Beslut 2003-11-14 (reg.nr 42-334-03)

En student ansökte om befrielse från kravet att skriva examensuppsats och hänvisade härvid till sin dyslexi. Ansökan avslogs av lärosätet. Fråga om kravet på skriftligt uppsatsarbete var diskriminerande mot studenten som dyslektiker.

Ärendets bakgrund

MN ansökte hos Uppsala universitet om dispens från att skriva examensuppsats om 10 poäng, som ingår i en teologie kandidatexamen. Skälet till ansökan om dispens var att han hade dyslexi. I stället för att skriva en examensuppsats om 10 poäng ville han tentera motsvarande mängd litteratur genom muntlig tentamen samt genom kortare skriftliga promemorior.

Teologiska fakultetsnämnden beslutade att avslå ansökan samt att uppdra åt institutionen att tillsammans med studerandebyrån söka lämpliga former i syfte att möjliggöra att de fastställda målen för examensarbete uppnås.

Yrkande m.m.

MN överklagade beslutet och yrkade bifall till sin ansökan samt gjort gällande att beslutet var diskriminerande. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Teologiska fakultetsnämnden har i sitt beslut inte vägt in att han är dyslektiker. De förutsätter att alla som studerar har kunskaper att skriva examensarbete. Han har inte sådana kunskaper. Det måste finnas alternativ till en skriven examen i uppsatsform, i annat fall föreligger diskriminering. Hans kunskaper går att redovisa på andra sätt så att examensmålen uppnås.

Teologiska fakultetsnämnden vidhöll sitt beslut och anförde följande. Teologiska fakultetsnämnden menar att de fastställda målen för examensarbetet till fullo endast kan uppnås genom en särskild uppsats. Studerandebyrån kommer tillsammans med institutionen och MN att söka lämpliga former för genomförande av examensarbetet på sådant sätt att de fastställda målen för examensarbetet uppnås. Teologiska fakulteten har för författandet av en 5-poängsuppsats på det religionsvetenskapliga programmet beviljat MN extra lärarresurser samt extra handledning utöver vad som annars är brukligt inom Uppsala universitet för studenter i jämförbara situationer.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl

Enligt 12 kap. 2 § 6 p högskoleförordningen (1993:100) får beslut av högskola avseende avslag på students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

I kursplanen för examensarbete 10 poäng vid teologiska fakulteten, Uppsala universitet, anges under avsnittet "Mål för utbildningen" att syftet med kursen är

  • att studiet skall bygga på en bred religionsvetenskaplig grund och att arbetets uppläggning och innehåll skall bära spår av den breda religionsvetenskapliga basen
  • att ge färdighet till självständigt och kritiskt vetenskapligt arbete därigenom att fördjupningen görs inom ramen för seminarier och handledning inom något av institutionens forskarutbildningsämnen
  • att befrämja förmågan att självständigt, kritiskt och professionellt arbeta med religionsvetenskapliga frågeställningar i anslutning till ett brett spektrum av samhällsområden, exempelvis skola och utbildning, kyrkor och samfund, offentlig kultur och samhällsdebatt, etc.

Vidare framgår av kursplanen att vid examinationen bedöms visad förmåga till självständigt vetenskapligt arbete, bearbetning och identifikation av problem, graden av metodisk medvetenhet och fördjupning i förhållande till huvudämnet, samt förmåga att integrera skilda religionsvetenskapliga ämnesområden.

Överklagandenämnden gör följande bedömning.

MN är dyslektiker. Han har begärt att få bli befriad från det obligatoriska utbildningsmomentet examensarbete. I stället för att prestera ett examensarbete i form av en uppsats om 10 poäng anser han att han som ett alternativ borde få tentera motsvarande mängd litteratur genom muntlig tentamen samt genom kortare skriftliga promemorior. Uppsala universitet har anfört att de fastställda målen för examensarbetet till fullo endast uppnås genom en enskild uppsats. Det har inte framkommit någon omständighet som föranleder Överklagandenämnden att frångå universitets ställningstagande härvid.

MN har gjort gällande att universitetets krav på skriftligt uppsatsarbete diskriminerar honom som dyslektiker. Överklagandenämnden gör härvid följande överväganden.

Krav på studieprestationer och examinationskrav som ställs upp för studenter i högskolan kan inte i sig utgöra någon diskriminering (jfr prop. 2001/02:27, sid. 53). Kravet på skriftligt uppsatsarbete i detta ärende kan objektivt motiveras utifrån målet för utbildningen och får dessutom anses vara såväl lämpligt som nödvändigt för att uppnå detta mål. Teologiska fakultetsnämndens beslut innebär därför inte någon diskriminering av MN.

Vid angivna förhållande och med hänsyn till vad universitetet anfört om sin avsikt att söka lämpliga former för genomförande av examensarbetet saknas skäl att medge MN befrielse från utbildningsmomentet.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.