Beslut 2005-06-17 (reg.nr 27-290-04)

Om kravet på pedagogisk skicklighet vid befordran till professor inom konstnärlig verksamhet.

Ärendets bakgrund

Lektorn S ansökte hos Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH) om befordran till anställning som professor i violin.

Lärarförslagsnämnden, som inte inhämtade sakkunnigutlåtanden, avstyrkte ansökan.

KMH beslutade den 25 april 2002 att avslå ansökan.

Efter överklagande från S beslutade Överklagandenämnden den 24 januari 2003 att undanröja KMH:s beslut och återförvisa ärendet till högskolan för förnyad handläggning.

KMH inhämtade därefter sakkunnigutlåtanden från professorerna BF, Trondheim, PP, Helsingfors, och HS, Basel. BF och HS tillstyrkte ansökan medan PP avstyrkte.

Lärarförslagsnämnden avstyrkte den 18 november 2003 ånyo S' ansökan. I sammanträdesprotokollet angavs bland annat följande. S uppfyller de konstnärliga kraven för befordran till professor, men har ej bedrivit någon undervisning vid KMH sedan hans befordran prövades förra gången. Intet nytt har tillkommit som styrker S' pedagogiska förmåga på professorsnivå. Av en professor krävs inte enbart god pedagogisk skicklighet i undervisningssituationen. Det förutsätter också förmåga att utveckla och leda utbildning. Bristerna i denna del framgår tydligt av att S vid sidan av sin egen undervisning inte deltagit i högskolans arbete.

Rektor avslog genom beslut den 8 januari 2004 S' ansökan med hänvisning till lärarförslagsnämndens motivering.

Yrkande m.m.

S överklagade beslutet och, som det fick förstås, yrkade bifall till sin ansökan.

S anförde sammanfattningsvis följande. Av PP:s utlåtande att döma har han antingen inte lyssnat igenom det material som ställts till förfogande eller så har han inte givits tillfälle till detta. Detta gör att man kan ifrågasätta det sätt på vilket rektors beslut tillkommit. Det förekommer sakfel. Rektors beslut bygger på godtycklig selektivitet bland det material som ställts till förfogande. - S har i skrivelser närmare utvecklat sin talan i dessa delar.

Rektor vidhöll sitt beslut och anförde i yttrande bland annat följande. Lärarförslagsnämnden behandlade vid sitt sammanträde den 18 november 2003 S' ansökan igen efter att utlåtanden från de tre sakkunniga inkommit. Nämnden konstaterade att två sakkunniga funnit S kvalificerad för befordran till professor och att en sakkunnig ej funnit honom kvalificerad. Några studentrepresentanter hade inte kallats till mötet, då S varit helt tjänstledig sedan den 1 januari 2002. Dessförinnan hade S varit partiellt tjänstledig mellan 60-90 procent 1995-2001. De två studenter S undervisat senast han var i tjänst gav sina synpunkter då hans ansökan avslogs första gången.

S anförde i ett kompletterande yttrande bland annat följande. Anledningen till hans partiella tjänstledighet åren 1995 till 2001 är till stor del relaterad till hans arbete som förste konsertmästare i Kungl. Hovkapellet, en tjänst som han återtillträdde 1995. Att lärare går ner i tjänst när de upprätthåller andra tjänster är mycket vanligt. I dag är de violinlärare som arbetar heltid på KMH lätt räknade. Andra orsaker till tjänstledigheten har varit föräldraledighet och studier. Från 2002 har han varit helt tjänstledig från KMH. Under denna tid har han avlagt examen i historia, filosofi och teologi. Han har också tagit en Master of Music Degree vid Kent State University. Tiden i USA kombinerades även med undervisning vid samma universitet samt CD-inspelningar och konserter. Han vill samtidigt inte göra någon hemlighet av att hans tjänstledighet från KMH delvis bottnar i att han inte känt sig helt välkommen där och att han tyckt sig motarbetad. Hans avsikt är emellertid att återuppta undervisningen på KMH, eftersom han hoppas att förhållandena där kommer att bli gynnsammare. - S anförde också att rektor inte hade kommenterat de argument han framlagt i sina överklaganden.

Rektor och lärarförslagsnämnden kommenterade därefter i kompletterande yttranden vad S hade anfört i sina skrivelser. S kommenterade i sin tur vad KMH härvid hade anfört.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl

Enligt 4 kap. 6 § högskoleförordningen (1993:100) är den behörig att anställas som professor inom konstnärlig verksamhet som har visat såväl konstnärlig som pedagogisk skicklighet. Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av den konstnärliga skickligheten. Av 4 kap. 11 § högskoleförordningen framgår att en lektor som är anställd tills vidare vid en högskola efter ansökan skall befordras till en anställning tills vidare som professor vid den högskolan, om lektorn har behörighet för en sådan anställning.

Överklagandenämnden gör följande överväganden

Det har inte framkommit någon sådan brist i KMH:s handläggning som föranleder Överklagandenämnden att undanröja det nu överklagade beslutet på formell grund.

S har i yttranden till Överklagandenämnden åberopat bland annat meriter som härrör från vistelse vid universitet i USA 2003-2004. Dessa nytillkomna meriter har inte beaktats vid KMH:s prövning av ärendet och beaktas därför inte heller av Överklagandenämnden inom ramen för detta ärende.

I sak gör Överklagandenämnden följande bedömning

Bestämmelserna i 4 kap. 6 § högskoleförordningen innebär att båda de angivna behörighetsgrunderna, konstnärlig och pedagogisk skicklighet, skall vara uppfyllda för att befordran skall kunna ske; obehörighet beträffande en av behörighetsgrunderna kan således inte uppvägas av en överkvalificering beträffande den andra behörighetsgrunden. Någon slutlig sammanvägning av konstnärliga och pedagogiska meriter skall således inte göras. I stället skall en prövning göras för var och en av behörighetsgrunderna.

Det är ostridigt att S har visat tillräcklig konstnärlig skicklighet för befordran till anställning som professor. Frågan är om han visat tillräcklig pedagogisk skicklighet för befordran.

S har till stöd för sin talan åberopat bland annat åtskilliga intyg och rekommendationsbrev som belyser hans pedagogiska förmåga i undervisningssituationer. Överklagandenämnden instämmer dock i KMH:s bedömning att för befordran till anställning som professor inom konstnärlig verksamhet bör det i regel krävas mer än enbart visad skicklighet i enskilda undervisningssituationer mellan lärare och student. Även andra aspekter på lärargärningen är av betydelse vid behörighetsprövningen. Det kan exempelvis gälla utveckling, planering och ledning av olika utbildningsmoment, annan handledning, utveckling av läromedel eller förmedling av kunskaper till det omgivande samhället. En helhetsbedömning får härvid göras av samtliga pedagogiska meriter och andra omständigheter i ärendet.

En genomgång av sakkunnigutlåtandena ger inget entydigt svar på frågan om S uppfyller kraven på pedagogisk skicklighet. Alla tre utlåtanden är påfallande knapphändiga. PP, som avstyrkt ansökan, har anfört att trots det rikliga materialet hittar han tyvärr inte sådan dokumentation, som skulle övertyga honom om S' kvalifikation att undervisa på allra högsta nivå. BF har å sin sida funnit att dokumentationen som framlagts är så pass tillfredställande att han kunnat tillstyrka befordran. HS har utan närmare motivering tillstyrkt befordran.

Det torde i huvudsak vara S' tidigare pedagogiska meriter som legat till grund för BF:s och HS' positiva bedömningar. Av avgörande betydelse i detta sammanhang är emellertid att S under en längre tid varit mer eller mindre tjänstledig från anställningen vid KMH. Den sista tiden har han varit helt tjänstledig från sin läraranställning. Även om KMH och S har lämnat något olika uppgifter vad gäller tidpunkterna för tjänstledigheten står det klart att denna varit långvarig och omfattande. Det innebär att S för denna period inte kan redovisa någon aktuell lärargärning av betydelse för frågan om befordran. Han har inte heller för motsvarande period redovisat några andra aktuella pedagogiska meriter av betydelse. Inte heller har han redovisat några andra omständigheter som skulle kunna beaktas vid helhetsbedömningen, såsom relevanta ledaruppdrag inom högskolan (jfr Överklagandenämndens beslut 2004-05-14, reg.nr 27-182-04).

Vid en helhetsbedömning finner Överklagandenämnden att S för närvarande inte har styrkt tillräcklig pedagogisk skicklighet för befordran till professor. Överklagandet skall därför avslås.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.