Beslut 2016-04-22 (reg.nr 23-321-16)

Frågan om högskolan kan kräva ett visst betygsgenomsnitt för att en sökande ska anses vara behörig till sökt högskoleutbildning.

Bakgrund

NN ansökte inför höstterminen 2016 till Masterprogram, flyg- och rymdteknik, 120 högskolepoäng, vid Kungl. Tekniska högskolan. Lärosätet bedömde att han inte uppfyllde den särskilda behörigheten. Han beviljades heller inte undantag (dispens) från detta krav och ströks för den sökta utbildningen.

Yrkande m.m.

NN överklagar beslutet och anför bl.a. följande. Han blev struken eftersom hans genomsnittsbetyg är ungefär 71 procent. Han vill att det ska noteras att det finns en diskrepans mellan det nederländska och det svenska betygssystemet. En jämförelse finns på http://www.studyineurope.eu/gradeslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kungl. Tekniska högskolan vidhåller sitt ställningstagande och anför bl.a. följande. De särskilda behörighetsvillkoren till programmet är en grundexamen, kandidatexamen eller motsvarande, från en utbildning inom flyg- och maskinteknik eller motsvarande program med tillräckligt teoretiskt djup samt goda akademiska resultat. Utbildningen måste innehålla flervariabelanalys, linjär algebra, numerisk analys, differentialekvationer, stelkroppsdynamik, hållfasthetslära, och strömningsmekanik. De särskilda behörighetskraven kan anses som inte uppfyllda om betygsgenomsnittet är lägre än 75 procent. Lärosätet anser att NN inte uppfyller behörighetsvillkoren avseende att ha minst 75 procent av maximalt genomsnittsbetyg. Lärosätet anser därför att han inte kan antas till programmet, då det skulle leda till orättvisor gentemot andra sökande i liknande situation.

Skäl

Av 7 kap. 8 § första stycket högskoleförordningen (1993:100) framgår följande. De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Kraven får avse

  1. Kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, och
  2. Andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Av andra stycket samma bestämmelse framgår att särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktiskt erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Av utbildningsplanen för Masterprogram, flyg- och rymdteknik framgår bl.a. följande. De särskilda behörighetskraven är grundexamen, kandidat eller motsvarande, från en utbildning inom flyg- eller maskinteknik eller motsvarande program med tillräckligt teoretiskt djup samt goda akademiska resultat. Utbildningen måste innehålla flervariabelanalys, linjär algebra, numerisk analys, differentialekvationer, stelkroppsdynamik, hållfasthetslära och strömningsmekanik. De särskilda behörighetskraven kan anses som inte uppfylla om betygsgenomsnittet är lägre än 75 procent.

Kungl. Tekniska högskolan har anfört att NN inte uppfyller ett av de särskilda behörighetskraven, nämligen att en sökande ska ha minst 75 procent av maximalt genomsnittsbetyg. Såvitt framgår av utredningen har NN godkänt betyd på samtliga kurser som han har läst inom bachelorprogrammet Aerospace Engineering vid Delft University of Technology i Nederländerna. I högskoleförordningen finns inte något stöd för att en sökande, för att bli behörig, sammantaget ska ha uppnått en viss betygsnivå över godkänt betyg. Kungl. Tekniska högskolan har därför saknat rättsligt stöd för att ställa upp det åberopade behörighetskravet. Överklagandet ska därför bifallas och NN ska anses vara behörig till Masterprogram, flyg- och rymdteknik, 120 högskolepoäng, vid Kungl. Tekniska högskolan höstterminen 2016.

Nämndens beslut

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet på så sätt att NN ska anses vara behörig till Masterprogram, flyg- och rymdteknik, 120 högskolepoäng, vid Kungl. Tekniska högskolan höstterminen 2016.