Beslut 2012-08-17 (reg.nr 33-699-12)

Ett lärosäte ställde som förkunskapskrav till en utbildning upp att den sökande skulle ha ett visst meritvärde för att anses behörig. Överklagandenämnden konstaterade att meritvärdet inte har något med frågan om behörighet att göra, utan dess syfte är att särskilja behöriga sökande till en utbildning. Nämnden fann därför att det aktuella behörighetskravet inte var förenligt med högskoleförordningens bestämmelser och biföll överklagandet

Bakgrund

NN sökte inför höstterminen 2012 till Förberedande kurs för antagning till senare del av veterinärprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Universitetet bedömde att NN inte uppfyllde ett av de särskilda behörighetskraven till utbildningen. Hon beviljades inte undantag från behörighetskravet, varför hon ströks från den sökta utbildningen.

Yrkande m.m.

NN överklagar beslutet och anför bl.a. följande. Mot bakgrund av hennes tidigare utbildningar, hennes intresse för djur och hennes familjebakgrund beslöt hon sig för att ändra sitt yrkesval och söka till veterinärutbildningen. Hon blev inte antagen i Sverige, men däremot i Ungern. Där bedömdes det att hon, med hänsyn till tidigare utbildning, kunde avverka det första och det andra läsåret på ett år. Därefter ansökte hon till SLU för fortsättningen på utbildningen, men blev inte antagen. Hon är nu godkänd i samtliga ämnen på årskurs tre och hennes önskan är att få studera vidare på SLU.

SLU vidhåller sitt beslut och anför i huvudsak följande. För tillträde till programmet krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt områdesbehörighet 13, samt att man är antagen till och har påbörjat studier på veterinärutbildning utomlands. Dessutom måste den sökande ha ett meritvärde från gymnasiestudier eller högskoleprov som inte väsentligen skiljer sig från det som krävdes vid den ordinarie antagningen till veterinärprogrammet året innan. För antagningen 2012 är gränsvärdet för kvotgrupp BI 18,52. NN har ett meritvärde från gymnasiestudier på 18,2, vilket gör att hon inte uppfyller kraven för att kunna antas till utbildningen.

Tillämpliga bestämmelser

Av 7 kap. 25 § högskoleförordningen (1993:100) framgår att de krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avsekunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper,
kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas.

I 4 kap. 3 högskolelagen (1992:1434) anges bl.a. att kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot, ska urval göras bland de sökande.

För tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare gäller enligt 7 kap. 26 § högskoleförordningen att vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter.

Urvalsgrunder är

  1. betyg,
  2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §,
  3. tidigare utbildning, och
  4. urvalsgrunder som avses i 23 §.

Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras.

Av kursplanen till den aktuella kursen, som Överklagandenämnden tagit del av på SLU:s webbplats, anges att förkunskapskraven till utbildningen är:

  • Grundläggande behörighet för högskoleutbildning och särskild behörighet till veterinärprogrammet (områdesbehörighet 13).
  • Sökande ska vara antagen till och ha påbörjat minst ett års studier på veterinärutbildningen utomlands (styrks med registreringsintyg).
  • Meritvärde på betyg (från svenskt gymnasium eller motsvarande) eller högskoleprov får inte väsentligen skilja sig från det som krävdes vid ordinarie antagning på veterinärprogrammet året innan (<15 %).
  • Tillräckligt antal poäng inom relevanta kurser måste vara godkända på den utländska veterinärutbildningen för att kunna tillgodoräknas som motsvarande alla kurser upp till den årskurs man antas till (med undantag för upp till ca 10 högskolepoäng, som kan kompletteras).

Skäl

Av handlingarna framgår att SLU betraktar kravet att den sökande ska ha ett meritvärde som inte väsentligen skiljer sig från meritvärdet vid den ordinarie antagningen på programmet året innan som ett förkunskapskrav. Den fråga som Överklagandenämnden har att ta ställning till är om SLU har haft rättsligt stöd för att ställa upp ett sådant särskilt behörighetskrav.

Överklagandenämnden konstaterar att om antalet behöriga sökande till en utbildning är fler än antalet platser på utbildningen kan meritvärdet användas för att göra ett urval mellan de behöriga sökande som med sina gymnasiebetyg konkurrerar om en plats. Meritvärdet har således inte något med frågan om behörighet att göra, utan dess syfte är att särskilja behöriga sökande till en utbildning. Mot denna bakgrund finner Överklagandenämnden att det här aktuella förkunskapskravet inte är ett sådant krav som kan anses helt nödvändigt för att studenten ska klara utbildningen. Ett sådant behörighetskrav är därför enligt nämndens mening inte förenligt med högskoleförordningens bestämmelser. Universitetet har således saknat rättsligt stöd för att på denna grund förklara NN obehörig till den sökta utbildningen.

Universitetet har inte i övrigt anfört något skäl till varför NN skulle anses vara obehörig till den aktuella kursen. Överklagandenämnden gör därför bedömningen att NN är behörig till den sökta utbildningen och att överklagandet därför ska bifallas.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet och förklarar NN behörig till utbildningen.

Enligt 5 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) får Överklagandenämndens beslut inte överklagas.