Beslut 2001-12-12 (reg.nr 32-731-01)

Särskild behörighet i svenska. Sökande med finländsk studentexamen. Nordiska överenskommelsen om tillträde till högre utbildning.

Ärendets bakgrund

Genom det överklagade beslutet förklarade Stockholms universitet att J inte hade särskild behörighet till juristlinjen, grundkurs i portugisiska och grundkurs i spanska. Universitetet medgav inte undantag.

Yrkande m.m.

J överklagade beslutet såvitt avsåg juristlinjen. Hon anförde bland annat följande. Hon har lång lärokurs i svenska i sin finländska studentexamen. VHS har bedömt att hon har särskild behörighet i svenska och hon har antagits till juristutbildning vid Uppsala universitet.

Universitetet vidhöll i ett yttrande sitt ställningstagande och anförde följande. Anledningen till att universitetet bedömt att J inte har särskild behörighet är att godkänt prov i svenska, TISUS, Svenska B, eller Svenska som andraspråk B saknas. Hon saknar också lång kurs samt prov i modersmålsvenska från studentexamen i Finland.

Överklagandenämnden inhämtade uppgifter från VHS (Verket för högskoleservice). VHS genom X anförde bland annat följande. Under våren och sommaren har VHS i vissa ärenden gjort tveksamma bedömningar. VHS har dock samma inställning som Stockholms universitet, nämligen att för särskild behörighet i svenska krävs det lång kurs och prov i svenska som modersmål från studentexamen i Finland.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl:

I inledningen till Överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning anges bland annat att parterna varit ense om att fördjupa det nordiska samarbetet på den högre utbildningens område i syfte att skapa största möjliga valfrihet för de sökande från hela Norden och främja kvaliteten inom den högre utbildningen i Norden. I artikel 3 anges att om det ställs krav på särskilda kvalifikationer eller ämnesmässiga kunskaper för att bli antagen till viss högre utbildning skall utbildningssökande från de nordiska länderna uppfylla dessa krav på likvärdiga villkor som landets egna sökande.

Av Högskoleverkets föreskrifter om standardbehörigheter (HSVFS 1996:21) framgår att för tillträde till utbildning som leder till juris kandidatexamen gäller standardbehörighet B.1, vilket bland annat innefattar ett särskilt behörighetsvillkor gällande Svenska kurs B, Svenska som andraspråk kurs B, Svenska tre årskurser HSENT eller Svenska etapp 3. Betyget skall vara lägst Godkänd eller 3.

Enligt den allmänna praxis som synes råda inom högskoleområdet krävs att sökande från Finland har svenska som modersmål i studentexamen för att uppfylla angivet behörighetsvillkor.

Av utredningen framgår att J har avlagt prov i svenska som lång lärokurs med vitsordet Magna cum laude approbatur i sin finländska studentexamen år 2000. Hon har dock inte avlagt prov i svenska som modersmål.

Överklagandenämnden gör följande bedömning.

En utbildningssökande från Finland skall kunna uppfylla det särskilda behörighetsvillkoret i svenska på likvärdiga villkor som utbildningssökande från Sverige. Som framgår av Högskoleverkets föreskrifter gällande detta behörighetsvillkor anses Svenska som andraspråk kurs B som likvärdigt med Svenska kurs B. En sökande med förutbildning från Sverige kan således uppnå särskild behörighet i svenska utan att nödvändigtvis ha fullgjort kurs med inriktning mot svenska som förstaspråk eller modersmål. Med hänsyn till detta kan det inte krävas att J skall ha avlagt prov i svenska som modersmål i sin studentexamen. Överklagandet skall därför bifallas.

Nämndens avgörande:

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet och förklarar att J uppfyller det särskilda behörighetsvillkoret i svenska.