Beslut 2013-10-18 (reg.nr 23-886-13)

Fråga om Umeå universitet har haft rättsligt stöd för att som särskilt behörighetsvillkor kräva att en sökande till kursen Grundläggande psykoterapiutbildning skulle ha en pågående anställning vid en arbetsplats som bedriver psykoterapi.

Bakgrund

NN anmälde sig inför höstterminen 2013 till Grundläggande psykoterapiutbildning, 60 högskolepoäng (hp), vid Umeå universitet. Lärosätet bedömde att hon inte uppfyllde behörighetsvillkoren till utbildningen och hon beviljades heller inte undantag (dispens) från behörighetsvillkoren.

Yrkande m.m.

NN överklagar beslutet och anför bl.a. följande. C-uppsatser ingår i den senare treåriga sjuksköterskeutbildningen. Hon läste till sjuksköterska 1988-1990 och då var utbildningen tvåårig. Hon har sedan läst specialisering inom psykiatrisk omvårdnad och hon har även en vårdlärarexamen, där en uppsats på 7,5 hp ingick. Hon har också på senare år läst andra utbildningar på avancerad nivå. För dem som har läst en äldre sjuksköterskeutbildning borde "eller annan likvärdig utbildning" gälla.

Umeå universitet vidhåller sitt beslut och anför i huvudsak följande. Dessa tre krav för särskild behörighet ska vara uppfyllda:

  • Anställning vid arbetsplats som bedriver psykoterapi (ska verifieras med intyg från arbetsgivaren).
  • Under utbildningstiden ingå i ett arbetsteam och förväntas få psykoterapeutiska arbetsuppgifter som kan utgöra underlag för meningsfull handledning.
  • Ha erhållit yrkesexamen omfattande 180 hp inom vård och behandling som t.ex. socionom, sjuksköterska, läkare.

NN uppfyller inte det tredje kravet och intyget som gäller det första kravet är inte undertecknat. NN hävdar i sin överklagan att hennes utbildningar tillsammans (sjuksköterskeexamen, 120 hp, vårdlärarexamen, 60 hp, samt specialistutbildning, 60 hp) bör räknas som "annan likvärdig utbildning". NN saknar bl.a. ett examensarbete på C-nivå. Diskussion med examensenheten har förts för att utröna om NNs akademiska meriter kan anses motsvara punkt 3 i förkunskapskraven. Enligt examensenheten kan de inte det.Överklagandenämnden för högskolan har därefter bl.a. bett Umeå universitet att närmare motivera dels vilket rättsligt stöd universitetet har för att som särskilt behörighetsvillkor ställa upp ett krav på en pågående anställning vid en arbetsplats som bedriver psykoterapi, dels vilket rättsligt stöd universitetet har för att kräva att den sökande ska ha en C-uppsats.

Umeå universitet har i ett kompletterande yttrande anför i huvudsak följande. Kravet på examensarbete finns inte angivet i utbildningsplanen. Institutionen var inte medveten om att det måste anges som ett specifikt krav, vilket nu påpekats. Institutionen har ansett att det är underförstått att ett examensarbete måste ingå.

När det gäller det särskilda behörighetsvillkoret om en pågående anställning vid en arbetsplats som bedriver psykoterapi så bygger det på att det ingår två handledningsmoment, ett i familjeterapi och ett i individualterapi. I dessa moment ska den teoretiska kunskapen omsättas i praktiskt utövande under handledning i form av eget patientarbete. För att bli godkänd på handledningsmomenten måste studenten uppfylla vissa kriterier som visar att han eller hon har förstått vad psykoterapi är för något och även har skaffat sig kompetens under handledning att utöva metoden. Umeå universitet som utbildningsanordnare har inte en egen behandlingsorganisation när det gäller psykoterapi och därför måste patientarbetet ligga utanför utbildningens ramar. Studenten måste därför ha en anställning med terapeutiska arbetsuppgifter som gör det möjligt för honom eller henne att bedriva psykoterapi där. Det är därför viktigt att arbetsgivaren intygar att studenten både har möjlighet och tillåtelse att bedriva patientarbete på sin arbetsplats för att det ska bli möjligt för studenten att kunna bli godkänd även på det praktiska momentet.

Skäl

Tillämpliga bestämmelser

Av 6 kap. 16 och 17 §§ högskoleförordningen (1993:100) framgår att det för utbildningsprogram ska finnas en utbildningsplan. I utbildningsplanen ska följande anges: de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs.

I 7 kap. 3 § högskoleförordningen anges att om det finns särskilda skäl, får en högskola besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren.

Enligt 7 kap. 28 § högskoleförordningen har grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå den som

  1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller
  2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfärdas.

Enligt 7 kap. 29 § högskoleförordningen har grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation.

I 7 kap. 30 § högskoleförordningen anges att grundläggande behörighet till annan utbildning på avancerad nivå än som avses i 28 och 29 §§ har den som genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2.

Enligt 7 kap. 31 § högskoleförordningen ska de krav på särskild behörighet som ställs vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse

  1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
  2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas.

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

I utbildningsplanen för den aktuella utbildningen anges följande särskilda behörighetskrav.

Den sökande ska:

A. under utbildningstiden ha anställning eller uppdrag genom avtal på arbetsplats, som bedriver psykoterapi med möjlighet till både individual- (psykodynamisk alternativ kognitiv terapi) och familjeterapi, vilket ska kunna verifieras med intyg från arbetsgivaren,

B. under utbildningstiden ingå i ett arbetsteam och förväntas få sådana psykoterapeutiska arbetsuppgifter, som kan utgöra underlag för meningsfull handledning,

C. ha genomgått yrkesutbildning och erhållit yrkesexamen omfattande 180 högskolepoäng inom vård och behandling som t.ex. socionom, sjuksköterska, läkare alternativt på något annat sätt tillgodogjort sig motsvarande kunskaper.

Överklagandenämndens bedömning

NN har sökt till en grundutbildning i psykoterapi, som enligt utbildningsplanen ger behörighet för den som senare önskar söka till den legitimationsgrundande psykoterapiutbildningen. Det är därmed inte en utbildning som leder till en psykoterapeutexamen enligt reglerna i bilaga 2 till högskole-förordningen, examensordningen.

Överklagandenämnden för högskolan konstaterar inledningsvis att Umeå universitet har avslagit NNs ansökan bl.a. på den grunden att hon saknar en C-uppsats från sin tidigare utbildning. Nämnden noterar att något sådant krav inte anges i högskoleförordningens regler om grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå. Något sådant särskilt behörighetsvillkor är inte heller angivet i universitetets utbildningsplan för den aktuella utbildningen. Överklagandenämnden konstaterar mot denna bakgrund att universitetet inte har haft något rättsligt stöd för att kräva att den sökande ska ha en C-uppsats. NN saknar visserligen en yrkesexamen om 180 hp. Överklagandenämnden gör dock bedömningen att NN, med den utbildningsbakgrund hon har, uppfyller förutsättningarna för att beviljas ett undantag från detta behörighetskrav.

Umeå universitetet har vidare ansett att intyget från NNs arbetsgivare inte kunnat styrka behörighetsvillkoret om en pågående relevant anställning, då intyget inte är undertecknat. Innan en prövning av handlingen kan göras har dock Överklagandenämnden att ta ställning till om Umeå universitet har haft rättsligt stöd för att som särskilt behörighetsvillkor kräva att den sökande ska ha en pågående anställning vid en arbetsplats som bedriver psykoterapi. Umeå universitet har motiverat det uppsatta behörighetsvillkoret bl.a. med att lärosätet inte har någon egen behandlingsorganisation och att patientarbetet därför måste ligga utanför utbildningens ramar.

Överklagandenämnden konstaterar att behörighetsprövningen ska göras inför antagningen till utbildningen. De krav på särskild behörighet som ett lärosäte kan ställa upp ska höra samman med den sökandes förmåga att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Detta krav handlar därmed, enligt Överklagandenämndens bedömning, om att den sökande ska kunna visa att han eller hon har vissa kunskaper innan en utbildning påbörjas. Att som behörighetskrav ställa upp att den sökande ska ha en pågående anställning innebär dock att Umeå universitet kräver att vissa förutsättningar ska vara uppfyllda för den sökande även efteransökningstillfället. En sådan tolkning kan enligt Överklagandenämndens bedömning inte vara förenligt med själva ordalydelsen i högskoleförordningens regler.

Det uppställda behörighetsvillkoret har enligt Överklagandenämndens mening snarast sin grund i universitets praktiska behov för att kunna bedriva den aktuella utbildningen och inte i en prövning av den sökandes möjlighet att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Umeå universitet har mot denna bakgrund saknat rättsligt stöd för att ställa upp detta behörighetsvillkor. Något skäl föreligger därför inte att på denna grund förklara NN obehörig till sökt utbildning.

Mot denna bakgrund gör Överklagandenämnden bedömningen att överklagandet ska bifallas på så sätt att NN ska beviljas undantag från behörighetsvillkoret om en yrkesexamen omfattande 180 hp och i övrigt anses behörig till Grundläggande psykoterapiutbildning, 60 hp, höstterminen 2013.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet på så sätt att NN beviljas undantag från behörighetsvillkoret om en yrkesexamen omfattande 180 hp och förklarar henne i övrigt behörig till Grundläggande psykoterapi-utbildning, 60 hp, höstterminen 2013.

Enligt 5 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) får Överklagandenämndens beslut inte överklagas.