Beslut 2002-12-13 (reg.nr 32-897-02)

Undantag (dispens) från behörighetsvillkor. Uttalande om principerna för Överklagandenämndens prövning av frågan om undantag.

Ärendets bakgrund

Genom det överklagade beslutet förklarade Lunds universitet att Z inte hade behörighet till civilingenjörsutbildning utan fackområde, 100 poäng, vid Lunds Tekniska högskola (LTH), Lunds universitet. Universitetet medgav inte undantag från behörighetskravet.

Yrkande m.m.

Z överklagade beslutet och yrkade, som det fick förstås, att han skulle förklaras behörig eller medges undantag (dispens) från behörighetsvillkoret. Han anförde bland annat följande. Antagningsbeskedet anger att genomgången högskoleingenjörsutbildning om 80 poäng vid Uppsala universitet inte är tillräckligt som behörighet. Att enbart se till hans examen som ett mått på behörigheten är felaktigt. Han studerar sedan hösten 2001 på den avkortade civilingenjörsutbildningen 140 poäng vid LTH. Dessförinnan arbetade han som konstruktör och utvecklingsingenjör på verkstadsföretaget Seco Tools AB. Han har tillräckliga förkunskaper för att få börja på sökt utbildning.

Rektor vid LTH avstyrkte bifall till överklagandet i yttrande till Överklagandenämnden och anförde följande:

Z har ansökt om att bli antagen till de inledande kurserna i en utbildning vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, vid Lunds universitet. Utbildningen leder till civilingenjörsexamen utan angivande av fackområde men efter specialisering inom industriella produktionssystem. Han har inte bedömts behörig till den sökta utbildningen och därför inte antagits. Han har överklagat detta beslut. - För den sökta utbildningen har det utfärdats särskilda föreskrifter den 13 juni 2002. Enligt dessa är behörighetskraven till den sökta utbildningen, som omfattar 100 poäng och inte är ett utbildningsprogram i högskoleförordningens mening, bland annat avlagd högskoleingenjörsexamen om 120 poäng. Det är ostridigt att den klagande inte uppfyller detta behörighetskrav. Han har i stället en högskoleingenjörsexamen i maskinteknik om 80 poäng från Uppsala universitet. Vidare är han antagen till ett utbildningsprogram omfattande 140 poäng ledande till civilingenjörsexamen i maskinteknik vid LTH. Till detta utbildningsprogram är behörighetskravet avlagd högskoleingenjörsexamen om 80 poäng. Inom angivet civilingenjörsprogram har den klagande godkänts på 39 poäng. -- Allt sedan tillkomsten av högskoleingenjörsexamen, där de första examina utfärdades år 1991, har LTH bemödat sig att erbjuda vidareutbildningsmöjligheter till civilingenjörsexamen för högskoleingenjörer. Ursprungligen bedrevs denna verksamhet inom ramen för en av dåvarande UHÄ medgiven försöksverksamhet. Utvecklingen av högskoleingenjörs-utbildningarna sedan mitten av 1990-talet har försvårat möjligheterna att erbjuda attraktiva vidareutbildningsmöjligheter. För det första har utbildningarna förlängts från 80 till 120 poäng. En skillnad mellan högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna är att den teoretiska basen i högskoleingenjörsutbildningarna är väsentligt svagare än i civilingenjörsutbildningarna. I de tillämpade kurserna inom civilingenjörsutbildningarna används verktyg och metoder som bygger på den teoretiska grunden. Det räcker alltså inte att högskoleingenjörerna i efterhand reparerar de svaga teoretiska grunderna. Detta gör att poängförlusten vid övergång från högskoleingenjörs- till civilingenjörsutbildning tenderar att bli större ju längre högskolingenjörsutbildningen är. En annan utveckling som försvårar övergång är att de inledningsvis 4 centralt beslutade högskoleingenjörs-programmen, var och en med en tydlig parallell civilingenjörsutbildning, ersatts med en oöverblickbar mångfald där det ofta saknas en motsvarande civilingenjörsutbildning. Mot den angivna bakgrunden har LTH nu inlett en försöksverksamhet med en delvis ny form av civilingenjörsutbildning där man inte längre anger ett särskilt teknikområde i examensbeviset. Härigenom kan man efterge kravet på att den examinerade skall ha kunskaper som motsvarar det obligatoriska blocket på något befintligt civilingenjörsprogram. Syftet är att kunna erbjuda vidareutbildningsmöjligheter för sökande från udda högskoleingenjörsprogram och att kunna tillgodoräkna en större del av högskoleingenjörs-utbildningar på 120 poäng än som eljest skulle ha varit möjligt. - Den klagande har en traditionell maskiningenjörsutbildning om 80 poäng. För sökande med denna bakgrund anordnar LTH sedan 1991 en sammanhållen utbildning till civilingenjörsexamen med den av dåvarande UHÄ bestämda poängförlusten på 40 poäng. Den klagande är också antagen till en sådan utbildning. Han ingår sålunda inte i målgruppen för försöksverksamheten. Det ligger nära till hands att anta att skälet till att han söker sig till den nya utbildningen är att han däri ser en möjlighet att slippa läsa kurser som är obligatoriska för civilingenjörsexamen i maskinteknik. Om man skulle finna att den klagande har reella förutsättningar för den sökta utbildningen och därför vara behörig skulle detta även kunna gälla för civilingenjörsteknologer utan högskoleingenjörsexamen. Detta skulle få oacceptabla följder för civilingenjörsutbildningen som helhet och förmodligen leda till att försöksverksamheten måste avslutas omgående.

Z anförde i ett kompletterande yttrande att hans överklagande ej rörde de uppställda kraven, utan att man inte beaktat hans bakgrund med en 80-poängs högskoleingenjörsexamen, ett år på civilingenjörsutbildningen samt sju års arbetslivserfarenhet inom det område utbildningen avser. Detta borde motsvara de behörighetskrav av en 120 poängs högskoleingenjörsexamen som LTH har utformat. Enligt högskoleförordningen var ett undantag från behörighetskraven möjligt i hans fall.

Professor Y vid Industriella produktionssystem, LTH, inkom med skrivelse och, som det fick förstås, tillstyrkte Z:s överklagande.

Universitetet inkom med kompletterande yttrande, och anförde därvid bland annat följande. Z har inte angivit någon konkret kurs eller något konkret existerande utbildningsprogram till vilket han nekats antagning. Universitetet anser därför inte att det föreligger något överklagningsbart beslut och föreslår att klagomålen avvisas. I andra hand föreslår universitetet att klagomålen avslås med hänvisning till att det inte styrkts att behörighetsvillkoren var uppfyllda vid kompletteringstidens utgång.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl:

Av 12 kap. 2 § första stycket 4 högskoleförordningen (1993:100) följer att till Överklagandenämnden får överklagas beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen högskoleförordningen. Annat har inte framkommit än att Z sökt till grundläggande högskoleutbildning och att universitetet genom antagningsbesked beslutat att han inte uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor. Överklagandet tas därför upp till prövning.

Av 7 kap. 19 § högskoleförordningen (1993:100) framgår att den som vill antas till grundläggande högskoleutbildning skall anmäla detta inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. De meriter som Z åberopat efter kompletteringstidens utgång beaktas därför inte av Överklagandenämnden.

I föreskrifter beslutade av styrelsen för LTH den 13 juni 2002 anges bland annat följande. För behörighet till utbildningen krävs avlagd högskoleingenjörsexamen om 120 poäng. De produktionstekniska inslagen i högskoleingenjörsexamen skall motsvara minst de som krävs för högskoleingenjörsexamen i produktionsteknik vid LTH.

Överklagandenämnden instämmer i universitetets bedömning att Z inte uppfyller detta behörighetskrav.

I frågan om undantag från behörighetskravet gör Överklagandenämnden följande överväganden.

Enligt 7 kap. 3 § högskoleförordningen (1993:100) får en högskola om det finns skäl besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. Undantag från behörighetsvillkoren skall göras för sökande som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren.

De principer som utvecklats vid Överklagandenämndens prövning av frågan om undantag kan sammanfattas enligt följande. Med hänsyn till lydelsen av 7 kap. 3 § andra meningen högskoleförordningen prövar Överklagandenämnden frågan om undantag utan att särskilt yrkande därom behöver framställas av den klagande. Vid bedömningen av om en sökande skall medges undantag görs en bedömning av de samlade, i rätt tid åberopade, omständigheterna i det enskilda fallet. Prövningen utmynnar i en helhetsbedömning om det finns förutsättningar för den enskilde att tillgodogöra sig den sökta utbildningen vid aktuellt antagnings-tillfälle. Vid denna prövning beaktar nämnden om det framkommit någon omständighet som kan anses kompensera bristen i den formella behörigheten. Denna prövning görs för vart och ett av de sökta utbildningsalternativen. Andra förhållanden som inte har direkt anknytning till den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, t.ex. den sökandes behov av utbildningen eller antalet sökande till utbildningen med dispensskäl, beaktas däremot inte av Överklagandenämnden.

Inte heller frågan om eventuella negativa följder för vissa utbildningar som helhet, och den därmed sammanhängande frågan om konsekvenserna för utbildningens framtid, kan beaktas inom ramen för prövningen om den enskilde sökande skall medges undantag från behörighetsvillkor.

Mot denna bakgrund gör Överklagandenämnden följande bedömning.

Av utredningen framgår att Z år 1994 avlade högskoleingenjörsexamen om 80 poäng vid maskiningenjörslinjen. Därutöver har han inom kompletteringstidens utgång fullgjort ytterligare kurser inom ramen för ett utbildningsprogram om 140 poäng som leder till en civilingenjörsexamen i maskinteknik. Han har vidare omfattande yrkeserfarenhet.

Professor Y, uppgiven mentor för den av Z sökta utbildningen, har i sin skrivelse förklarat att han tagit del av Z:s merithandlingar och genomfört intervjuer med Z:s tidigare medarbetare och chefer vid Seco Tools AB. Y har vidare förklarat att Z mycket väl har förutsättningar att klara av studierna och att det inte råder något som helst tvivel om att denne i den industriella miljön han arbetat i tillägnat sig de kunskaper och den erfarenhet som väl motiverar tillämpningen av 7 kap 3 § högskoleförordningen.

Universitetet har inte bestritt Y:s bedömning av Z:s förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Överklagandenämnden saknar också anledning att ifrågasätta Y:s bedömning av Zs meriter. Med beaktande härav och vid en helhetsbedömning av Zs utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet finner Överklagandenämnden att Z skall medges undantag från behörighetsvillkoren.

Överklagandenämndens ställningstagande innebär inte att nämnden därmed också anser att Z efter fullgjorda studier har rätt att avlägga civilingenjörsexamen utan angivande av fackinriktning efter specialisering inom industriella produktionssystem. Denna fråga prövas inte av Överklagandenämnden inom ramen för detta ärende.

Nämndens avgörande:

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet på så sätt att Z medges undantag från föreskrivna behörighetsvillkor vid antagningen till sökt utbildning.