Fråga om grundläggande behörighet till utbildningsprogram på avancerad nivå (7 kap. 28 högskoleförordningen) då den utländska examen hade utfärdats i ett land som anslutit till Lissabonkonventionen. Lärosätet ansåg att kiropraktik inte anses vara ett akademiskt ämne i Sverige och att examen därför inte kunde ge grundläggande behörighet. Hade lärosätet visat på väsentlig skillnad mellan kraven på grundläggande behörighet i Storbritannien respektive Sverige?

Bakgrund och yrkande

AA har överklagat beslut av Göteborgs universitet att han inte är behörig till Evidensbasering: praktik, teori, kontext, Magister/masterprogram, 120 högskolepoäng (hp) och anfört bl.a. följande. Han fick förklaringen att han är obehörig för att han har studerat kiropraktik. Han förstår inte bedömningen. Hans utbildning omfattar, förutom kort om kiropraktikens historia, även biologi, psykologi, anatomi m.m. Han har läst på ett ackrediterat universitet och har 240 poäng varav 60 poäng är på avancerad nivå motsvarande en magisterexamen. Han upplever att bedömningen är felaktig och önskar att man gör en ny bedömning bl.a. med hänsyn till de ämnen han har läst och i vilken omfattning han har läst. Han bör beviljas behörighet.

Göteborgs universitet vidhåller sitt ställningstagande och har i ett yttrande motiverat sin bedömning. För behörighet till sökt utbildning krävs kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande. Därtill krävs språkkunskaper i Svenska B/3 eller Svenska som andraspråk B/3 och Engelska B/6. AA saknar en kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande och förklarades därför obehörig. Övriga förkunskapskrav är uppfyllda. AAs utländska meriter har inte registrerats i det svenska antagningssystemet av VO (Virtuell Organisation) då kiropraktik inte anses vara ett akademiskt ämne i Sverige. Göteborgs universitet följer den bedömning som VO har gjort.

Överklagandenämnden för högskolan har bett ENIC-NARIC vid Universitets- och högskolerådet att kommentera förhållandet mellan utländska högskoleexamina i kiropraktik och svensk högskoleutbildning.

ENIC-NARIC har svarat följande. ENIC-NARIC bedömer numera enligt principen om automatiskt erkännande, dvs. att utbildningar som har genomförts i ett Bolognaland och därmed kvalitetssäkrats enligt European Standards and Guidelines (ESG) är jämförbara med svensk högskoleutbildning. Bolognare-formerade examina ska alltså erkännas enligt principen för automatiskt erkännande. Bedömningen blir då till examensnivå men ENIC-NARIC skriver då som kommentar att "utbildningen saknar motsvarighet inom svensk högskola" om ämnet inte ligger inom sektorn för högskoleutbildning i Sverige. En "Degree of Master" från ett erkänt lärosäte i Storbritannien bedöms motsvara en magister- eller masterexamen. Universitet och högskolor kan fatta andra beslut om antagning och tillgodoräknande utifrån sina krav.

Överklagandenämnden har bett Göteborgs universitet att närmare motivera sitt ställningstagande och samtidigt beakta svaret från ENIC-NARIC.

Göteborgs universitet har inkommit med yttrande och uppger i huvudsak följande. Universitetet går på den bedömning som VO har gjort där de bedömer den här typen av ärenden som väsentliga skillnader enligt Lissabonkonventionen. Väsentliga skillnader är skillnader mellan den utländska och den nationella utbildningen som är så stora att de med största sannolikhet skulle hindra sökanden från att lyckas med fortsatta studier eller forskningsverksamhet, vilket VO bedömer att det är i detta fall. I SBU-publikationen ”Komplementär- och alternativmedicinska metoder i SBU:s publikationer åren 1989–2018” framgår det att kiropraktik är att betrakta som komplementär/alternativ medicin/vård som då är något som helt eller huvudsakligen tillämpas utanför hälso- och sjukvården. Enligt VO:s bedömning är kiropraktik inte ett akademiskt ämne i Sverige. Utbildningen som AA har sökt är på avancerad nivå och kräver således tidigare akademiska kunskaper för att kunna genomföras.

AA har yttrat sig.

Skäl

Högskoleförordningen

Allmänna bestämmelser om grundläggande och särskild behörighet till utbildning finns bl.a. i 7 kap. högskoleförordningen (1993:100).

För tillträde till utbildning på avancerad nivå anges bl.a. följande i 7 kap. 28 § högskoleförordningen. Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå har den som har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning på avancerad nivå.

Lissabonkonventionen

Avsnitt III Grundläggande principer för bedömning av utbildningsbevis

Artikel III.3

1. Erkännandebeslut ska fattas med stöd av vederbörliga uppgifter om de utbildningsbevis för vilka erkännande söks.
2. Ansvaret för att tillhandahålla riktiga uppgifter ska i första hand ligga hos sökanden, som ska tillhandahålla dem på heder och samvete.
3. Ansvaret för att visa att en begäran inte uppfyller de relevanta kraven ska ligga hos det organ som gör bedömningen.

Avsnitt IV Erkännande av utbildningsbevis om berättigar till tillträde till högre utbildning

Artikel IV.1

Varje part ska erkänna utbildningsbevis utfärdade av andra parter om de uppfyller de grundläggande behörighetskraven för högre utbildning i dessa parter för att bereda tillträde till utbildningar som ingår i deras system för högre utbildning, om inte en väsentlig skillnad kan visas mellan de grundläggande behörighetskraven i den part där beviset utfärdats och i den part där erkännande söks.

Artikel IV.4

I fall då antagning till viss högre utbildning är beroende av att särskilda krav uppfylls utöver de grundläggande behörighetskraven, får den berörda partens behöriga myndigheter fordra att dessa ytterligare krav ska gälla även för innehavare av utbildningsbevis utfärdade i andra parter eller bedöma om sökande med utbildningsbevis utfärdade i andra parter uppfyller likvärdiga krav.
(se regeringens översättning av Lissabonkonventionen, regeringen.se)

Förarbeten

Lissabonkonventionen utgår från principen att all högre utbildning ska erkännas ömsesidigt. Endast om det finns stora och betydelsefulla skillnader mellan utbildningarna kan erkännande helt eller delvis nekas. Det ankommer på den som ska erkänna utbildningen – i Sverige universitet och högskolor – att visa att det finns väsentliga skillnader (se prop. 2004/05:162 s 45, Ny värld – ny högskola).

Överklagandenämnden gör följande överväganden.

Ansökan och kraven på behörighet

AA har ansökt om att bli antagen till Evidensbasering: praktik, teori, kontext, Magister/masterprogram och har till grund för sin ansökan lämnat in utbildningsbevis för en ”Degree of Master of Chiropractic” utfärdad av AECC, University College, i Storbritannien. Av utredningen framgår att utbildningen omfattat fyra år.

För tillträde till den sökta utbildningen krävs grundläggande behörighet motsvarande en examen på grundnivå om minst 180 hp. Göteborgs universitet har i utbildningsplanen för programmet även ställt vissa krav på särskild behörighet, däribland en kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande. Överklagandenämnden uppfattar universitetets inställning i ärendet som att det inte erkänner utbildningsbeviset som motsvarande kravet på grundläggande behörighet motsvarande en examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng. Universitetet erkänner inte heller beviset som motsvarande kravet på särskild behörighet ifråga om kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande. Universitetet har uppgett att övriga förkunskapskrav är uppfyllda.

Grundläggande behörighet motsvarande en examen på grundnivå

Storbritannien är part i Lissabonkonventionen. Av Lissabonkonventionen följer att de länder som har anslutit sig ska erkänna varandras utbildningar för bl.a. tillträde till utbildning, om inte en väsentlig skillnad kan visas mellan de grundläggande behörighetskraven i det land där beviset utfärdats och i det land där erkännande söks. Det innebär att ett lärosäte i Sverige ska erkänna ett utbildningsbevis utfärdat i exempelvis Storbritannien, om utbildningen uppfyller de grundläggande behörighetskraven för högre utbildning i det land där utbildningsbeviset utfärdats. Ansvaret för att visa att en utbildning utfärdad i Storbritannien inte uppfyller de relevanta kraven för behörighet till sökt utbildning i Sverige ligger hos det mottagande lärosätet, i detta fall Göteborgs universitet.

Göteborgs universitet har i ärendet bl.a. hänvisat till en generell bedömning från VO om att kiropraktik inte anses vara ett akademiskt ämne i Sverige och menar att den sökta utbildningen kräver tidigare akademiska kunskaper för att kunna genomföras. Universitetet har emellertid inte ifrågasatt den åberopade utbildningen. Det framgår till exempel inte hur kvalifikationerna i AAs brittiska högskoleexamen brister i förhållande till vetenskaplighet och nivå eller till de mål som anges för utbildning på grundnivå i 1 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434). Universitetet har inte heller ifrågasatt riktigheten i de uppgifter som AA har lämnat om sin utbildning, bl.a. vad gäller det utfärdande lärosätets ackreditering och utbildningens omfattning.

Mot den bakgrunden anser Överklagandenämnden att Göteborgs universitet inte har visat att det föreligger en väsentlig skillnad mellan kraven på grundläggande behörighet i Storbritannien respektive Sverige. Utgångspunkten är därför att AAs utbildning ska godtas. Överklagandenämnden bifaller därmed överklagandet i den del som avser grundläggande behörighet och förklarar att AA uppfyller kravet på grundläggande behörighet till Evidensbasering: praktik, teori, kontext, Magister/masterprogram, 120 hp, höstterminen 2023, vid Göteborgs universitet.

Särskild behörighet motsvarande en kandidatexamen

Av utredningen i ärendet framgår inte att Göteborgs universitet har prövat om åberopade meriter motsvarar kravet på kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande. Överklagandenämnden kan inte som första instans ta ställning i frågan. Mot denna bakgrund finner Överklagandenämnden att det överklagade beslutet ska undanröjas och ärendet visas åter till universitetet för prövning i den del som avser krav på särskild behörighet ifråga om kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande.

Nämndens beslut

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet i den del som avser grundläggande behörighet och förklarar att AA uppfyller kravet på grundläggande behörighet till Evidensbasering: praktik, teori, kontext, Magister/-masterprogram, 120 hp, höstterminen 2023, vid Göteborgs universitet.

Överklagandenämnden för högskolan undanröjer det överklagade beslutet i den del som avser särskild behörighet och visar ärendet åter till Göteborgs universitet för prövning om AA uppfyller kravet på kandidatexamen om 180 hp eller motsvarande.