Beslut 2004-11-19 (reg.nr 32-1020-04)

En student ansökte - med hänvisning till dyslexi och ålder - om dispens från "uppflyttningsreglerna" för tillträde till ett utbildningsprograms andra år. Avslagsbeslutet har ansetts överklagbart. Allmänt uttalande i frågan om undantag från behörighetsvillkor.

Ärendets bakgrund

JJ är student på programmet för medieproduktion och journalistik vid Högskolan i Kalmar. Efter det första året på programmet ansökte han hos högskolan om undantag (dispens) från "uppflyttningsreglerna" för tillträde till programmets andra år. Högskolan avslog ansökan med motiveringen att JJ inte hade möjligheter att erhålla tillräckligt antal poäng för uppflyttning.

Yrkande m.m.

JJ överklagade beslutet och yrkade bifall till sin ansökan. Han anförde i huvudsak följande till stöd för sin talan. Han är dyslektiker och högskolan har inte tagit hänsyn till hans handikapp vid avslaget på dispensansökan. Högskolan har inte följt de rekommendationer om anpassning till dyslexihandikappet som Högskoleverket lämnat. Motiveringen är inte heller korrekt. När avslaget gjordes hade han trettio poäng plus en inlämnad hemskrivning som motsvarar ytterligare fem poäng. När Överklagandenämnden tar sitt beslut kan han mycket väl ha 40 poäng om även den sista inlämningsuppgiften blir godkänd. På grund av skolans behov av att spara pengar kommer inte svaret på detta förrän i december och januari. Han respekterar detta men anser att det är ytterligare ett skäl till att bevilja hans dispensansökan. Med hänvisning till sin ålder och dyslexi tycker han det är rimligt att kraven på uppflyttning sänks till de 30 poäng han formellt har.

Högskolan vidhöll sitt ställningstagande och anförde i yttrande bland annat följande. Uppflyttningsreglerna regleras i utbildningsplanen och beslutas ytterst av Nämnden för samhällsvetenskap, humaniora, vård och sjöfart samt högskolestyrelsen. Syftet med uppflyttningsreglerna är att säkerställa att studenterna uppfyller nödvändiga kunskapsmässiga krav för att kunna tillgodogöra sig utbildningen på år 2 och år 3. - Uppflyttningsreglerna i det aktuella fallet är att 35 av 40 poäng skall vara avklarade vid terminsstart. Viss dispens ges om en uppsamlingsexamination ges under augusti månad, och det är avgörande om studenten skall klara uppflyttningskraven. - Uppflyttningsreglerna som gäller är kommunicerade till studenterna vid flertalet tillfällen, såväl muntligen som skriftligen. Minsta antalet tillfällen som de kommuniceras är vid terminsstart, vid uppsamlingstentamen i januari, inför uppsamlingstentamen i juni, och vid uppsamlingstentamen i juni. Samtliga studenter får information om detta löpande under hela sin studietid. - Högskolan skall tillhandahålla tre examinationstillfällen för varje student, enligt följande: Ett tillfälle i samband med kursen (ordinarie examinationstillfälle), ett tillfälle inom sex veckor (omexaminationstillfälle) och ett tillfälle inom ett år (uppsamlingstentamen). JJ har beretts samtliga dessa tillfällen för samtliga kurser han inte är godkänd på. - Vid terminsstarten hade JJ 25 av 40 poäng. JJ hade möjlighet att klara 5 poäng vid en extra uppsamlingstentamen, dvs. ett fjärde tillfälle. För de övriga 10 poängen gick nästa omexaminationstillfälle i slutet av november och i början av januari. Oavsett utgången av uppsamlingstentamen i augusti saknade JJ möjligheter att klara uppflyttningskraven. Vid terminsstarten saknade JJ de kunskapsmässiga förutsättningarna för att tillgodogöra sig utbildningens vidare innehåll. Orsaken till varför man inte klarar kunskapskraven är inte relevanta i den kunskapsmässiga bedömningen.

JJ kommenterade i en skrivelse högskolans yttrande.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl

Enligt 7 kap. 3 § högskoleförordningen (1993:100) får en högskola om det finns särskilda skäl besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren.

Av 12 kap. 2 § första stycket femte punkten högskoleförordningen framgår att till Överklagandenämnden får överklagas beslut av en högskola om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen samma förordning.

En högskolas beslut angående behörighet och undantag från behörighetsvillkor vid antagning till kurser inom ramen för utbildningsprogram får överklagas med stöd av den redovisade bestämmelsen i 12 kap. 2 § högskoleförordningen (se Överklagandenämndens beslut 2002-08-30, reg.nr 32-482-02). Högskolans beslut i förevarande ärende får anses ha motsvarande innebörd. Överklagandet tas därför upp till prövning av Överklagandenämnden.

I sak gör Överklagandenämnden följande bedömning.

Det är ostridigt att JJ inte uppfyller det föreskrivna behörighetsvillkoret om att 35 poäng från det första året skall ha fullgjorts för tillträde till det andra året på utbildningsprogrammet. Frågan är om det framkommit skäl för Överklagandenämnden att medge JJ undantag från detta behörighetsvillkor.

Bestämmelser om behörighet för högskolestudier syftar till att säkerställa att en sökande har kunskapsmässiga och andra förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig sökt utbildning. Avgörande vid Överklagandenämndens prövning av frågan om undantag från ett behörighetsvillkor är därför om det har framkommit omständigheter som medför att den klagande vid en samlad bedömning ändå får anses ha faktiska förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen trots att han eller hon varken formellt eller reellt uppfyller behörighetsvillkoren. Några sådana omständigheter har inte framkommit i ärendet. Överklagandet skall därför avslås.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.