Beslut 2011-05-13 (reg.nr 33-249-11)

Vid en utökad betygskontroll visade det sig att en student hade blivit antagen till utbildning med hjälp av oriktiga meriter. Antagningsbeslutet upphävdes. Då antagningsbeslutet hade tillkommit genom vilseledande och den oriktiga meriten ansågs vara en relevant uppgift som förorsakade det felaktigt beslutet hade universitetet haft fog för sitt beslut att upphäva antagningsbeslutet. Överklagandet avslogs. En ledamot var skiljaktig.

Bakgrund

NN antogs vårterminen 2008 till tandläkarprogrammet vid Umeå universitet. Vid en utökad betygskontroll i samband med att NN sökte kurser inom programmet till vårterminen 2011 visade det sig att oriktiga betygsdokument getts in till antagningen under hösten 2007. NN antogs till tandläkarprogrammet i Umeå på dessa oriktiga meriter.

Umeå universitet beslutade den 1 februari 2011 att upphäva antagningsbeskedet. Som skäl angavs att NN med hjälp av betygshandlingarna höjt sitt meritvärde så att NN kunde antas till tandläkarprogrammet. Utan dessa betyg hade NN inte antagits. Det konstaterades även att kravet på grundläggande behörighet var uppfyllt men att särskild behörighet med avseende på Fysik B, inte var styrkt.

Yrkande m.m.

NN överklagade beslutet och bestred att någon form av vilseledande från NN:s sida skedde i samband med NN:s antagning till tandläkarprogrammet vid Umeå universitet. NN motsatte sig att antagningsbeskedet upphävdes och att han utestängdes från den pågående undervisningen. NN hemställde även att Överklagandenämnden för högskolan skulle förklara honom behörig till den sökta utbildningen på så sätt att det för honom gynnande beslutet från år 2007 kvarstod. I det fall det var nödvändigt med en komplettering av antagningsbetygen hemställde NN att han skulle förklaras behörig, helt beviljades dispens från kravet eller annars förelades att inom viss tid komma in med bevis på godkända betyg avseende Fysik B. Till stöd för överklagandet anfördes i huvudsak följande. Det till antagningen bifogade slutbetyget från Åsö vuxengymnasium hade NN inte utformat, upprättat, låtit upprätta eller bifogat sin ansökan till tandläkarprogrammet vid Umeå universitet. NN var vid tidpunkten för ansökan, september till december 2007, bortrest för att ta hand om en nära släkting som blivit sjuk. En vän till NN skickade in de betygshandlingar som inkom till NN:s postadress i Stockholm. NN kände överhuvudtaget inte till de aktuella handlingarna. Det inträffade kunde inte läggas NN till last då han varken med uppsåt eller av oaktsamhet påverkade Umeå universitets antagningsbeslut. NN hade genom sina studier visat att han hade den grundläggande kompetens som fodrades för att kunna studera till tandläkare. NN hade som student fullgjort sex terminer med godkänt betyg. NN uppfyllde de behörighetskrav som ställdes för tandläkarprogrammet. Beslutet att anta NN till tandläkarprogrammet var ett gynnande förvaltningsbeslut, som i regel inte kan återkallas. NN hade de formella grundläggande utbildningarna för att bli antagen till utbildningen, oaktat den felaktiga betygshandlingen som utan NN medverkan eller påverkan bifogades ansökningshandlingen. Det saknades grund för att återkalla antagningsbeslutet. NN hade inte i något avseende medverkat till att de felaktiga betygen upprättades och/eller fogades till ansökningshandlingarna. NN hade inte haft anledning att ifrågasätta antagningsbeslutet. Någon möjlighet till omprövning utöver vad som stadgas i förvaltningslagen (1986:223) finns inte. Antagningsbeskedet hade vunnit negativ rättskraft. Det finns tre undantag från huvudregeln.

  • Gynnande beslut har försetts med återkallelseförbehåll.
  • Tvingande säkerhetsskäl påfordrar en omedelbar återkallelse.
  • Vilseledande av myndighet.

Återkallelseförbehåll angavs inte i Umeå universitets antagningsbeslut. Några tvingande säkerhetsskäl förelåg inte. Vad gällde det tredje undantaget är den grundläggande förutsättningen att beslutet blivit felaktigt, inte att den enskilde uppträtt oärligt. Då antagningsbeslutet var korrekt eller skulle kunna kompletteras med dispens saknas utrymme för att tillämpa undantaget. NN hade inte i något avseende befattat sig med det felaktiga betyget och hade därför inte vilselett universitetet. Undantagsregel var inte tillämplig. Eftersom Umeå universitet hade fattat antagningsbeslutet skulle ett beslut om återkallande av detta gynnande beslut inte meddelas av samma myndighet. Beslutet skulle fattas av en nationell instans. I likhet med vad som gäller för disciplinärenden bör ärenden om återkallelse av antagningsbeslut rätteligen fattas av en särskild nämnd. Så hade inte skett. Umeå universitet tillämpade inte heller 12 kap. högskoleförordning (1993:100) i dess gällande lydelse. Umeå universitets beslut vilade inte på laglig grund och skulle därför undanröjas.

Umeå universitet vidhöll sitt ställningstagande och anförde bl.a. följande. Bruket av förfalskade betyg med vilseledande uppgifter hade medfört att NN antagits till tandläkarprogrammet. NN:s meritvärde hade på ett vilseledande sätt höjts och kravet på särskild behörighet hade på ett vilseledande sätt styrkts. Utan nämnda vilseledande hade NN inte antagits till utbildningen.

NN anförde i kompletterande yttranden till Överklagandenämnden bl.a. att den omständigheten att den enskilde uppträtt oärligt utgjorde inte grund för att återkalla ett gynnande beslut. En grundläggande förutsättning är att beslutet blivit felaktigt och att felaktigheten kan hänföras till ett aktivt vilseledande från den sökandes sida. Om myndigheten insett eller bort inse handlingens oriktighet så saknas grund för att återkalla antagningen. NN hade inte gett in det oriktiga betyget. Om universitetets granskning av ansökningshandlingarna genomförts med noggrannhet hade ett antagande besked inte meddelats. NN fick genom sina studier anses ha visat att NN uppfyller de krav och villkor som ställdes. NN hade inte haft anledning att ifrågasätta antagningsbeslutet.

Skäl

Enligt 7 kap. 4 § högskoleförordningen ska den som vill antas till utbildning på grund- eller avancerad nivå anmäla detta inom den tid och den ordning som högskolan bestämmer. Vidare anges i paragrafens sista stycke att frågor om antagning avgörs av högskolan och att ett maskinellt framtaget besked om antagning gäller som högskolans beslut.

I enlighet med 1 § förordningen (2007:1291) med instruktion för Verket för högskoleservice har Verket för högskoleservice bland annat till uppgift att på uppdrag av universitet och högskolor genomföra antagning till högre utbildning via en e-tjänst. Verket för högskoleservice fattar aldrig några formella antagningsbeslut. Uppdraget att utverka de elektroniska antagningsbesluten härleds från respektive universitet och högskola.

NN har ifrågasatt att Umeå universitets haft rätt att fatta det aktuella beslutet att återkalla antagningsbeskedet. Enligt Överklagandenämnden mening är det endast det beslutande organet, i detta fall universitetet, som äger rätt att besluta om att ett antagningsbeslut ska återkallas. Det finns därför inte skäl att undanröja det överklagade beslutet på formell grund.

I enlighet med 12 kap. 2 § högskoleförordningen kan Överklagandenämnden i föreliggande ärende endast pröva frågan om behörighet för att bli antagen till utbildning. Överklagandet i fråga om meritvärdering och urval kan inte prövas av nämnden och ska därför avvisas i den delen.

I fråga om NN:s behörighet till nu aktuell utbildning gör Överklagandenämnden följande bedömning.

Beslutet om antagning till det aktuella programmet utgör ett gynnande beslut för NN. I princip kan återkallelse av ett sådant beslut endast ske med stöd av ett förbehåll i själva beslutet eller i den författning som ligger till grund för beslutet, av fara eller andra sådana tvingande säkerhetsskäl eller om beslutet grundat sig på vilseledande uppgifter (prop. 1985/86 s. 39). För att återkallelse ska kunna ske på grund av någons vilseledande är det inte tillräckligt att den enskilde uppträtt oärligt, utan det krävs även att vilseledandet avser en relevant uppgift som förorsakat ett felaktigt beslut (RÅ 1968 ref. 78, se även JO:s beslut 1999-01-26, dnr 1682-1997, refererat i FT 1999 s. 33 f.).

Överklagandenämnden noterar att vare sig tillämpliga bestämmelser eller det aktuella antagningsbeslutet innehåller något återkallelseförbehåll. Det föreligger inte heller några tvingande säkerhetsskäl. Den möjligheten som återstår att återkalla nu aktuellt antagningsbeslut är således att NN genom vilseledande förmått Umeå universitet att fatta ett felaktigt beslut.

I fråga om behörighet till utbildningen finner Överklagandenämnden att det i ärendet är ostridigt att betyget från Åsö vuxengymnasium var osant och förfalskat. Det är vidare ostridigt att antagningsbeslutet inte skulle ha meddelats om uppgiften varit känd vid beslutstillfället. Handlingen har således varit relevant för utgången i antagningsbeslutet. Utan denna merit hade NN inte varit behörig att bli antagen till utbildningen. Omständigheterna och behörighetskraven för utbildningen kan inte ha varit okända för NN. NN måste även anses ha varit medveten om sina egna meriter och bristen avseende den särskilda behörigheten. Ansvaret för att ge in korrekta merithandlingar har hela tiden ålegat NN. Med hänsyn härtill, och då NN inte på något sätt har visat att NN uppfyller behörighetskravet Fysik B, får NN agerande bedömas som ett vilseledande vilket har lett till det felaktiga beslutet. Överklagandenämnden finner att Umeå universitet därför har haft fog för att upp häva antagningsbeslutet på denna grund. Vad NN har anfört föranleder inte någon annan bedömning. Överklagandet i denna del ska därför avslås.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan avvisar överklagandet vad avser meritvärdering och urval och avslår överklagandet i övrigt.

Magnus Åhammar anmälde skiljaktig mening (se bilaga).

Bilaga

Frågan som först måste besvaras är om Umeå universitets beslut från den 1 februari 2011 kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Av 12 kap. 2 § 2 högskoleförordningen (1993:100) framgår bl.a. följande. Till Överklagandenämnden för högskolan får beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå överklagas.

Den aktuella bestämmelsen om behörighetskrav finns i 7 kap. 2 § första stycket. "För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven".

Frågan är då om det nu överklagade beslutet om återkallande av beslut om antagning till tandläkarprogrammet är ett sådant beslut om bristande behörighet som kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Enligt min mening har det nu aktuella beslutet ingen koppling till en behörighetsprövning i samband med antagning till en utbildning. Tillträdesreglerna i 7 kap. högskoleförordningen kan inte ha legat till grund för det nu överklagade beslutet. Man kan inte heller väcka behörighetsreglerna till liv vid en prövning som mynnar ut i att en student inte längre tillåts delta i undervisning eller prov på programmet. Rättsverkan av det nu aktuella beslutet är att studenten stängs av från att vidare delta i utbildningen. Det vore naturligtvis önskvärt att det fanns ett uttryckligt författningsstöd för lärosätena att grunda ett beslut av aktuellt slag på. I avsaknad av ett uttryckligt författningsstöd för avstängningsbeslutet och att det därmed inte finns någon bestämmelse som visar att beslutet kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan borde överklagandet ha avvisats. Överklagandenämnden för högskolan kan endast pröva överklaganden som nämns i 12 kap. högskoleförordningen eller om det är medgivet i annan författning. I andra fall får överklagandet i stället ges in hos allmän förvaltningsdomstol.