Beslut 2010-09-17 (reg.nr 33-516-10)

En sökande som bedömts behörig till en utbildning har placerats i en urvalsgrupp som i huvudsak innehåller sökande med utländska gymnasiebetyg. På grund av att antalet sökande i denna urvalsgrupp har varit så litet har gruppen inte tilldelats någon plats på utbildningen. Oavsett meritvärde kan den sökande därför inte antas till utbildningen. Fråga om lärosätets urvalsbeslut innebär att den sökande har diskriminerats på grund av sin etniska tillhörighet. Även fråga om Överklagandenämndens prövningsramar i ärenden som gäller urval.

Ärendets bakgrund

NN anmälde sig inför sommaren 2010 bl.a. till sommarkursen Coaching, 7,5 högskolepoäng, vid Luleå tekniska universitet. Hon bedömdes behörig och placerades i urvalsgrupp III, som bl.a. innehåller sökande med betyg från utländskt gymnasium. NN antogs dock inte i urvalet mot bakgrund av att antalet sökande i denna urvalsgrupp, i förhållande till övriga urvalsgrupper, var för litet för att generera någon studieplats på utbildningen.

Yrkande m.m.

NN överklagar beslutet och yrkar att hon ska antas till utbildningen. Till stöd för sin talan anför hon bl.a. följande. Det fanns drygt 100 sökande till kursen, varav de flesta i urvalsgrupperna I och II. Det fanns endast två behöriga sökande i hennes urvalsgrupp III, varför denna urvalsgrupp inte tilldelades någon plats. Det är endast hennes utländska gymnasiebetyg som utgör skälet till varför hon inte fick någon studieplats. Om man har utländska gymnasiebetyg är det enda matematiska sättet att få en studieplats att antingen söka till utbildningar med få sökande med svenska betyg eller att söka till utbildningar med många sökande med utländska betyg. Meritvärderingen i sig spelar inte någon roll. Urvalsgruppen III skapar en typ av diskriminering som inte bör vara laglig, varken i svensk lag eller enligt EU-fördraget. Som svensk medborgare vill hon bli behandlad som alla andra svenska medborgare.

Luleå tekniska universitet bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. NN uppfyller både den grundläggande och den särskilda behörigheten, vilket betyder att hon är antagningsbar. I fråga om meritvärdering och urvalsgruppsplacering gäller bilaga 3 i högskoleförordningen (1993:100). Det betyder att sökande med betyg från annan utbildning än de som ingår i grupp I eller II placeras i grupp III (eller grupp IV med omdöme från folkhögskola). Till grupp I och II räknas enligt ett tilläggsbeslut från regeringen i juni 2010 också betyg från Europaskolan, utbildningar som leder fram till en International Baccalaureate, åländsk gymnasieutbildning och utbildningar vid utländska skolor för vilka statsbidrag kan betalas ut enligt förordningen 1994:519. Dessa nämnda grupper utgör en relativt stor sökandedel. Om dessa sökande placerats i grupp III i enlighet med det ursprungliga beslutet skulle andelen utbildningsplatser i grupp III varit större. De skulle åtminstone som i detta fall ge underlag för någon antagning i urvalsgruppen III.

Konsekvenserna av de regler som gäller för hur platserna fördelas är inte något som universitetet kan råda över. Lärosätet får i enstaka fall göra avsteg från plats- och urvalsfördelningen. Detta får bara ske om den enskildes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 7 kap. 12 § högskoleförordningen. Det är inte aktuellt i detta fall.

Vad gäller diskrimineringsfrågan anger lärosätet i huvudsak följande. Ärendet avser en student som är svensk medborgare som sökt en kurs vid lärosätet. De meriter hon åberopar utgörs av ett utländskt betyg. Universitetet har tillämpat de regler rörande placering i urvalsgrupp som finns i bilaga 3 till högskoleförordningen. Där anges entydigt att sökande med betyg från utländsk utbildning ska placeras i urvalsgrupp III. Något utrymme för alternativ tolkning eller tillämpning finns inte.

Då det i detta ärende enbart är en fråga om en ren urvalsplacering så medger inte högskoleförordningens bestämmelser några alternativa möjligheter till urvalsgruppsplacering. Det ankommer inte heller på ett enskilt lärosäte att bortse från klara och entydiga regler för att i stället skapa någon egen praxis. Mot denna bakgrund, sammantaget med att ingen som helst diskriminerande avsikt förelegat vid universitetet, förefaller det orimligt att någon form av diskriminering i diskrimineringslagens (2008:567) mening skulle förelegat.

Lärosätet anför vidare att i den mån det skulle vara fråga om någon form av diskriminering torde det i så fall handla om diskriminering på grund av etnicitet, vilket torde kunna innefatta nationalitet. Det bör noteras att det i detta ärende är en svensk medborgare, varmed väl får förstås en sökande av svensk nationalitet. Det torde i sådant fall vara svårt att göra gällande att studenten är diskriminerad på denna grund. En sökande med ett utländskt betyg placeras i urvalsgruppen III oavsett om vederbörande är av svensk eller annan nationalitet.

Skäl

Relevanta bestämmelser

Enligt bilaga 3 till högskoleförordningen gäller vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första stycket 1 att platserna ska fördelas i följande fyra grupper.

Grupp I:

  • sökande med betyg från gymnasieskolan,
  • betyg från gymnasial vuxenutbildning, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning.

Grupp II:

  • sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från gymnasial vuxenutbildning eller i kombination med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola av den som inte är elev där, om betyg från gymnasial vuxenutbildning eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen,
  • sökande med betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola.

Grupp III:

  • sökande med betyg från annan utbildning än som anges i grupp I eller grupp II och som motsvarar kraven i 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2.

Grupp IV:

  • sökande med studieomdöme från folkhögskola.

Platserna ska fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i var och en av följande tre mängder, varvid en sökande räknas endast en gång per mängd.

Mängd I: sökande i grupp I eller grupp II

Mängd II: sökande i grupp III

Mängd III: sökande I grupp IV

Sedan platserna har fördelats i respektive mängd ska platserna i mängd i fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i grupp I respektive i grupp II.

Därefter ska antalet platser i grupp II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras grupp I.

Enligt 4 kap. 18 § första stycket 1 a diskrimineringslagen får ett beslut av ett universitet eller en högskola med staten, en kommun eller ett landsting som huvudman, i fråga om utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), överklagas till Överklagande-nämnden för högskolan på den grunden att beslutet strider mot diskrimineringsförbudet i 2 kap. 5 § första stycket, om beslutet avser tillträde till utbildning.

Av andra stycket följer att om överklagandenämnden finner att det överklagade beslutet strider mot något av förbuden och att detta kan antas ha inverkat på utgången, ska beslutet undanröjas och ärendet, om det behövs, visas åter till universitetet eller högskolan för ny prövning.

Enligt 2 kap. 5 § första stycket diskrimineringslagen får den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet (utbildnings-anordnare) inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.

Enligt 1 kap. 4 § 1 och 2 diskrimineringslagen avses i denna lag med diskriminering:

  1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
  2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Enligt 1 kap. 5 § 3 diskrimineringslagen avses med etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Överklagandenämndens prövningsramar

I 12 kap. 2 § högskoleförordningen finns angivet vilka beslut som med stöd av högskoleförordningen kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Nämnden konstaterar inledningsvis att frågor som rör urval i samband med antagning till högskoleutbildning inte kan överklagas med stöd av 12 kap. 2 § högskoleförordningen. Däremot hör sådana urvalsbeslut till de beslut som avser tillträde till utbildning och som kan överklagas till Överklagandenämnden med stöd av 4 kap. 18 § första stycket 1 a diskrimineringslagen. Detta innebär emellertid att nämnden endast har en begränsad prövningsram, eftersom nämndens befogenheter endast sträcker sig till en prövning enligt diskrimineringslagen och de EU-rättsliga bestämmelser som ligger till grund för diskrimineringslagen.

Missgynnande

Överklagandenämnden gör bedömningen att lärosätet måste anses ha tillämpat de aktuella reglerna i bilaga 3 till högskoleförordningen på det sätt som avses där. Den fråga som nämnden nu ska ta ställning till är om NN, genom lärosätets tillämpning av urvalsreglerna, har blivit utsatt för diskriminering på någon av de grunder som anges i diskrimineringslagen. För att diskrimineringslagen ska kunna bli tillämplig måste NN ha missgynnats jämfört med övriga sökande till utbildningen.

NN har bedömts behörig till den aktuella utbildningen. På grund av sitt utländska gymnasiebetyg har hon placerats i en urvalsgrupp som inte har genererat någon utbildningsplats, eftersom antalet sökande i denna grupp har varit så litet. Oavsett sitt meritvärde kommer hon således inte att kunna bli antagen till utbildningen trots att hon, i likhet med de som reservplacerats i övriga urvalsgrupper, har ansetts behörig. Överklagandenämnden kan mot denna bakgrund inte göra någon annan bedömning än att NN har missgynnats genom sin placering i urvalsgruppen III.

För att diskrimineringslagen ska bli tillämplig måste detta missgynnande vidare ha ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Överklagandenämnden konstaterar att den grund som närmast skulle kunna bli aktuell i detta fall är etnisk tillhörighet.

Härvid gör Överklagandenämnden följande bedömning.

Direkt diskriminering

Överklagandenämnden konstaterar att det inte är den etniska eller nationella tillhörigheten som är direkt avgörande för vilken urvalsgrupp de sökande hamnar i. Det som är avgörande är i stället från vilket land de sökande har sin gymnasieutbildning. En person med svenskt ursprung som läst sin gymnasieutbildning utomlands kan således lika gärna som någon med utländskt ursprung hamna i denna grupp. Likaså placeras sökande med andra etniska tillhörigheter än den svenska i urvalsgrupp I under förutsättning att de läst sin gymnasieutbildning i Sverige. Mot denna bakgrund gör Överklagandenämnden bedömningen att det inte kan anses röra sig om någon direkt diskriminering på grund av etnisk tillhörighet.

Indirekt diskriminering

De nya urvalsreglerna kan visserligen innebära att sökande med svensk gymnasieutbildning också missgynnas, om det är många med utländsk gymnasieutbildning som söker en utbildning. Överklagandenämnden finner dock att sökande i urvalsgrupp III typiskt sett borde få svårare att tilldelas en utbildningsplats än sökande från urvalsgrupp I. Överklagandenämnden kan dock i detta fall inte pröva frågan om indirekt diskriminering enligt diskrimineringslagen, vilket framgår bl.a. av förarbetena till diskrimineringslagen (prop. 2007/2008:95, s. 490). Där anges att den s.k. lagprövningsrätten för offentliga organ är fastlagd i 11 kap. 14 § regeringsformen (RF). Ordet "bestämmelse" i definitionen av indirekt diskriminering innefattar inte föreskrifter som avses i 8 kap. RF, dvs. lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter (jfr också prop. 2005/06:38 s. 143 f.). Begreppet "bestämmelse" i detta sammanhang tar närmast sikte på interna regler hos t.ex. en skola (prop. 2005/06:38, s. 144). Överklagandenämnden kan således inte med stöd av diskrimineringslagen pröva om bilaga 3 till högskoleförordningen innebär att NN har blivit utsatt för någon form av indirekt diskriminering.

NN åberopar vidare att urvalet strider mot EU-rätten. Eftersom nämndens prövningsramar är begränsade till diskrimineringslagen gör Överklagandenämnden bedömningen att en sådan prövning endast kan ske i förhållande till de fördrag och direktiv som reglerar frågan om etnisk diskriminering och som diskrimineringslagen bygger på. I detta avseende är direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG) det direktiv som är av särskilt intresse.

Av förarbetena till diskrimineringslagen framgår att regeringen har ansett att EG-rätten inte kräver att innebörden av begreppet indirekt diskriminering i svensk lagstiftning behöver ändras. Ingen remissinstans har invänt mot detta (jfr prop. 2007/08:95, s. 103). Överklagandenämnden kan heller inte se att det finns något utrymme att med stöd av direktivet mot etnisk diskriminering göra någon annan tolkning av hur en prövning av begreppet indirekt diskriminering ska göras än den som idag finns reglerad i diskrimineringslagen.

Överklagandenämnden gör därför sammanfattningsvis bedömningen att det inte är visat att det har förekommit någon sådan direkt diskriminering som avses i diskrimineringslagen vid beslutet att placera NN i urvalsgrupp III och att nämnden är förhindrad att pröva huruvida den aktuella regleringen i bilaga 3 till högskoleförordningen är indirekt diskriminerande. Överklagandet kan därför inte vinna bifall.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.

Enligt 5 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) får Överklagandenämndens beslut inte överklagas.