Beslut 2010-07-02 (reg.nr 44-313-314-315-10)

Överklaganden från tre studentkårer av Stockholms universitets beslut att ge en studentkår ställning som studentkår. Överklagandenämnden har funnit att det är sammanslutningarnas medlemstal inom de aktuella institutionerna som ska avgöra vilken sammanslutning som ska ges ställning som studentkår.

Bakgrund

Socialhögskolans studentkår i Stockholm (SHSS), Studentkåren DISK (DISK), Studentkåren vid JMK i Stockholm (JMK-S) och Stockholms universitets studentkår (SUS) ansökte hos Stockholms universitet om ställning som studentkår. Universitetet beslutade den 16 februari 2010 att avslå ansökningarna om ställning som studentkår från SHSS, DISK, JMK-S samt att bevilja ansökan från SUS om ställning som studentkår för perioden 2010-07-01--2013-06-30. Universitetet anförde i beslutet bl.a. följande. De inkomna ansökningarna skiljer sig åt på väsentliga punkter. SUS ansöker om att få ställning som studentkår med hela universitetet som verksamhetsområde, de tre övriga sammanslutningarna söker ställning som studentkår med enbart sin respektive institution som verksamhetsområde. Detta innebär att det föreligger konkurrerande ansökningar för dessa tre verksamhetsområden. Enligt förarbetena till den nya lagstiftningen ska, vid konkurrerande ansökningar, den studentsammanslutning som bäst kan representera studenterna inom verksamhetsområdet ges ställning som studentkår (proposition 2008/09:154 s. 33). Det är av stor vikt för Stockholms universitet att de studentsammanslutningar som erhåller ställning som studentkår har för avsikt att till fullo medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid universitetet. Många avgörande beslut i dessa frågor bereds och beslutas utanför respektive institution. Det är därför avgörande vid universitetets bedömning att de studentsammanslutningar som ansöker om ställning som studentkår framför en vilja och en avsikt att samverka med universitetet även utanför sitt verksamhetsområde. Ingen av de tre institutionsbaserade nuvarande studentkårerna har i sina ansökningar framfört någon vilja eller avsikt att framöver representera studenterna vid respektive institution på universitetet centralt, utan representationen avses att utföras endast på institutionsnivå. Då SUS i sin ansökan framför avsikten att representera samtliga studenter på universitetet på samtliga nivåer, måste den sammanslutningen anses bäst representera även studenterna inom de verksamhetsområden de övriga tre ansökningarna omfattar. Beträffande geografiskt och organisatoriskt avgränsat område vid bedömningen av ställning som studentkår vill universitetet anföra följande. I ansökningarna från SHSS, DISK samt JMK-S framhålls särskilt att den respektive institution dessa är knutna till är ett såväl organisatoriskt som geografiskt avgränsat område inom universitetet. Stockholms universitet har ca 80 andra institutioner och centra som på samma sätt är organisatoriskt avgränsade områden och ett flertal institutioner som dessutom är geografiskt avgränsade. Inom majoriteten av dessa institutioner är studenterna organiserade i sammanslutningar, t.ex. i form av studentråd och olika föreningar, för att möta behovet av ett mer ämnesnära engagemang. Att bevilja ställning som studentkår för dessa tre studentsammanslutningar kan, mot bakgrund av detta, öppna för fler ansökningar från institutionsbaserade studentsammanslutningar framöver. En sådan utveckling är på inget sätt önskvärd. Det är universitetets ståndpunkt att ett starkt studentinflytande och god samverkan mellan studentkår och universitet inte gynnas av institutionsbaserade studentkårer.

Yrkande m.m.

SHSS har överklagat universitetets beslut har anfört bl.a. följande. SHSS uppfyller till fullo de kriterier som anges i 4 kap 9-14 §§ högskolelagen (1992:1434). SHSS har en lång och välmeriterad verksamhet som med råge uppfyller lagstiftningens intentioner om god representationsförmåga. Universitetet har i ett gemensamt beslut med en gemensam motivering prövat ansökningar från tre befintliga studentkårer av olika karaktär, storlek och struktur. Beslutet har avsevärda rättsverkningar och de sökande ges inga individuella motiveringar. Detta innebär en betydande rättsosäkerhet och strider mot grundläggande svenska rättsprinciper. Universitetet har som grund för sitt avslagsbeslut anfört två mycket generellt hållna och allmänt resonerande skäl. Båda skälen är irrelevanta mot bakgrund av de författningsmässiga kriterier som ska tillämpas. Det första skälet som universitetet anger är frånvaron av explicita skrivningar i ansökan om "att framöver representera studenterna vid respektive institution på universitetet centralt" kan inte åberopas som avslagsgrund. En sådan vilja föreligger naturligtvis hos SHSS och är ett av fundamenten för hela den legala konstruktionen med en studentkår och dess delvis offentligrättsliga uppgifter. För närvarande engagerar sig SHSS i de tvärsektoriella utvecklingsfrågorna genom sin representant i fakultetsnämnden som aktivt deltar i utvecklingsfrågor för hela universitetet. SHSS bevakar idag universitetsstyrelsens arbete genom att delta i beredningen av frågor och vi anser oss därmed representerade av de studentrepresentanter som sitter i universitetsstyrelsen. Genom detta arbete anser SHSS sig kunna påverka och samarbeta med universitetet på central nivå. SHSS utsåg fram till september 1991 varje år en representant i universitetsstyrelsen. SHSS har både vilja och möjlighet att återigen utse en representant till universitetsstyrelsen om det anses nödvändigt. Dock har dagens tillsättningsprocess aldrig tidigare ifrågasatts av Stockholms universitet. Vidare har den studentkår som universitetsstyrelsen i sitt beslut givit ställning som studentkår för SHSS verksamhetsområde saknar medlemsbas i verksamhetsområdet i fråga. Dessutom saknar SUS en organisation av aktiva ideellt arbetande studenter inom verksamhetsområdet. I SUS ansökan om ställning som studentkår finns det heller ingen plan för hur dessa frågor ska lösas. SHSS är med sina 1 300 studenter idag Stockholms sjunde största kår och har 100 procent av alla studenter inom verksamhetsområdet som medlemmar. Bedömningsgrunden bör enligt lagstiftningen vara att den studentsammanslutning som har högst medlemsantal och bäst förankring bland studenterna i verksamhetsområdet ges fortsatt ställning som studentkår. SHSS har idag förtroende, förmåga och beprövad erfarenhet att representera studenterna inom och utanför verksamhetsområdet. Allt detta i enlighet med grunderna för den nya lagstiftningen som dessa utvecklats i prop. 2008/09:154 s.33, 56. Som andra skäl tar universitetet i sitt avslagsbeslut upp ett resonemang som leder fram till slutsatsen att en utveckling mot institutionsbaserade ansökningar per se "är på inget sätt önskvärd". Universitetsstyrelsen ser uppenbarligen framför sig ett scenario där ett bibehållande av kårstatusen för SHSS skulle bli praxisbildande och öppna vägen mot kårstatus för ett stort antal institutionsbaserade ämnesföreningar. Ett sådant hypotetiskt resonemang ter sig mycket främmande i ett förvaltningsbeslut som medför avsevärda rättsverkningar.

Överklagandenämnden bör därför undanröja universitetets beslut samt bör förordna om fortsatt kårstatus för SHSS

DISK har överklagat universitetets beslut och har anfört bl.a. följande. Stockholms universitets beslut att neka DISK fortsatt ställning som studentkår är svårförenligt med lagens syfte. Universitetet hävdar att den studentsammanslutning som avser representera samtliga studenter på samtliga nivåer, måste anses representera studenterna bäst. Om lagstiftaren avsett att en enda, övergripande studentkår per universitet vore det bästa för samtliga studenter så hade lagen utformats med en sådan begränsning. I universitetets information om hur ansökningar för att uppnå ställning som studentkår skulle utformas, hänvisades till "de nya bestämmelserna i högskolelagen och studentkårsförordningen". I beslutet att avslå DISKs ansökan anger Stockholms universitet dock följande skäl: "Det är därför avgörande vid universitetets bedömning att de studentsammanslutningar som ansöker om ställning som studentkår framför en vilja och en avsikt att samverka med universitetet även utanför sitt verksamhetsområde." Om ett uttryckligt framförande av en sådan avsikt var avgörande vid beslutsfattandet, borde universitetet ha angett detta på förhand. Att hänvisa till outtalade kriterier skapar en stor rättsosäkerhet.

I 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) anges att en högskola ska på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för en viss tid, om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i 9-14 §§. DISK uppfyller de krav som ställs i 9-14 §§ och ska enligt lagens mening ges ställning som studentkår. Det föreligger dock en konkurrenssituation då SUS har sökt ställning som studentkår även inom DISK:s verksamhetsområde. I propositionen 2008/09:154 beskrivs hur en konkurrenssituation ska hanteras:

"Vid en konkurrenssituation där flera sammanslutningar gör anspråk på att få ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde, bör det emellertid åligga universitetet eller högskolan att avgöra vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet. Denna bedömning bör grundas på de olika sammanslutningarnas förankring (medlemstal) bland studenterna inom verksamhetsområdet och inte på någon värdering av sammanslutningarnas verksamhet eller åsikter."

"Om det inom samma verksamhetsområde finns fler än en studentsammanslutning och dessa konkurrerar om att få ställning som studentkår, bör den sammanslutning som har den bästa förankringen bland studenterna inom verksamhetsområdet, genom störst andel medlemmar inom området, anses vara den som bäst representerar studenterna."

DISK representerar idag samtliga studenter inom det sökta verksamhetsområdet och har den största andelen medlemmar inom området. Värt att uppmärksamma är att redan innan DISK fick ställning som studentkår år 2007 hade föreningen årligen ca 1 500 anslutna medlemmar, vilket ytterligare visar på dess goda förankring bland studenterna vid institutionen. Trots att detta lyfts fram i propositionen som den enskilt viktigaste faktorn, har universitetet i sitt beslut inte tagit någon hänsyn till DISK:s förankring vid institutionen för data- och systemvetenskap. Universitetet anför istället att det är viktigt för en studentkår att till fullo medverka i utvecklingen av utbildningen. DISK håller helt med i detta resonemang. Vidare hävdar Stockholms universitet att många beslut bereds och beslutas utanför varje institution. De centrala organen påverkar dock fler institutioner än Institutionen för data- och systemvetenskap. Det är därför inte avgörande att just studentkåren DISK bemannar dessa organ, utan snarare att det finns studentrepresentanter med ett brett studentperspektiv. SUS utser idag representanter till centrala beslutande och beredande organ vid Stockolms universitet. Genom regelbundna möten mellan ledningarna för samtliga studentkårer vid universitetet såväl som ärendespecifika kontakter mellan enskilda förtroendevalda, medverkar DISK i den centrala studiebevakningen. DISK anser att denna ansvarsfördelning fungerar mycket bra och ser inga skäl att ändra den. DISK gör därför inte anspråk på att utse representanter i centrala organ. Däremot har DISK alltid engagerat sig i den centrala studiebevakningen när det varit påkallat, och kommer självklart att fortsätta med det.

JMK-S har överklagat universitetets beslut och har anfört bl.a. följande. JMK-S överklagar härmed universitetets beslut och yrkar att Överklagandenämnden undanröjer beslutet samt att JMK-S ansökan om fortsatt ställning som studentkår under perioden 2010-07-01 -- 2013-06-30 bifalls. JMK-S uppfyller till fullo de kriterier som anges i 4 kap. 9-14 §§ högskolelagen (1992:1434). JMK-S har en verksamhet som med råge uppfyller lagstiftningens intentioner om god representationsförmåga. Universitetet har som grund för sitt avslagsbeslut anfört två generellt hållna allmänt resonerande skäl, båda enligt JMK-S uppfattning irrelevanta mot bakgrund av de författningsmässiga kriterier som ska tillämpas. Frånvaron av explicita skrivningar i ansökan om "att framöver representera studenterna vid respektive institution på universitetet centralt" kan inte åberopas som avslagsgrund. En sådan vilja föreligger naturligtvis hos JMK-S och är ett av fundamenten för hela den legala konstruktionen med en studentkår och dess delvis offentligrättsliga uppgifter. Om universitetet anser att detta särskilt borde ha utvecklats i ansökan som en avgörande grund för utgången i ärendet, borde universitetet vid beredningen av ansökningarna begärt in särskilda kompletteringar i denna del. Denna uppenbara brist i beredningen kan inte ligga JMK-S till last på det sätt som skett. JMK-S skulle gärna få möjlighet att ha representanter även utanför institutionen. Någon kritik mot JMK-S hittillsvarande engagemang i dessa frågor aldrig framförts. Vidare saknar SUS medlemsbas i verksamhetsområdet i fråga. Dessutom saknar SUS en organisation av aktiva ideellt arbetande studenter inom verksamhetsområdet. I SUS ansökan om ställning som studentkår finns det heller ingen plan för hur den studentkåren ska lösa dessa frågor. JMK-S har idag 100 procent av alla studenter i verksamhetsområdet som medlemmar och ca 50, eller över 10 procent, av dessa studenter är ideellt arbetande för JMK-S. JMK-S förstår därmed inte hur universitetet resonerar när det ger ställning som studentkår till en studentkår som inte har förmågan eller uttryckt viljan att representera studenterna lokalt inom verksamhetsområdet. Då en god studiebevakning tar lång tid och stora resurser att bygga upp, inte minst genom lokalt engagemang och förankring, kan JMK-S inte se det på annat sätt än att om JMK-S inte tilldelas fortsatt ställning som studentkår kommer verksamhetsområdets studiebevakning ta skada. Bedömningsgrunden bör enligt lagstiftningens intentioner vara att den studentsammanslutning som har högst medlemsantal bland studenterna i verksamhetsområdet ges fortsatt ställning som studentkår. JMK-S har idag förtroende, förmåga och beprövad erfarenhet att representera studenterna. Allt detta i enlighet med grunderna för den nya lagstiftningen som dessa utvecklats i prop.2008/09:154 s. 33 och 56. Avslutningsvis för universitetet i sitt avslagsbeslut ett resonemang som leder fram till slutsatsen att en utveckling mot institutionsbaserade ansökningar per se "är på inget sätt önskvärd". Universitetet ser uppenbarligen framför sig ett scenario där ett bibehållande av kårstatusen för JMK-S skulle bli praxisbildande och öppna vägen mot kårstatus för ett stort antal institutionsbaserade ämnesföreningar. Ett sådant hypotetiskt resonemang ter sig mycket främmande i ett förvaltningsbeslut som medför avsevärda rättsverkningar. Dessutom leder återverkningarna av ett beslut utifrån detta resonemang till allvarlig ekonomisk och organisatorisk skada för JMK-S som organisation. Bedömningsgrunderna som ska tillämpas för den aktuella ansökan ska ske mot de individuella förutsättningarna för rättsobjektet i fråga och enligt gällande författningsbestämmelser. Dessutom kan man fråga sig varför det skulle vara någon skillnad nu jämfört med innan kårobligatoriets avskaffande. De anledningar som fanns tidigare till att JMK-S skulle få kårstatus har ej signifikant ändrats. Universitetet hade även kunna kräva att de studentkårer som ansökte om kårstatus måste göra det för hela universitetets verksamhetsområde, något man ej gjort och som gör ovanstående beslutsgrund än mer underlig.

Stockholms universitet har i yttrande anfört bl.a. följande. En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid lärosätet. Den eller de studentsammanslutningar som erhåller ställning som studentkår vid Stockholms universitet måste ha kapacitet och förmåga att representera studenterna på alla nivåer inom universitetet. Det är universitetets uppfattning att en ordning med studentkårer som täcker ett mindre verksamhetsområde än en fakultet, vilket är den nivå i organisationen som är den enda reglerade under styrelsenivån beträffande utbildningens organisation, inte är i överensstämmelse med det uttalade syftet för en studentkårs verksamhet. Universitetsstyrelsens beslut utgår således från själva kärnan i studentkårsverksamhet, nämligen en vilja, kapacitet och förmåga att representera studenterna inom verksamhetsområdet på lika villkor och på alla nivåer inom lärosätet för att på så vis medverka till att utveckla utbildningen och förutsättningarna för studier vid universitetet på bästa sätt. För det fall det kan anses råda en konkurrenssituation bland de sökande, är det i dagsläget inte möjligt att låta sig vägledas av den kommande lagstiftningen på området. Att, i enlighet med förarbetena till de nya bestämmelserna i högskolelagen, enbart beakta nuvarande medlemskap som grund för representativitet är i dagsläget inte försvarbart då det råder ett kårobligatorium. Ett sådant förfarande skulle innebära att enbart nu existerande studentkårer skulle kunna erhålla fortsatt ställning som studentkår, vilket inte vore rimligt.

SHSS, DISK, JMK-S och SUS har inkommit med skrivelser.

Skäl

Enligt 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) ska en högskola på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för en viss tid, om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i 9-14 §§.

Enligt 4 kap. 9 § högskolelagen ska en studentkår ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan.

Enligt 4 kap. 10 § högskolelagen får verksamhetsområdet för en studentkår inte täcka mer än en högskola och ska sammanfalla med minst en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av högskolan.

Enligt 4 kap. 11 § högskolelagen ska en studentkår vara demokratiskt uppbyggd och kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde.

Enligt 4 kap. 12 § högskolelagen ska alla studenter inom en studentkårs verksamhetsområde ha rätt att vara medlemmar i kåren, om de uppfyller de krav som ställs för medlemskap i en sådan sammanslutning som avses i 8 §. Den student som är medlem i studentkåren ska ha rösträtt vid val till studentkårens högsta beslutande organ.

Enligt 4 kap. 13 § högskolelagen ska det för en sammanslutning som avses i 8 § finnas stadgar och en styrelse. Stadgarna ska ha antagits av sammanslutningens medlemmar. I stadgarna ska följande anges:

  1. sammanslutningens ändamål och verksamhetsområde,
  2. vilket som är det högsta beslutande organet och hur det utses,
  3. hur beslut av det högsta beslutande organet och av styrelsen fattas och ges till känna,
  4. hur inträde i och utträde ur sammanslutningen sker,
  5. hur ansvarsfrihet för styrelsen beviljas,
  6. hur stadgarna ändras, och
  7. hur sammanslutningen upplöses.

Enligt 4 kap. 14 § högskolelagen ska en studentkår föra ett register över sina medlemmar. Studentkåren ska årligen till högskolan redovisa sin verksamhet och hur många studenter som är medlemmar. På begäran av högskolan ska studentkåren tillhandahålla högskolan sitt medlemsregister.

Av 10 § studentkårsförordningen (2009:769) framgår att ett beslut om att ge en sammanslutning ställning som studentkår överklagas till Överklagandenämnden.

I propositionen Frihet och inflytande — kårobligatoriets avskaffande (prop. 2006/07:64) anförde regeringen bl.a. följande (s. 33).

Vid en konkurrenssituation där flera sammanslutningar gör anspråk på att få ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde, bör det emellertid åligga universitetet eller högskolan att avgöra vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet. Denna bedömning bör grundas på de olika sammanslutningarnas förankring (medlemstal) bland studenterna inom verksamhetsområdet och inte på någon värdering av sammanslutningarnas verksamhet eller åsikter. Endast en sammanslutning kan alltså få ställning som studentkår inom ett angivet verksamhetsområde.

Regeringen anförde vidare (s. 36).

En studentsammanslutning med ett verksamhetsområde som täcker ett helt lärosäte kan alltså, beroende på om det finns andra sammanslutningar med större förmåga att representera studenterna inom en eller flera organisatoriska delar av lärosätet, ges ställning som studentkår inom hela eller delar av sitt verksamhetsområde.

Regeringen anförde vidare i författningskommentaren till bestämmelsen i 4 kap. 11 § bl.a. följande (s. 56). Studentkåren ska kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde. Det är högskolan som avgör om en studentsammanslutning kan representera studenterna. Om det inom samma verksamhetsområde finns fler än en studentsammanslutning och dessa konkurrerar om att få ställning som studentkår, bör den sammanslutning som har den bästa förankringen bland studenterna inom verksamhetsområdet, genom störst andel medlemmar inom området, anses vara den som bäst representerar studenterna. Av högskolans beslut om att en sammanslutning får ställning som studentkår behöver det framgå för vilken del av sammanslutningens verksamhetsområde som kåren ansetts kunna representera studenterna och alltså i egenskap av kår gör detta. Om endast en sammanslutning inom verksamhetsområdet ansöker om att få ställning som studentkår, får frågan om huruvida sammanslutningen kan representera studenterna bedömas i det enskilda fallet. Endast om medlemsandelen är mycket låg bör sammanslutningen frånkännas möjlighet att representera studenterna.

Studentkårerna SHSS, DISK och JMK-S har överklagat Stockholms universitets beslut att enbart ge SUS ställning som studentkår vid universitetet enligt de regler som trätt i kraft den 1 juli 2010. Före den 1 juli 2010 var alla fyra kårer godkända som studentkårer vid universitetet. I ärendet föreligger således konkurrens mellan kårerna inom de verksamhetsområden som studentkårerna SHSS, DISK och JMK-S angett inom sina ansökningar: institutionen för socialt arbete — Socialhögskolan, institutionen för data- och systemvetenskap och institutionen för journalistik, medier och kommunikation. SUS har angivit hela universitetet som sitt verksamhetsområde. Överklagandenämndens prövning begränsas till vilken sammanslutning som ska få ställning som studentkår vid de angivna institutionerna vid Stockholms universitet.

Överklagandenämnden kan inledningsvis konstatera att universitetet inte har ifrågasatt de formella krav som enligt högskolelagen kan ställas på en sammanslutning som vill ha ställning som studentkår. Istället har universitetet i sitt beslut anfört bl.a. att det har varit avgörande för universitetets bedömning att studentkåren har uttryckt en vilja och en avsikt att samverka med universitetet även utanför sitt verksamhetsområde, vilket endast SUS har gjort. Universitetet anser vidare att en ordning med studentkårer som täcker mindre än en fakultet inte är i överensstämmelse med det uttalade syftet för en studentkårs verksamhet.

Överklagandenämnden gör i denna del följande bedömning. Universitetets uppfattning att en studentkårs verksamhetsområde bör täcka minst en fakultet anfördes även av utredaren i Frihet för studenter — om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11 s.64 f ). Regeringen, och senare riksdagen, valde dock att inte begränsa verksamhetsområdet för en studentkår till en viss organisatorisk enhet, utan den begränsning som finns är den som är angiven i 4 kap. 10 § högskolelagen. I bestämmelsen anges att verksamhetsområdet för en studentkår inte får täcka mer än en högskola och ska sammanfalla med minst en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av högskolan. De studentkårer som har överklagat universitetets beslut har verksamhetsområden som omfattar vardera en institution, vilken utgör en organisatoriskt avgränsad del av universitetet. Regeringen uttryckte i propositionen att det inte var rimligt att mycket små sammanslutningar fick ställning som studentkår (jfr s. 31). Överklagandenämnden kan inte finna att de aktuella studentkårerna kan karaktäriseras som mycket små sammanslutningar, utan att de uppfyller lagens krav på att täcka ett organisatoriskt, och även i viss mån geografiskt, avgränsat område.

Lärosätenas beslut om ställning som studentkår bör enligt propositionen fattas på grundval av en prövning av sammanslutningens förmåga att representera studenterna. Vad avser vad universitetet anfört om sammanslutningens vilja att representera studenterna även utanför verksamhetsområdet har Överklagandenämnden förståelse för universitetets uppfattning i frågan. I en situation då det finns flera studentkårer, har regeringen i propositionen pekat på samarbetsorgan mellan studentkårerna som en lösning som ger lärosätena en naturlig och representativ samarbetspartner i frågor av övergripande slag (s. 31). Som nyss anförts framgår det av propositionen att bedömningen av vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet bör grundas på de olika sammanslutningarnas förankring (medlemstal) bland studenterna inom verksamhetsområdet och inte på någon värdering av sammanslutningarnas verksamhet eller åsikter.

Överklagandenämnden finner mot denna bakgrund att det i den uppkomna situationen är sammanslutningarnas medlemstal inom de aktuella institutionerna som ska avgöra vilken sammanslutning som ska ges ställning som studentkår.

Annat framgår inte av utredningen än att det är SHSS, DISK och JMK-S som har det stora flertalet av studenterna som medlemmar inom de verksamhetsområden som de har ansökt om ställning som studentkår för. Överklagandenämnden finner således att överklagandena från SHSS, DISK och JMK-S ska bifallas och att de ska få ställning som studentkårer inom de verksamhetsområden de har angivit. SUS ställning som studentkår inom Stockholms universitet begränsas därmed till ett verksamhetsområde som avser övriga delar av universitetet.

Av 5 § studentkårsförordningen framgår att ett beslut om ställning som studentkår enligt 4 kap. 8 § högskolelagen ska förenas med villkor om att sammanslutningen ska uppfylla de krav som ställs i 4 kap. 9-14 §§ samma lag. Beslutet får återkallas om studentkåren inte längre uppfyller villkoret eller om studentkåren skriftligen ansöker om det.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet och förklarar att Socialhögskolans studentkår i Stockholm ges ställning som studentkår inom verksamhetsområdet institutionen för socialt arbete — Socialhögskolan, Studentkåren DISK ges ställning som studentkår inom verksamhetsområdet institutionen för data- och systemvetenskap och Studentkåren vid JMK i Stockholm ges ställning som studentkår inom verksamhetsområdet institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Stockholms universitets studentkår ges ställning som studentkår inom övriga delar av universitetet.

Beslutet gäller för perioden den 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2013 och gäller under förutsättning att dessa studentkårer uppfyller de krav som ställs i 4 kap. 9-14 §§ högskolelagen (1992:1434). Beslutet får återkallas av Stockholms universitet om en studentkår inte längre uppfyller dessa krav, eller om studentkåren skriftligen ansöker om det. Studentkåren ska beredas tillfälle att yttra sig innan ett beslut om återkallelse fattas.Yrkande m.m.

SHSS har överklagat universitetets beslut har anfört bl.a. följande. SHSS uppfyller till fullo de kriterier som anges i 4 kap 9-14 §§ högskolelagen (1992:1434). SHSS har en lång och välmeriterad verksamhet som med råge uppfyller lagstiftningens intentioner om god representationsförmåga. Universitetet har i ett gemensamt beslut med en gemensam motivering prövat ansökningar från tre befintliga studentkårer av olika karaktär, storlek och struktur. Beslutet har avsevärda rättsverkningar och de sökande ges inga individuella motiveringar. Detta innebär en betydande rättsosäkerhet och strider mot grundläggande svenska rättsprinciper. Universitetet har som grund för sitt avslagsbeslut anfört två mycket generellt hållna och allmänt resonerande skäl. Båda skälen är irrelevanta mot bakgrund av de författningsmässiga kriterier som ska tillämpas. Det första skälet som universitetet anger är frånvaron av explicita skrivningar i ansökan om "att framöver representera studenterna vid respektive institution på universitetet centralt" kan inte åberopas som avslagsgrund. En sådan vilja föreligger naturligtvis hos SHSS och är ett av fundamenten för hela den legala konstruktionen med en studentkår och dess delvis offentligrättsliga uppgifter. För närvarande engagerar sig SHSS i de tvärsektoriella utvecklingsfrågorna genom sin representant i fakultetsnämnden som aktivt deltar i utvecklingsfrågor för hela universitetet. SHSS bevakar idag universitetsstyrelsens arbete genom att delta i beredningen av frågor och vi anser oss därmed representerade av de studentrepresentanter som sitter i universitetsstyrelsen. Genom detta arbete anser SHSS sig kunna påverka och samarbeta med universitetet på central nivå. SHSS utsåg fram till september 1991 varje år en representant i universitetsstyrelsen. SHSS har både vilja och möjlighet att återigen utse en representant till universitetsstyrelsen om det anses nödvändigt. Dock har dagens tillsättningsprocess aldrig tidigare ifrågasatts av Stockholms universitet. Vidare har den studentkår som universitetsstyrelsen i sitt beslut givit ställning som studentkår för SHSS verksamhetsområde saknar medlemsbas i verksamhetsområdet i fråga. Dessutom saknar SUS en organisation av aktiva ideellt arbetande studenter inom verksamhetsområdet. I SUS ansökan om ställning som studentkår finns det heller ingen plan för hur dessa frågor ska lösas. SHSS är med sina 1 300 studenter idag Stockholms sjunde största kår och har 100 procent av alla studenter inom verksamhetsområdet som medlemmar. Bedömningsgrunden bör enligt lagstiftningen vara att den studentsammanslutning som har högst medlemsantal och bäst förankring bland studenterna i verksamhetsområdet ges fortsatt ställning som studentkår. SHSS har idag förtroende, förmåga och beprövad erfarenhet att representera studenterna inom och utanför verksamhetsområdet. Allt detta i enlighet med grunderna för den nya lagstiftningen som dessa utvecklats i prop. 2008/09:154 s.33, 56. Som andra skäl tar universitetet i sitt avslagsbeslut upp ett resonemang som leder fram till slutsatsen att en utveckling mot institutionsbaserade ansökningar per se "är på inget sätt önskvärd". Universitetsstyrelsen ser uppenbarligen framför sig ett scenario där ett bibehållande av kårstatusen för SHSS skulle bli praxisbildande och öppna vägen mot kårstatus för ett stort antal institutionsbaserade ämnesföreningar. Ett sådant hypotetiskt resonemang ter sig mycket främmande i ett förvaltningsbeslut som medför avsevärda rättsverkningar.

Överklagandenämnden bör därför undanröja universitetets beslut samt bör förordna om fortsatt kårstatus för SHSS.

DISK har överklagat universitetets beslut och har anfört bl.a. följande. Stockholms universitets beslut att neka DISK fortsatt ställning som studentkår är svårförenligt med lagens syfte. Universitetet hävdar att den studentsammanslutning som avser representera samtliga studenter på samtliga nivåer, måste anses representera studenterna bäst. Om lagstiftaren avsett att en enda, övergripande studentkår per universitet vore det bästa för samtliga studenter så hade lagen utformats med en sådan begränsning. I universitetets information om hur ansökningar för att uppnå ställning som studentkår skulle utformas, hänvisades till "de nya bestämmelserna i högskolelagen och studentkårsförordningen". I beslutet att avslå DISKs ansökan anger Stockholms universitet dock följande skäl: "Det är därför avgörande vid universitetets bedömning att de studentsammanslutningar som ansöker om ställning som studentkår framför en vilja och en avsikt att samverka med universitetet även utanför sitt verksamhetsområde." Om ett uttryckligt framförande av en sådan avsikt var avgörande vid beslutsfattandet, borde universitetet ha angett detta på förhand. Att hänvisa till outtalade kriterier skapar en stor rättsosäkerhet.

I 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) anges att en högskola ska på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för en viss tid, om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i 9-14 §§. DISK uppfyller de krav som ställs i 9-14 §§ och ska enligt lagens mening ges ställning som studentkår. Det föreligger dock en konkurrenssituation då SUS har sökt ställning som studentkår även inom DISK:s verksamhetsområde. I propositionen 2008/09:154 beskrivs hur en konkurrenssituation ska hanteras:

"Vid en konkurrenssituation där flera sammanslutningar gör anspråk på att få ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde, bör det emellertid åligga universitetet eller högskolan att avgöra vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet. Denna bedömning bör grundas på de olika sammanslutningarnas förankring (medlemstal) bland studenterna inom verksamhetsområdet och inte på någon värdering av sammanslutningarnas verksamhet eller åsikter."

"Om det inom samma verksamhetsområde finns fler än en studentsammanslutning och dessa konkurrerar om att få ställning som studentkår, bör den sammanslutning som har den bästa förankringen bland studenterna inom verksamhetsområdet, genom störst andel medlemmar inom området, anses vara den som bäst representerar studenterna."

DISK representerar idag samtliga studenter inom det sökta verksamhetsområdet och har den största andelen medlemmar inom området. Värt att uppmärksamma är att redan innan DISK fick ställning som studentkår år 2007 hade föreningen årligen ca 1 500 anslutna medlemmar, vilket ytterligare visar på dess goda förankring bland studenterna vid institutionen. Trots att detta lyfts fram i propositionen som den enskilt viktigaste faktorn, har universitetet i sitt beslut inte tagit någon hänsyn till DISK:s förankring vid institutionen för data- och systemvetenskap. Universitetet anför istället att det är viktigt för en studentkår att till fullo medverka i utvecklingen av utbildningen. DISK håller helt med i detta resonemang. Vidare hävdar Stockholms universitet att många beslut bereds och beslutas utanför varje institution. De centrala organen påverkar dock fler institutioner än Institutionen för data- och systemvetenskap. Det är därför inte avgörande att just studentkåren DISK bemannar dessa organ, utan snarare att det finns studentrepresentanter med ett brett studentperspektiv. SUS utser idag representanter till centrala beslutande och beredande organ vid Stockolms universitet. Genom regelbundna möten mellan ledningarna för samtliga studentkårer vid universitetet såväl som ärendespecifika kontakter mellan enskilda förtroendevalda, medverkar DISK i den centrala studiebevakningen. DISK anser att denna ansvarsfördelning fungerar mycket bra och ser inga skäl att ändra den. DISK gör därför inte anspråk på att utse representanter i centrala organ. Däremot har DISK alltid engagerat sig i den centrala studiebevakningen när det varit påkallat, och kommer självklart att fortsätta med det.

JMK-S har överklagat universitetets beslut och har anfört bl.a. följande. JMK-S överklagar härmed universitetets beslut och yrkar att Överklagandenämnden undanröjer beslutet samt att JMK-S ansökan om fortsatt ställning som studentkår under perioden 2010-07-01 -- 2013-06-30 bifalls. JMK-S uppfyller till fullo de kriterier som anges i 4 kap. 9-14 §§ högskolelagen (1992:1434). JMK-S har en verksamhet som med råge uppfyller lagstiftningens intentioner om god representationsförmåga. Universitetet har som grund för sitt avslagsbeslut anfört två generellt hållna allmänt resonerande skäl, båda enligt JMK-S uppfattning irrelevanta mot bakgrund av de författningsmässiga kriterier som ska tillämpas. Frånvaron av explicita skrivningar i ansökan om "att framöver representera studenterna vid respektive institution på universitetet centralt" kan inte åberopas som avslagsgrund. En sådan vilja föreligger naturligtvis hos JMK-S och är ett av fundamenten för hela den legala konstruktionen med en studentkår och dess delvis offentligrättsliga uppgifter. Om universitetet anser att detta särskilt borde ha utvecklats i ansökan som en avgörande grund för utgången i ärendet, borde universitetet vid beredningen av ansökningarna begärt in särskilda kompletteringar i denna del. Denna uppenbara brist i beredningen kan inte ligga JMK-S till last på det sätt som skett. JMK-S skulle gärna få möjlighet att ha representanter även utanför institutionen. Någon kritik mot JMK-S hittillsvarande engagemang i dessa frågor aldrig framförts. Vidare saknar SUS medlemsbas i verksamhetsområdet i fråga. Dessutom saknar SUS en organisation av aktiva ideellt arbetande studenter inom verksamhetsområdet. I SUS ansökan om ställning som studentkår finns det heller ingen plan för hur den studentkåren ska lösa dessa frågor. JMK-S har idag 100 procent av alla studenter i verksamhetsområdet som medlemmar och ca 50, eller över 10 procent, av dessa studenter är ideellt arbetande för JMK-S. JMK-S förstår därmed inte hur universitetet resonerar när det ger ställning som studentkår till en studentkår som inte har förmågan eller uttryckt viljan att representera studenterna lokalt inom verksamhetsområdet. Då en god studiebevakning tar lång tid och stora resurser att bygga upp, inte minst genom lokalt engagemang och förankring, kan JMK-S inte se det på annat sätt än att om JMK-S inte tilldelas fortsatt ställning som studentkår kommer verksamhetsområdets studiebevakning ta skada. Bedömningsgrunden bör enligt lagstiftningens intentioner vara att den studentsammanslutning som har högst medlemsantal bland studenterna i verksamhetsområdet ges fortsatt ställning som studentkår. JMK-S har idag förtroende, förmåga och beprövad erfarenhet att representera studenterna. Allt detta i enlighet med grunderna för den nya lagstiftningen som dessa utvecklats i prop.2008/09:154 s. 33 och 56. Avslutningsvis för universitetet i sitt avslagsbeslut ett resonemang som leder fram till slutsatsen att en utveckling mot institutionsbaserade ansökningar per se "är på inget sätt önskvärd". Universitetet ser uppenbarligen framför sig ett scenario där ett bibehållande av kårstatusen för JMK-S skulle bli praxisbildande och öppna vägen mot kårstatus för ett stort antal institutionsbaserade ämnesföreningar. Ett sådant hypotetiskt resonemang ter sig mycket främmande i ett förvaltningsbeslut som medför avsevärda rättsverkningar. Dessutom leder återverkningarna av ett beslut utifrån detta resonemang till allvarlig ekonomisk och organisatorisk skada för JMK-S som organisation. Bedömningsgrunderna som ska tillämpas för den aktuella ansökan ska ske mot de individuella förutsättningarna för rättsobjektet i fråga och enligt gällande författningsbestämmelser. Dessutom kan man fråga sig varför det skulle vara någon skillnad nu jämfört med innan kårobligatoriets avskaffande. De anledningar som fanns tidigare till att JMK-S skulle få kårstatus har ej signifikant ändrats. Universitetet hade även kunna kräva att de studentkårer som ansökte om kårstatus måste göra det för hela universitetets verksamhetsområde, något man ej gjort och som gör ovanstående beslutsgrund än mer underlig.

Stockholms universitet har i yttrande anfört bl.a. följande. En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid lärosätet. Den eller de studentsammanslutningar som erhåller ställning som studentkår vid Stockholms universitet måste ha kapacitet och förmåga att representera studenterna på alla nivåer inom universitetet. Det är universitetets uppfattning att en ordning med studentkårer som täcker ett mindre verksamhetsområde än en fakultet, vilket är den nivå i organisationen som är den enda reglerade under styrelsenivån beträffande utbildningens organisation, inte är i överensstämmelse med det uttalade syftet för en studentkårs verksamhet. Universitetsstyrelsens beslut utgår således från själva kärnan i studentkårsverksamhet, nämligen en vilja, kapacitet och förmåga att representera studenterna inom verksamhetsområdet på lika villkor och på alla nivåer inom lärosätet för att på så vis medverka till att utveckla utbildningen och förutsättningarna för studier vid universitetet på bästa sätt. För det fall det kan anses råda en konkurrenssituation bland de sökande, är det i dagsläget inte möjligt att låta sig vägledas av den kommande lagstiftningen på området. Att, i enlighet med förarbetena till de nya bestämmelserna i högskolelagen, enbart beakta nuvarande medlemskap som grund för representativitet är i dagsläget inte försvarbart då det råder ett kårobligatorium. Ett sådant förfarande skulle innebära att enbart nu existerande studentkårer skulle kunna erhålla fortsatt ställning som studentkår, vilket inte vore rimligt.

SHSS, DISK, JMK-S och SUS har inkommit med skrivelser.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl

Enligt 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) ska en högskola på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för en viss tid, om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i 9-14 §§.

Enligt 4 kap. 9 § högskolelagen ska en studentkår ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan.

Enligt 4 kap. 10 § högskolelagen får verksamhetsområdet för en studentkår inte täcka mer än en högskola och ska sammanfalla med minst en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av högskolan.

Enligt 4 kap. 11 § högskolelagen ska en studentkår vara demokratiskt uppbyggd och kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde.

Enligt 4 kap. 12 § högskolelagen ska alla studenter inom en studentkårs verksamhetsområde ha rätt att vara medlemmar i kåren, om de uppfyller de krav som ställs för medlemskap i en sådan sammanslutning som avses i 8 §. Den student som är medlem i studentkåren ska ha rösträtt vid val till studentkårens högsta beslutande organ.

Enligt 4 kap. 13 § högskolelagen ska det för en sammanslutning som avses i 8 § finnas stadgar och en styrelse. Stadgarna ska ha antagits av sammanslutningens medlemmar.

I stadgarna ska följande anges:

  1. sammanslutningens ändamål och verksamhetsområde,
  2. vilket som är det högsta beslutande organet och hur det utses,
  3. hur beslut av det högsta beslutande organet och av styrelsen fattas och ges till känna,
  4. hur inträde i och utträde ur sammanslutningen sker,
  5. hur ansvarsfrihet för styrelsen beviljas,6. hur stadgarna ändras,
  6. hur sammanslutningen upplöses.

Enligt 4 kap. 14 § högskolelagen ska en studentkår föra ett register över sina medlemmar. Studentkåren ska årligen till högskolan redovisa sin verksamhet och hur många studenter som är medlemmar. På begäran av högskolan ska studentkåren tillhandahålla högskolan sitt medlemsregister.

Av 10 § studentkårsförordningen (2009:769) framgår att ett beslut om att ge en sammanslutning ställning som studentkår överklagas till Överklagandenämnden.

I propositionen Frihet och inflytande — kårobligatoriets avskaffande (prop. 2006/07:64) anförde regeringen bl.a. följande (s. 33).

Vid en konkurrenssituation där flera sammanslutningar gör anspråk på att få ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde, bör det emellertid åligga universitetet eller högskolan att avgöra vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet. Denna bedömning bör grundas på de olika sammanslutningarnas förankring (medlemstal) bland studenterna inom verksamhetsområdet och inte på någon värdering av sammanslutningarnas verksamhet eller åsikter. Endast en sammanslutning kan alltså få ställning som studentkår inom ett angivet verksamhetsområde.Regeringen anförde vidare (s. 36).

En studentsammanslutning med ett verksamhetsområde som täcker ett helt lärosäte kan alltså, beroende på om det finns andra sammanslutningar med större förmåga att representera studenterna inom en eller flera organisatoriska delar av lärosätet, ges ställning som studentkår inom hela eller delar av sitt verksamhetsområde.

Regeringen anförde vidare i författningskommentaren till bestämmelsen i 4 kap. 11 § bl.a. följande (s. 56).

Studentkåren ska kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde. Det är högskolan som avgör om en studentsammanslutning kan representera studenterna. Om det inom samma verksamhetsområde finns fler än en studentsammanslutning och dessa konkurrerar om att få ställning som studentkår, bör den sammanslutning som har den bästa förankringen bland studenterna inom verksamhetsområdet, genom störst andel medlemmar inom området, anses vara den som bäst representerar studenterna. Av högskolans beslut om att en sammanslutning får ställning som studentkår behöver det framgå för vilken del av sammanslutningens verksamhetsområde som kåren ansetts kunna representera studenterna och alltså i egenskap av kår gör detta. Om endast en sammanslutning inom verksamhetsområdet ansöker om att få ställning som studentkår, får frågan om huruvida sammanslutningen kan representera studenterna bedömas i det enskilda fallet. Endast om medlemsandelen är mycket låg bör sammanslutningen frånkännas möjlighet att representera studenterna.

Studentkårerna SHSS, DISK och JMK-S har överklagat Stockholms universitets beslut att enbart ge SUS ställning som studentkår vid universitetet enligt de regler som trätt i kraft den 1 juli 2010. Före den 1 juli 2010 var alla fyra kårer godkända som studentkårer vid universitetet. I ärendet föreligger således konkurrens mellan kårerna inom de verksamhetsområden som studentkårerna SHSS, DISK och JMK-S angett inom sina ansökningar: institutionen för socialt arbete — Socialhögskolan, institutionen för data- och systemvetenskap och institutionen för journalistik, medier och kommunikation. SUS har angivit hela universitetet som sitt verksamhetsområde. Överklagandenämndens prövning begränsas till vilken sammanslutning som ska få ställning som studentkår vid de angivna institutionerna vid Stockholms universitet.

Överklagandenämnden kan inledningsvis konstatera att universitetet inte har ifrågasatt de formella krav som enligt högskolelagen kan ställas på en sammanslutning som vill ha ställning som studentkår. Istället har universitetet i sitt beslut anfört bl.a. att det har varit avgörande för universitetets bedömning att studentkåren har uttryckt en vilja och en avsikt att samverka med universitetet även utanför sitt verksamhetsområde, vilket endast SUS har gjort. Universitetet anser vidare att en ordning med studentkårer som täcker mindre än en fakultet inte är i överensstämmelse med det uttalade syftet för en studentkårs verksamhet.

Överklagandenämnden gör i denna del följande bedömning. Universitetets uppfattning att en studentkårs verksamhetsområde bör täcka minst en fakultet anfördes även av utredaren i Frihet för studenter — om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11 s.64 f ). Regeringen, och senare riksdagen, valde dock att inte begränsa verksamhetsområdet för en studentkår till en viss organisatorisk enhet, utan den begränsning som finns är den som är angiven i 4 kap. 10 § högskolelagen. I bestämmelsen anges att verksamhetsområdet för en studentkår inte får täcka mer än en högskola och ska sammanfalla med minst en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av högskolan. De studentkårer som har överklagat universitetets beslut har verksamhetsområden som omfattar vardera en institution, vilken utgör en organisatoriskt avgränsad del av universitetet. Regeringen uttryckte i propositionen att det inte var rimligt att mycket små sammanslutningar fick ställning som studentkår (jfr s. 31). Överklagandenämnden kan inte finna att de aktuella studentkårerna kan karaktäriseras som mycket små sammanslutningar, utan att de uppfyller lagens krav på att täcka ett organisatoriskt, och även i viss mån geografiskt, avgränsat område.

Lärosätenas beslut om ställning som studentkår bör enligt propositionen fattas på grundval av en prövning av sammanslutningens förmåga att representera studenterna. Vad avser vad universitetet anfört om sammanslutningens vilja att representera studenterna även utanför verksamhetsområdet har Överklagandenämnden förståelse för universitetets uppfattning i frågan. I en situation då det finns flera studentkårer, har regeringen i propositionen pekat på samarbetsorgan mellan studentkårerna som en lösning som ger lärosätena en naturlig och representativ samarbetspartner i frågor av övergripande slag (s. 31). Som nyss anförts framgår det av propositionen att bedömningen av vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet bör grundas på de olika sammanslutningarnas förankring (medlemstal) bland studenterna inom verksamhetsområdet och inte på någon värdering av sammanslutningarnas verksamhet eller åsikter.

Överklagandenämnden finner mot denna bakgrund att det i den uppkomna situationen är sammanslutningarnas medlemstal inom de aktuella institutionerna som ska avgöra vilken sammanslutning som ska ges ställning som studentkår.Annat framgår inte av utredningen än att det är SHSS, DISK och JMK-S som har det stora flertalet av studenterna som medlemmar inom de verksamhetsområden som de har ansökt om ställning som studentkår för. Överklagandenämnden finner således att överklagandena från SHSS, DISK och JMK-S ska bifallas och att de ska få ställning som studentkårer inom de verksamhetsområden de har angivit. SUS ställning som studentkår inom Stockholms universitet begränsas därmed till ett verksamhetsområde som avser övriga delar av universitetet.Av 5 § studentkårsförordningen framgår att ett beslut om ställning som studentkår enligt 4 kap. 8 § högskolelagen ska förenas med villkor om att sammanslutningen ska uppfylla de krav som ställs i 4 kap. 9-14 §§ samma lag. Beslutet får återkallas om studentkåren inte längre uppfyller villkoret eller om studentkåren skriftligen ansöker om det.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet och förklarar att Socialhögskolans studentkår i Stockholm ges ställning som studentkår inom verksamhetsområdet institutionen för socialt arbete — Socialhögskolan, Studentkåren DISK ges ställning som studentkår inom verksamhetsområdet institutionen för data- och systemvetenskap och Studentkåren vid JMK i Stockholm ges ställning som studentkår inom verksamhetsområdet institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Stockholms universitets studentkår ges ställning som studentkår inom övriga delar av universitetet.

Beslutet gäller för perioden den 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2013 och gäller under förutsättning att dessa studentkårer uppfyller de krav som ställs i 4 kap. 9-14 §§ högskolelagen (1992:1434). Beslutet får återkallas av Stockholms universitet om en studentkår inte längre uppfyller dessa krav, eller om studentkåren skriftligen ansöker om det. Studentkåren ska beredas tillfälle att yttra sig innan ett beslut om återkallelse fattas.