Beslut 2017-04-21 (reg.nr 212-154-17)

En före detta professor (som nyligen slutat sin anställning) vid en institution kunde inte betraktas som en extern sakkunnig såsom anges i Uppsala universitets anställningsordning. Den sakkunniges utlåtande kunde därför inte ligga till grund för anställningsbeslutet. Mot denna bakgrund undanröjde Överklagandenämnden universitetets anställningsbeslut.

Bakgrund

Uppsala universitet ledigförklarade en anställning som biträdande universitetslektor i religionshistoria med inriktning mot hinduism och buddhism. Bland de sju sökandena fanns nu aktuella parter.

Utlåtande över de sökande gavs av professor OQ och professor emerita EH. OQ rangordnade AA som nummer ett i en tätgrupp om tre sökande. Han placerade BB utanför denna tätgrupp. EH rangordnade BB som nummer ett och AA som nummer två av de fem sökande som hon bedömde som behöriga till anställningen.

Rekryteringsgruppen (Teologiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet) beslutade efter en samlad bedömning av de sakkunnigas yttranden att som innehavare av anställningen i första hand föreslå BB och i andra hand AA. Rekryteringsgruppen anförde därvid bl.a. följande. Rekryteringsgruppen noterar att de sakkunniga i sina yttranden är oeniga angående tätgruppen. Efter en diskussion med sakkunnige OQ kring de sökandes kvalifikationer kan rekryteringsgruppen konstatera att de sakkunniga gör en i stort sett liktydig bedömning av de sökandes allmänna vetenskapliga och pedagogiska meritering. Skillnaderna i utlåtandena beror främst på att de sakkunniga utgår från delvis olika bestämningar av ämnet religionshistoria och vad som utgör dess centrum och periferi. Rekryteringsgruppen har efter en samlad bedömning av de sakkunnigas såväl skriftliga som muntliga yttranden rangordnat fyra sökande, däribland BB och AA. I enlighet med kungörelsen har rekryteringsgruppen fäst lika vikt vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Särskild vikt har fästs vid förutsättningarna att bidra till framtida utveckling av såväl forskning som utbildning. BB har ett väsentligt försteg framför övriga sökande vad gäller den vetenskapliga meriteringen. AA har ett försteg avseende vetenskapliga meriter framför SL och AS (två i ärendet icke aktuella). Vad gäller den pedagogiska meriteringen har AA ett försteg före de övriga sökande. SL och AS har även de ett visst försteg framför BB. Dessa sökandes försteg vad gäller pedagogisk meritering kan inte väga upp BB:s försteg när det gäller vetenskaplig meritering. BB är den av de sökande som bedömts ha de bästa förutsättningarna för att genomföra och utveckla aktuella arbetsuppgifter samt bidra till framtida utveckling av såväl forskning som utbildning.

Uppsala universitet beslutade den 11 januari 2017 att anställa BB som biträdande universitetslektor i religionshistoria med inriktning mot hinduism och buddhism.

Yrkande m.m.

AA överklagar beslutet och yrkar i första hand att han ska erhålla anställningen och i andra hand, så som det får uppfattas, att anställningsbeslutet undanröjs och en ny sakkunnig utses istället för EH. Han anför därvid bl.a. följande.

Två sakkunniga utsågs för granskning av ansökningarna och deras respektive tätgrupper såg olika ut. OQ satte honom som etta (BB ingick inte i tätgruppen) och EH satte honom som nummer två. Den sammanlagda bedömningen blir således att han hamnade på första plats. Trots detta blev han inte kallad till intervju.

Enligt Uppsala universitets anställningsordning (UFV 2010/1842) ska två externa sakkunniga utses för att granska sökandens handlingar för ett biträdande lektorat. Det har inte skett i detta fall. Endast OQ (Lunds universitet) var extern sakkunnig. EH (Uppsala universitet) har varit anställd som professor vid den avdelning vid Uppsala universitet där det biträdande lektoratet var utlyst. Den aktuella anställningen utlystes med anledning av att EH gick i pension i januari 2016. EH var tidigare ansvarig för undervisningen om buddhism och hinduism vid religionshistoriska avdelningen där. Genom att EH utsågs till sakkunnig, har hon således tilldelats rollen att utse sin efterträdare. Det finns anledning att anta att bedömningen i ett sådant fall kan påverkas av sådana personliga relationer, känslor och omständigheter som föranlett införandet av regeln om att den sakkunnige ska komma från ett annat lärosäte. Det kan också föreligga sociala relationer till personer vid den aktuella avdelningen som kan medföra problematiska lojalitetsband. En extern sakkunnig bör anses vara bättre skickad att i möjligaste mån utföra en opartisk och saklig bedömning. EH kan inte rimligtvis anses uppfylla kravet på att vara en extern sakkunnig. Hon är snarare en intern sakkunnig. Hennes nära relation till teologiska institutionen bör betraktas som jäv och hennes sakkunnigutlåtande bör därför ogiltigförklaras och en ny sakkunnig utses.

Den ende externe sakkunniges (OQ) utlåtande har negligerats och istället har anställningsbeslutet baserats på en intern sakkunnigs utlåtande. Detta är orimligt och bryter mot anställningsordningen.

Det föreligger jäv även i ett annat avseende. Vid det möte rekryteringsgruppen höll den 19 december 2016 deltog EH:s sambo (KA) som en av ledamöterna. Detta är ytterligare en faktor som kan ha bidragit till att endast EH:s rangordningslista beaktades.

BB är inte kvalificerad för ifrågavarande anställning vad gäller pedagogisk meritering. Denna bedömning är i linje med OQ:s utlåtande. BB är språkvetare (indolog) och inte religions-historiker. Utlysningen avsåg ett biträdande lektorat i religionshistoria, men istället har således Uppsala universitet anställt en språkvetare. BB har ringa undervisningserfarenhet och har endast undervisat om språk inom ämnet indologi. Sådana undervisningsmeriter är irrelevanta för anställningen ifråga. Undervisningen för den aktuella anställningen avser inte språk utan religionshistoria.

Uppsala universitet avstyrker bifall till överklagandet och anför därvid bl.a. följande.

AA har överklagat beslutet att anställa BB och har därvid bl.a. anfört följande. EH kan inte anses uppfylla kravet på att vara extern sakkunnig och hennes nära relation till teologiska institution bör betraktas som jäv. Han anser även att det föreligger jäv mellan EH och en av ledamöterna i rekryteringsgruppen.

BB har i ett yttrande över överklagandet bl.a. bemött påståendena om han inte skulle vara kvalificerad för anställningen och att han inte skulle vara religionshistoriker.

Teologiska fakultetsnämndens rekryteringsgrupp har i ett yttrande angående överklagandet bl.a. anfört följande. Eftersom de sakkunniga gjort delvis olika rangordning av de sökande har rekryteringsgruppen noggrant granskat de sakkunnigas argumentering vid fastställande av rangordningen av tätgruppen. I sin skriftliga beskrivning av de sökande ger OQ en bild av BB som vittnar om goda kvalifikationer för anställningen. OQ avstår likväl, utan explicita argument, från att föra upp BB på listan över aktuella kandidater. Av denna anledning ansåg rekryteringsgruppen det angeläget att ställa kompletterande frågor till OQ. Vid diskussionen med OQ framkom att en bredare förståelse av ämnet religionshistoria skulle ha kunnat ge en annan rangordning. Skillnaderna i utlåtandena beror främst på att de sakkunniga utgår från delvis olika bestämningar av ämnet religionshistoria och vad som utgör dess centrum och periferi. Efter att ha gjort en helhetsbedömning av kompetens och skicklighet, i enlighet med kungörelsen, har rekryteringsgruppen beslutat att föreslå BB för anställningen.

Prefekten vid teologiska institutionen har i ett yttrande bestridit AA:s påstående om att det förelegat jäv eller någon annan oegentlighet i samband med anställningen.

Rektor gör följande bedömning.

EH avslutade sin anställning vid Uppsala universitet i februari 2016 och bör därför anses uppfylla kravet på att vara extern sakkunnig. De kopplingar som EH har till dels teologiska institutionen, dels till en av ledamöterna i rekryteringsgruppen innebär inte att det i ärendet förelegat sådana omständigheter som är jävsgrundande i förvaltningslagens mening. Vad gäller jämförelsen mellan BB:s och AA:s meriter finner rektor inte att det finns skäl att göra någon annan bedömning än rekryteringsgruppen och prefekten. AA:s överklagande bör därför avslås.

AA har inkommit med yttrande därvid bemött Uppsala universitets yttrande samt vidhållit vad han tidigare har anfört.

BB har inkommit med yttrande.

AA har inkommit med slutligt yttrande.

Skäl

Utredningen i ärendet visar inte att det skulle ha förekommit jäv.

AA har även gjort gällande att Uppsala universitet inte följt sin anställningsordning vid denna anställning då den ena sakkunniga, EH, har varit anställd som professor vid den avdelning vid Uppsala universitet där det biträdande lektoratet var utlyst. Den aktuella anställningen utlystes enligt AA med anledning av att EH gick i pension i januari 2016. Av 76 § Uppsala universitets anställningsordning följer att vid anställning av bl.a. biträdande universitetslektor ska, om det inte är uppenbart obehövligt, minst två sakkunniga från andra lärosäten eller motsvarande anlitas för bedömning av de sökandes skicklighet. Uppsala universitet har anfört att EH gick i pension i februari 2016 och därför borde uppfylla kravet på att vara extern sakkunnig.

Överklagandenämnden gör i detta avseende följande bedömning. Av den aktuella bestämmelsen i Uppsala universitets anställningsordning framgår således att yttranden ska inhämtas från minst två externa sakkunniga vid anställning av en universitetslektor om det inte är uppenbart obehövligt. Uppsala universitet har inte gjort gällande att det vid ifrågavarande anställning skulle vara uppenbart obehövligt med två sakkunniga. I förevarande ärende var en av de sakkunniga tidigare professor vid aktuell institution (hon gick i pension i februari 2016) och skrev sitt utlåtande i december 2016. Överklagandenämnden anser mot denna bakgrund att hon inte kan betraktas som varandes från ett annat lärosäte eller motsvarande (extern) som stipuleras i universitetets egen anställningsordning. I ärendet kan det således endast anses föreligga ett sådant utlåtande, från OQ som kan läggas till grund för bedömningen om vem som ska anställas. Uppsala universitets beslut har således tillkommit i strid med universitetets egen anställningsordning. Det överklagade beslutet ska därför undanröjas och visas åter till Uppsala universitet för fortsatt handläggning.

Nämndens beslut

Överklagandenämnden för högskolan undanröjer Uppsala universitets beslut att anställa BB som biträdande universitetslektor i religionshistoria med inriktning mot hinduism och buddhism och visar ärendet åter till Uppsala universitet för förnyad handläggning.