Beslut 2009-09-18 (reg.nr 33-1130-09)

Då det inte fanns särskilda föreskrifter för en kurs inom det s.k. Lärarlyftet, skulle de ordinarie bestämmelserna för högskoleutbildning tillämpas, dvs. bestämmelserna i högskolelagen och högskoleförordningen.

Bakgrund

N N sökte inför höstterminen 2009 till kursen LEN210 Fortsättningskurs i engelska för blivande lärare, 30 högskolepoäng, vid Göteborgs universitet. Kursen ingick i det s.k. Lärarlyftet. Universitetet förklarade i beslut att han inte uppfyllde behörighetskraven för antagning till kursen, då det för att få delta i Lärarlyftet krävs att man är behörig lärare, dvs. har en lärarexamen. Universitetet medgav inte heller undantag från behörighetskravet.

Universitetet har i ett omprövningsbeslut den 1 juni 2009 upplysningsvis nämnt att för full behörighet till den sökta kursen kan det bli aktuellt med komplettering i någon del, enligt bedömning av institutionen för språk och litteratur, engelska.

Yrkande m.m.

N N har överklagat universitetets beslut och anfört bl.a. följande. Enligt en kontakt på Skolverket behöver man en pedagogisk högskoleexamen för att läsa lärarlyftet. Han har beställt examensbevis och nu är det upp till antagningsenheten att bedöma huruvida hans utbildning i pedagogik är en pedagogisk högskoleexamen. Han har läst idrotts- och friskvårdpedagogik, 105 poäng, och 30 högskolepoäng engelska för yngre barn. Han har dessutom skrivit en godkänd uppsats på C-nivå. Sammantaget räcker detta till en fil. kand. Han har arbetat som fast anställd lärare i Partille kommun sedan 2001.

Göteborgs universitet har i yttrande anfört bl.a. följande. Vid sitt beslut beaktade universitetet att N N inte tillhör den lärarkategori som satsningen Lärarlyftet vänder sig till och han kan därför inte få ta del av satsningen. I Skolverkets broschyr "Ett lyft i karriären – Information om regeringens satsning på lärarfortbildning" framgår att "Satsningen innebär att behöriga lärare ska ha möjlighet att ta tjänstledigt för att studera på högskolan och behålla större delen av sin lön". I broschyren framgår vidare att "För att få ta del av satsningen måste du vara behörig. Det innebär att du ska ha en pedagogisk högskoleexamen".

I 2 kap. 4 § skollagen (1985:1100) framgår vem som räknas som behörig lärare:
4 § Behörig att anställas som lärare, förskollärare eller fritidspedagog i det offentliga skolväsendet utan tidsbegränsning är den som har svensk lärarexamen, respektive barn- och ungdomspedagogisk examen som regeringen med stöd av 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) har meddelat föreskrifter om, eller motsvarande äldre utbildning, med huvudsaklig inriktning på den undervisning anställningen avser, eller den som av Högskoleverket har fatt ett behörighetsbevis enligt vad som föreskrivs i 4 a och 4 b §§.

N N har inte tillsammans med sin ansökan till kursen inom Lärarlyftet ingivit kopia av examensbevis för pedagogisk högskoleexamen som styrker att han är behörig lärare inom det offentliga skolväsendet. Till följd härav befanns N N inte uppfylla tillträdeskraven för antagning till sökt utbildning, nämligen att den sökande ska vara behörig lärare. Universitetet har åter granskat N Ns meriter men har inte funnit att något tillförts ärendet som föranleder nämnden att ändra sitt tidigare ställningstagande. I telefonsamtal med projektledaren vid Skolverket den 10 juni 2009 bekräftar hon universitetets tolkning av informationsmaterialet om att satsningen endast vänder sig till behöriga lärare och att den sökande måste visa upp examensbevis över pedagogisk utbildning som ger behörighet att arbeta inom det offentliga skolväsendet. N N har ännu inte visat upp något sådant examensbevis. Även om N N får ett examensbevis för filosofie kandidatexamen med huvudämnet pedagogik gör universitetet bedömningen att en sådan examen inte motsvarar en svensk lärarexamen, eller någon annan av de examina som räknas upp i skollagen, och härigenom ger behörighet att anställas som lärare i det offentliga skolväsendet. Därmed gör nämnda examensbevis, om det nu kan utfärdas, inte att N N kan räknas som behörig lärare, vilket är ett krav för att få delta i satsningen Lärarlyftet. Universitetet avstyrker bifall till överklagandet.

Överklagandenämnden har i en remiss till universitetet önskat besked om den kurs som N N sökt till är upphandlad som en uppdragsutbildningskurs av Skolverket eller om den ges i det ordinarie kursutbudet. Vidare önskade nämnden besked om kursen ges i det ordinarie kursutbudet och om universitetet genom beslut har fastställt behörighetskravet om pedagogisk högskoleexamen. Eventuella övriga beslut som universitetet har fattat med anledning av det s.k. lärarlyftet borde också bifogas.

Göteborgs universitet har i remissvar anfört bl.a. följande. Den sökta kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör den andra kursen inom inriktningen engelska, som totalt omfattar 60 högskolepoäng. Kursen kan även ges som fristående kurs. Höstterminen 2009 erbjuds kursen dock inte som fristående kurs utan erbjuds endast till studenter som är antagna till Lärarprogrammet eller studerar inom ramen för Lärarlyftet. N N har sökt kursen inom satsningen Lärarlyftet, fortbildning av lärare med statsbidrag. Göteborgs universitet erbjuder tre möjligheter att studera inom Lärarlyftet: kurser från Skolverkets kurskatalog, fristående kurser och kurser inom Lärarprogrammet. Lärarlyftet är en satsning som syftar till att behöriga lärare ska få möjlighet att fortbilda sig med bibehållen lön till minst 80 procent, beroende på i vilken omfattning studier bedrivs och om läraren samtidigt fortsätter att arbeta deltid. Enligt 4 § förordningen om statsbidrag för fortbildning av lärare betalar skolhuvudmannen ersättning som motsvarar 80 procent av lärarens lön för den tid då läraren deltar i utbildningen. Enligt 5 § samma förordning utgår statsbidrag med 70 procent av skolhuvudmannens kostnad för ersättning. Det är Statens skolverk som beslutar om och betalar ut statsbidrag. Universitetet avslog N Ns ansökan om att få genomgå utbildning inom Lärarlyftet med hänvisning till att han inte är behörig lärare och att det är till behöriga lärare satsningen vänder sig, enligt förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare. Enligt 3 § lämnas statsbidrag för ersättning för lön till lärare som har behörighet att anställas utan tidsbegränsning som lärare i det offentliga skolväsendet enligt 2 kap. 4 § första stycket skollagen. Enligt 2 kap. 4 § skollagen är den behörig att anställas som lärare inom det offentliga skolväsendet som har svensk lärarexamen. N N saknar sådan examen och han har inte heller motsvarande äldre utbildning. Därför bedömer universitetet att N N inte är behörig att antas till utbildning inom satsningen Lärarlyftet, oavsett om han uppfyller förkunskapskraven till sökt kurs eller inte.

Enligt Skolverkets föreskrifter informerar universitetet presumtiva sökande på sin hemsida om att Lärarlyftet vänder sig till yrkesverksamma lärare med lärarexamen. Yrkesverksamma lärare utan lärarexamen hänvisas till VAL-projektet. Just Lärarlyftet är en satsning där yrkesverksamma lärare med lärarexamen (behöriga lärare) erbjuds möjlighet att studera med ersättning motsvarande 80 procent av lönen. En lärarexamen är det krav som Statens skolverk ställer för att en lärare ska få delta i satsningen och ta del av statsbidraget. N N är yrkesverksam lärare utan lärarexamen och tillhör därför inte den målgrupp som satsningen vänder sig till.

Avslutningsvis är det universitetets uppfattning att detta ärende avser ställningstagande om möjlighet att delta i studier inom Lärarlyftet. Därmed är det enligt universitetets mening inte tillträdeskraven till sökt kurs som avgör möjligheten att delta i studier inom ramen för Lärarlyftet, utan sökanden måste tillhöra den målgrupp Lärarlyftet vänder sig till.

Skäl

Enligt 4 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) avgör den högskola som anordnar en utbildning vilka behörighetsvillkor som ska gälla för att bli antagen till utbildningen, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Enligt 7 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100) krävs det för att bli antagen att den sökande har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven.

Det framgår av 12 kap. 2 § 5 att en högskolas beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Bestämmelser om det s.k. Lärarlyftet finns i förordningen (2007:222) om statsbidrag för utbildning av lärare och i förordningen (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare samt personal med pedagogiskt ledningsansvar i förskolan.

Enligt 1 § förordningen om statsbidrag för utbildning av lärare innehåller förordningen bestämmelser om statsbidrag för fortbildning av lärare som syftar till att stärka deras kompetens och därigenom öka elevernas måluppfyllelse. Av övriga bestämmelser framgår bl.a. att statsbidraget lämnas till skolhuvudman för ersättning för lön till lärare som är anställd hos huvudmannen. Läraren ska ha behörighet att anställas utan tidsbegränsning som lärare och ska delta i uppdragsutbildning för fortbildning av lärare. Av 15 § framgår att statsbidrag också kan lämnas till den som deltar i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå enligt högskolelagen under förutsättning att utbildningen har den omfattning som anges i författningen.

Överklagandenämnden har från universitetets webbplats inhämtat kursplanen för kursen LEN210 Fortsättningskurs i engelska för blivande lärare, 30 högskolepoäng, Av denna framgår att förkunskapskravet är godkänt resultat på 24 högskolepoäng inom LEN110 Grundkurs i engelska för blivande lärare, 30 högskolepoäng, eller motsvarande kurs om 30 högskolepoäng 1-30 högskolepoäng i engelska.

I ärendet är fråga om behörighet till en kurs som enligt Göteborgs universitet ges inom ramen för det s.k. Lärarlyftet. Som framgått av utredningen kan utbildning inom Lärarlyftet antingen ges som en uppdragsutbildningskurs eller som en kurs i det ordinarie kursutbudet. Överklagandenämnden konstaterar inledningsvis, mot bakgrund av Göteborgs universitets yttrande, att kursen LEN 210 inte ges som en uppdragsutbildningskurs.

Överklagandenämnden finner i stället att kursen är en kurs i det ordinarie kursutbudet, dvs. att den är en sådan kurs som anges i 15 § förordningen om statsbidrag för utbildning av lärare; högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå enligt högskolelagen. Överklagandenämnden kan vidare konstatera att de bestämmelser som universitetet har hänvisat till rör statsbidrag till skolhuvudmän. Förordningen innehåller inte några bestämmelser som rör högskoleutbildningen, såsom det till exempel finns i förordningen (2007:224) om högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar examen. Någon grund för att, som universitetet hävdar, pröva om den sökande är behörig att delta i Lärarlyftet finns inte i de åberopade bestämmelserna. Då det inte finns särskilda bestämmelser för den aktuella högskoleutbildningen ska de ordinarie bestämmelserna för högskoleutbildning tillämpas, dvs. bestämmelserna i högskolelagen och högskoleförordningen.

Överklagandenämnden prövar således i detta ärende endast om N N uppfyller de för den sökta kursen uppställda behörighetskraven.

Av kursplanen för den aktuella kursen framgår att den är på grundnivå. För att vara behörig till en kurs på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare ska den sökande uppfylla de krav på grundläggande behörighet som anges i 7 kap. 24 § jämförd med 5-6 §§ högskoleförordningen (1993:100) och de särskilda behörighetskrav som universitetet fastställt med stöd av i 7 kap. 25 § samma förordning. Av 6 kap. 15 § högskoleförordningen framgår att särskilda behörighetskrav för en kurs ska anges i kursplanen.

Universitetet har inte ifrågasatt om N N uppfyller de grundläggande behörighetskraven för tillträde till utbildningen. Överklagandenämnden prövar därför om N N uppfyller de särskilda behörighetskrav som är uppställda för kursen.

Överklagandenämnden har frågat universitetet om det har fastställt behörighetskravet att den sökande ska vara behörig lärare. Universitetets svar får tolkas så att universitetet inte har fastställt något behörighetskrav för den aktuella kursen utöver det som anges i kursplanen. Detta är godkänt resultat på 24 högskolepoäng inom LEN110 Grundkurs i engelska för blivande lärare, 30 högskolepoäng, eller motsvarande kurs om 30 högskolepoäng 1-30 högskolepoäng i engelska. Av en anteckning i utredningen den 13 maj 2009 framgår att N N behöver komplettera något moment ur A-kursen, men att han får anses behörig. Överklagandenämnden finner mot denna bakgrund att N N får anses uppfylla även det särskilda behörighetskravet för kursen. Överklagandet ska därför bifallas.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet och förklarar N N behörig till kursen LEN210 Fortsättningskurs i engelska för blivande lärare, 30 högskolepoäng, vid Göteborgs universitet höstterminen 2009.