Beslut 2005-10-14 (reg.nr 47-1205-05)

En sökande antogs till en högskoleutbildning och begärde därefter anstånd med att påbörja studierna. Hon hänvisade bland annat till sin arbetssituation. Förelåg det särskilda skäl för att medge anstånd?

Ärendets bakgrund

SB sökte och antogs till Distriktssköterskeutbildning II vid Karolinska institutet inför höstterminen 2005. Hon ansökte härefter om anstånd med att påbörja studierna och åberopade ett intyg från sin arbetsgivare. Karolinska institutet avslog ansökan.

Yrkande m.m.

SB överklagade beslutet och, som det fick förstås, yrkade bifall till sin ansökan. Hon anförde bland annat följande. Hon blev uppringd av institutionssekreteraren måndagen den 29 augusti och kom in på utbildningen på reservplats. På tisdagen registrerade hon sig och var på föreläsning. Hon talade med sin arbetsgivare som hade svårt att ge henne tjänstledigt för studier på grund av att nästan alla sjuksköterskor på arbetsplatsen studerar och är tjänstlediga mycket. Hon ringde till antagningsgruppen på torsdagen och en kvinna där gav henne ett muntligt löfte att det inte var några problem alls med att få påbörja utbildningen nästa termin i stället, men att det var bra om hon skickade in ett skriftligt intyg från arbetsgivaren och själv skriver kort om anledningen. Hennes arbetsgivare skrev ett intyg som bifogades hennes skriftliga ansökan om anstånd. Om hon inte hade fått detta, som hon uppfattar, muntliga löfte hade hon utan tvekan fortsatt utbildningen. Två veckor senare får hon det skriftliga beslutet om avslag. Hon känner sig lurad.

Karolinska institutet avstyrkte bifall till överklagandet och anförde bland annat följande i ett yttrande. SB åberopar intyg från arbetsgivare som skäl för anstånd. Intyget styrker inte nekad tjänstledighet enligt lagen (1974:981) om ledighet för utbildning. Karolinska institutet ser allvarligt på att SB fått uppfattningen att anstånd skulle beviljas. Antagningsgruppens policy är dock mycket klar på den punkten, endast råd och information ges till den sökande via telefon.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl

Av 7 kap. 20 § högskoleförordningen (1993:100) framgår att om det finns särskilda skäl får en högskola medge att den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning vid högskolan får anstånd med att påbörja studierna.

I 1 § Högskolverkets föreskrifter om anstånd med studier för antagna samt studieuppehåll (HSVFS 1999:1) anges följande. Särskilda skäl för anstånd med att påbörja studierna kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning.

Överklagandenämnden har att pröva om det framkommit särskilda skäl för att medge SB anstånd med att påbörja sina studier vid Karolinska institutet. SB har i denna fråga i huvudsak hänvisat till sin arbetssituation och dessutom gjort gällande att hon skulle ha fått ett muntligt löfte från Karolinska institutet om anstånd.

Den omständigheten att en antagen till en viss högskoleutbildning får sin ledighet uppskjuten av arbetsgivaren kan, som framgår ovan, utgöra särskilda skäl för att medge anstånd. En arbetstagare som vill genomgå utbildning har under vissa villkor laglig rätt till behövlig ledighet från sin anställning. Bestämmelser om detta finns i lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Av 4 - 7 § § denna lag följer också att en arbetsgivare har rätt att uppskjuta ledigheten till senare tid än arbetstagaren har begärt. Vill arbetsgivaren uppskjuta ledigheten, skall denne genast underrätta arbetstagaren om uppskovet och skälen för detta. Arbetsgivaren skall även i vissa fall underrätta berörd lokal arbetstagarorganisation om uppskovet. I vissa situationer krävs dessutom samtycke från arbetstagarorganisationen till uppskovet.

I förevarande ärende får det anses ankomma på SB att styrka den faktiska omständigheten att hennes arbetsgivare har skjutit upp ledigheten enligt lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning.

SB har till stöd för sin ansökan åberopat ett intyg, utfärdat av PL, stationschef vid Falck Ambulans. I detta intyg anges i huvudsak följande. Företaget har många (anställda) som börjar eller genomför vidareutbildningar för sjuksköterskor. Detta gör att bristen på sjuksköterskor nu är mycket stor och att det bästa skulle vara att SB får behålla sin plats till nästa kurs, då personalsituationen kommer att se mer gynnsam ut för verksamheten.

Överklagandenämnden finner att det åberopade intyget visserligen visar att SB:s arbetsgivare har en allmänt besvärlig personalsituation på grund av att många anställda genomför vidareutbildningar. I likhet med Karolinska institutet finner dock Överklagandenämnden att intyget inte styrker att hennes arbetsgivare har beslutat att skjuta upp hennes ledighet med stöd av lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Det som framkommit om hennes arbetssituation är inte tillräckligt för att Överklagandenämnden skall anse att det föreligger särskilda skäl för att medge anstånd.

Inte heller i övrigt har det framkommit sådana omständigheter i ärendet som utgör särskilda skäl för att medge SB anstånd. Vad hon har gjort gällande angående eventuellt muntlig information från Karolinska institutet föranleder ingen annan bedömning.

På anförda grunder skall överklagandet avslås.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.

Mot beslutet reserverade sig ledamöterna Borgström, Jonsson, Kristiansson och Källström (bilaga).

Bilaga

Ledamöterna Borgström, Jonsson, Kristiansson och Källström var av skiljaktig mening och anförde:

Det har i ärendet framkommit särskilda skäl för att medge SB anstånd med att påbörja studierna. Överklagandet bör därför bifallas.