan ingett, och (c) varför deras icke närmare preciserade bedömning skulle väga tyngre än studierektorernas bedömningar.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl

I 4 kap. 7 § högskoleförordningen (1993:100) anges följande. Behörig att anställas som lektor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen, dels har visat pedagogisk skicklighet. Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket.

Enligt 4 kap. 13 § första stycket högskoleförordningen skall en adjunkt som är anställd tills vidare vid en högskola efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som lektor vid den högskolan, om adjunkten har behörighet för en sådan anställning. Ämnesområdet för anställningen som lektor skall vara detsamma som för anställningen som adjunkt.

H har i samband med överklagandet åberopat nya handlingar till stöd för sin talan. Handlingarna är avsedda att styrka meriter som förelåg redan vid ansökningstillfället. Den nya informationen har beaktats av KTH och av de sakkunniga som per telefon deltagit vid tjänsteförslagsnämndens behandling av överklagandet.

I sak gör Överklagandenämnden följande bedömning. När det gäller behörighetskravet avseende vetenskaplig kompetens framgår det av utredningen att de sakkunniga har avstyrkt Hs ansökan med hänvisning till att dennes vetenskapliga meriter är otillräckliga. H har emellertid avlagt doktorsexamen. Annat har inte framkommit än att denna examen är relevant för anställningens ämnesområde. H uppfyller således föreskrivet behörighetskrav för anställning som lektor vad avser den vetenskapliga meriteringen.

Såvitt gäller Hs pedagogiska skicklighet synes de sakkunnigas negativa uppfattning i allt väsentligt bero på att H inte styrkt sina meriter på ett tillfredsställande sätt i den ursprungliga ansökan. Denna brist i ansökan får emellertid i allt väsentligt anses ha botats genom Hs senare komplettering. Av de kompletterande handlingarna framgår att H har fullgjort en långvarig, omfattande och varierad lärargärning vid KTH. Av tjänstgöringsbetygen får anses framgå att H fullgjort sina uppgifter med framgång. Hans insatser är väl vitsordade av de intygande studierektorerna.

Som framgår av redovisningen ovan har KTH emellertid inte ansett att denna komplettering vad gäller den pedagogiska dokumentationen varit tillfyllest för befordran. Tjänsteförslagsnämnden har som huvudsaklig invändning mot befordran anfört att H inte styrkt breda, gedigna och aktuella kunskaper inom det egna undervisningsämnet. Överklagandenämnden anser emellertid att Hs undervisningsmeriter och övriga meriter får anses visa att han besitter sådana kunskaper. Vid angivna förhållande får H numera anses ha styrkt att han uppfyller kravet på pedagogisk skicklighet för befordran till anställning som lektor. Överklagandet skall därför bifallas.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet och förklarar att H skall befordras till anställning som lektor.