Beslut 2007-09-21 (reg.nr 33-999-07)

Överklagandenämnden har funnit att det inte finns stöd för att ställa krav på kunskaper i svenska eller engelska i den grundläggande behörigheten för avancerad nivå.

Ärendets bakgrund

N N sökte inför höstterminen 2007 till kursen Psykoterapi 1, 45 högskolepoäng, vid Linköpings universitet. Universitetet förklarade i beslut att hon inte uppfyllde grundläggande behörighet för tillträde till kursen, svenska kurs B eller motsvarande. Universitetet medgav inte heller undantag från behörighetskravet.

Yrkande m.m.

N N har överklagat universitetets beslut. Hon har anfört bl.a. följande. Sedan fyra år arbetar hon som legitimerad psykolog vid landstinget. Hon har haft en fast tjänst och arbetat självständigt. Hon anser att hon uppfyller den grundläggande behörighet i det svenska språket som begärs.

Linköpings universitet har i yttrande anfört bl.a. följande. Behörighetskraven till utbildningen är grundläggande behörighet samt särskild behörighet i form av examen på högskolenivå om lägst 180 högskolepoäng inklusive C-uppsats (fördjupningskurs) samt pågående yrkesverksamhet med psykoterapeutiska arbetsuppgifter. N N uppfyller kraven för den särskilda behörigheten. Däremot uppfyller hon inte kraven för den grundläggande behörigheten. För att uppfylla kraven som exempelvis s.k. 25:4 krävs att den sökande fyller 25 år under det kalenderår som utbildningen börjar, att den sökande har varit yrkesverksam i minst fyra år på halvtid, att den sökande har kunskaper i engelska A samt kunskaper i svenska som motsvarar kurs B. N N uppfyller ovanstående krav förutom kravet på svenska B eller motsvarande. Hon har inte heller ansökt om undantag eller reell kompetens.

N N har inkommit med skrivelse.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl:

För utbildning som påbörjats efter den 30 juni 2007 tillämpas de nya bestämmelser i högskoleförordningen (1993:100) som införts genom SFS 2006:1053. Bestämmelserna bygger på de beslut som riksdagen fattat med anledning av regeringens proposition Ny värld — ny högskola (prop. 2004/05:162). All högskoleutbildning delas upp i nivåerna grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall i kursplanen anges vilken nivå kursen är på.

Bestämmelser om grundläggande behörighet för tillträde till utbildningar som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare finns i 7 kap. 5-7 §§ högskoleförordningen. För utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare finns en bestämmelse i 7 kap. 24 § samma förordning, i vilken hänvisas till de bestämmelser om grundläggande behörighet som finns i 7 kap. 5-7 §§ högskoleförordningen. Bestämmelser om grundläggande behörighet till utbildningar på avancerad nivå finns i 7 kap. 28-30 §§ högskoleförordningen. I 28 och 29 §§ behandlas grundläggande behörighet för tillträde till utbildningsprogram på avancerad nivå, medan 30 § behandlar annan utbildning.

Enligt 7 kap. 28 § högskoleförordningen har den grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå som 1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller 2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfärdas.

Vidare har enligt 7 kap. 29 § samma förordning den grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen, som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation.

Slutligen har enligt 7 kap. 30 § samma förordning den grundläggande behörighet till annan utbildning på avancerad nivå än som avses i 28 och 29 §§, som genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2.

Enligt 6 kap. 15 § första stycket 2 (1993:100 i lydelse enligt SFS 2006:1053) skall det i kursplanen anges om en kurs är på grundnivå eller på avancerad nivå.

Överklagandenämnden har från Linköpings universitets webbplats inhämtat kursplanen för kursen Psykoterapi 1, 45 högskolepoäng. Av kursplanen framgår att kursen är på D-nivå. Enligt upplysning från universitetet innebär denna beteckning att kursen är på avancerad nivå.

Överklagandenämnden gör följande bedömning.

Linköpings universitet anser att N N inte uppfyller kraven för grundläggande behörighet då hon saknar kunskaper motsvarande svenska B. Regler om svenska B för grundläggande behörighet för tillträde till utbildning finns i 7 kap. 6-7 §§ högskoleförordningen som behandlar tillträde till utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare. I 7 kap. 6 § anges att den som har annat modersmål än svenska skall ha de kunskaper i svenska som behövs, medan bestämmelsen i 7 kap. 7 § behandlar grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå som s.k. 25:4. Motsvarande bestämmelser saknas i högskoleförordningens regler om tillträde till utbildning på avancerad nivå.

Den kurs som N N har sökt till är en kurs på avancerad nivå. Därför skall bestämmelsen i 7 kap. 30 § högskoleförordningen tillämpas vid bedömningen av om hon uppfyller grundläggande behörighet. I bestämmelsen ställs krav på att den sökande skall ha genomgått utbildning på grundnivå för att vara grundläggande behörig till utbildning på avancerad nivå. Härmed måste förstås såväl svensk som utländsk utbildning (jfr 28 § första stycket). Krav på akademiska meriter på grundnivå i form av en examen på högskolenivå om minst 180 högskolepoäng ställs upp av Linköpings universitet i kraven för särskild behörighet för tillträde till utbildningen. N N uppfyller dessa krav och uppfyller därmed också kraven för grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på avancerad nivå.

N N har en amerikansk gymnasieutbildning och psykologutbildning från Tyskland. Hon har vidare svensk legitimation som psykolog. Hon har inte visat att hon har kunskaper motsvarande svenska B. Frågan måste då ställas om kraven för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå, där krav ställs på kunskaper i svenska, t.ex. bestämmelsen i 7 kap. 6 § högskoleförordningen, kan överföras — eller förutsättas — när det gäller grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå. Överklagandenämnden finner att stöd för att göra en sådan bedömning inte finns, varken i lagstiftningen eller i de förarbeten som ligger till grund för bestämmelserna.

Sammanfattningsvis konstaterar Överklagandenämnden att N N av Linköpings universitet har ansetts uppfylla kraven för särskild behörighet. I dessa ingår krav på en examen om 180 högskolepoäng med en sk. C-uppsats. Hon har således genomgått utbildning på grundnivå och är därmed behörig till kursen Psykoterapi 1, 45 högskolepoäng. Överklagandet skall därför bifallas.

Nämndens avgörande:

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet och förklarar N N behörig till kursen Psykoterapi 1, 45 högskolepoäng.

Enligt 5 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) får Överklagandenämndens beslut inte överklagas.
.......................................................................................................................

Utformningen av bestämmelserna synes kunna leda till problem för utbildningen vid universiteten och högskolorna, då studenter som helt saknar kunskaper i såväl svenska som engelska kan komma att anses uppfylla de grundläggande behörighetskraven för tillträde till utbildning på avancerad nivå. Den möjlighet som finns för universitet och högskolor att ställa krav på kunskaper som motsvarar dem som finns för grundläggande behörighet för tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå, är att ange dem som krav på särskild behörighet för tillträde till utbildningen, i enlighet med bestämmelsen i 7 kap. 31 § högskoleförordningen. Denna möjlighet kan dock inte anses som fullt ut tillfredsställande. Överklagandenämnden finner därför anledning att överlämna en kopia av detta beslut till Utbildningsdepartementet.