Beslut 2013-06-14 (reg.nr 25-242-13)

Uppsala studentkår överklagade Uppsala universitets beslut att ge Uppsala teknolog- och naturvetarkår ställning som studentkår inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Fråga om resultatet från en omröstning bland studenterna kan ligga till grund för universitetets beslut om ställning som studentkår.

Bakgrund

Uppsala studentkår (US), Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN) och tre andra studentsammanslutningar ansökte hos Uppsala universitet om ställning som studentkår. Universitetet beslutade att för tiden 2013-07-01 - 2016-06-30 bl.a. ge US ställning som studentkår inom hela Uppsala universitet med undantag för den farmaceutiska fakulteten, den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och med undantag för det geografiska området Uppsala universitet — Campus Gotland. UTN fick ställning som studentkår avseende den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten undantaget det geografiska området Uppsala universitet — Campus Gotland.

Som skäl för beslutet anförde universitetet bl.a. följande. Avseende förhållande mellan US och UTN har US 3637 aktiva studenter och UTN 2654 aktiva studenter, således ett försteg för US. Till det ska läggas den omröstning som de båda sammanslutningarna genomförde gemensamt med syfte att studenterna inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten skulle få avgöra vilken organisation av de två som de ville ska representera studenterna. Omröstningen hade ett, med studentkårsvals mått mätt, högt valdeltagande, ca 40 procent, och ett tydligt utfall, 78 procent av de röstande ansåg att UTN skulle företräda studenterna. Universitetet anser att omröstningen är vägledande, då den genomförts gemensamt av US och UTN. Vid en samlad bedömning av såväl medlemstal som utfallet av den gemensamma omröstningen bör det anses att UTN har bäst förankring bland studenterna inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.

Yrkande m.m.

US har överklagat universitetets beslut och har anfört bl.a. följande. US är kritiskt till hur Uppsala universitet handlade då beslutet togs och vill att Överklagandenämnden för högskolan prövar om det förelegat jäv. Studentrepresentanterna tilläts inte närvara under föredragningen av ärendet eller delta i beslutet med hänvisning till det att de var jäviga. Samtidigt framstår det dock som direkt i strid med 11-12 §§ förvaltningslagen att KE, som under flera år haft en nyckelposition hos UTN, fick delta såväl i diskussionen som i beslutet. Hon borde rimligen vara jävig i minst lika hög grad som de ledamöter som utsetts av US och Farmaceutiska studentkåren och borde ha behandlats på samma sätt, dvs. ha tillhållits att ej delta i överläggningarna och beslutet.

Enligt US mening har beslutet att tilldela UTN kårstatus fattats på felaktiga grunder. Enligt det underlag Uppsala universitet hade för respektive organisations medlemstal vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten hade US 3 637 aktiva studenter och UTN 2 654 aktiva studenter. I tidigare beslut om ställning som studentkår som Uppsala universitet och Överklagandenämnden för högskolan har fattat (avseende såväl Stockholms universitet som Uppsala universitet) anges att det enda gällande kriteriet vid en konkurrenssituation är medlemstal inom verksamhetsområdet där konkurrens uppstått. Det framstår därför som uppenbart att US ska ges ställning som studentkår även för området teknisk-naturvetenskaplig fakultet (det geografiska området Campus Gotland exkluderat).

Universitetet hänvisar i sitt beslut till den så kallade studentomröstningen. Det var en omröstning där studenter vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten fick rösta om vilken organisation de ville skulle företräda dem i egenskap av studentkår. I sitt beslut om ställning som studentkårer hänvisar universitetet till studentomröstningen och menar att denna var något som "båda sammanslutningarna beslutade om och genomförde gemensamt med syfte att studenterna inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten skulle få avgöra vilken organisation av de två som de vill ska representera studenterna". Universitetets skrivning i beslutet är felaktig. Studentomröstningen genomfördes i allt väsentligt av UTN utan att parterna var överens om hur valet skulle genomföras och än mindre hur resultatet skulle tolkas. Omröstningen hanterades på ett sätt som medförde avsevärda oegentligheter vid röstningsförfarandet, vilka US anser så allvarliga att man inte bör ta hänsyn till studentomröstningens utfall. US hade cirka 1000 fler medlemmar än UTN vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Uppsala studentkår har således 37 procent fler medlemmar vid fakulteten. Mot bakgrund av förarbeten och tidigare beslut måste Uppsala universitets beslut i ärendet vara felaktigt. Vidare vill US framhålla, att det är av central betydelse att beslutet prövas. Oklarheter i fråga om på vilka grunder beslut om ställning som studentkår ska fattas föreligger i hela Sverige. Det framhålls i förarbetena att bedömningen ska göras på grundval av antalet medlemmar, och inte på någon värdering av sammanslutningens verksamhet eller åsikter. Om det inte finns tydliga kriterier vid en konkurrenssituation uppstår en ordning där lärosäten kan välja vilka studentsammanslutningar som får bli studentkårer på ett sätt som inte är förenligt med lagstiftarens intentioner.

US tolkar förarbeten och tidigare beslut så som att det enda kriterium som kan komma att avgöra vid en konkurrenssituation är antalet medlemmar respektive organisation har. Det innebär enligt US mening att den organisation som har flest medlemmar inom aktuellt verksamhetsområde, och under förutsättning att den i övrigt uppfyller kriterierna i 4 kap. 9-14 §§ högskolelagen (1992: 1434), också är den som ska tilldelas ställning som studentkår inom verksamhetsområdet. Uppsala universitet hänvisar i sitt beslut från 2013 till skrivningen i propositionen som föregick avskaffandet av kårobligatoriet. Av regeringens proposition till riksdagen Frihet och inflytande - kårobligatoriets avskaffande (prop. 2008/09: 154) framgår följande i avsnitt 9.2.5.

Vid en konkurrenssituation där flera sammanslutningar gör anspråk på att få ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde, bör det emellertid åligga universitetet eller högskolan att avgöra vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet. Denna bedömning bör grundas på de olika sammanslutningarnas förankring (medlemstal) bland studenterna inom verksamhetsområdet och inte på någon värdering av sammanslutningens verksamhet eller åsikter. Endast en sammanslutning kan alltså få ställning som studentkår inom ett angivet verksamhetsområde.

I propositionen nämns också medlemskriterierna i författningskommentarerna (prop. 2008/09:154, sid. 56).

Studentkåren ska kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde. Det är högskolan som avgör om en studentsammanslutning kan representera studenterna. Om det inom samma verksamhetsområde finns fler än en studentsammanslutning och dessa konkurrerar om att få ställning som studentkår, bör den sammanslutning som har den bästa förankringen bland studenterna inom verksamhetsområdet, genom störst andel medlemmar inom området, anses vara den som bäst representerar studenterna.

US kan inte tolka förarbetena på annat sätt än att det endast är medlemsantalen som är avgörande vid konkurrens. Såväl Överklagandenämnden för högskolan som Uppsala universitet gjorde också denna tolkning 2010. Universitetet skriver i sitt beslut 2010 gällande ställning som studentkår vid Uppsala universitet för perioden 2010-07-01 - 2013-06-30 (UFV 2009/1798) bl.a. följande.

Konsistoriet konstaterar att det såvitt kan bedömas inte finns utrymme för annan tolkning av högskolelagen och dess förarbeten än att den studentsammanslutning som har störst antal medlemmar ska ges ställning som studentkår om flera sammanslutningar söker för samma verksamhetsområde inom universitetet.

I de beslut som Överklagandenämnden för högskolan fattade 2010 gällande överklaganden kring beslut om ställning som studentkårer vid Stockholms universitet (beslut 2010-07-02, reg.nr 44-313-315-10) respektive Uppsala universitet (beslut 2010-07-02 reg.nr 44-397-10) framförs också att det endast är medlemsantalet som kan komma att spela roll vid en konkurrenssituation.

Som tidigare nämnts anser US att det enda kriterium som kan vara avgörande vid en konkurrenssituation är medlemsantalet för aktuellt verksamhetsområde. Emellertid vill US göra vissa förtydliganden avseende studentomröstningen. Uppsala universitet hänvisar till den som grund för sitt beslut och menar att omröstningen genomfördes gemensamt, något som inte stämmer. Beslut om studentomröstningen fattades av US fullmäktige den 7 maj 2012. I beslutet angavs bl.a. att "[...J Uppdra åt styrelsen att tillsammans med UTN genomföra en omröstning om kårrepresentation bland TekNat-studenterna, före oktober månads utgång.". Vidare beslutade fullmäktige den 25 oktober 2012 att den 12 till den 18 november, genomföra en studentomröstning tillsammans med UTN. Detta skulle ske i enlighet med den överenskomna projektplanen och där de som är berättigade att delta i omröstningen får välja vilken organisation som ska representera deras intressen mot Uppsala universitet. Utfallet från omröstningen skulle ligga till grund för huruvida US skulle ansöka om kårstatus för teknisk-naturvetenskaplig fakultet för perioden 2013/2016, förutsatt att resultatet låg inom den i projektplanen angivna felmarginalen. Projektgruppen för studentomröstningen fick i uppdrag att definiera valresultatets felmarginaler samt informera fullmäktige om beslutet innan valets genomfördes. Ursprungstanken med beslutet var att ge ett internt underlag till organisationerna, för att de skulle få en uppfattning om vilka verksamhetsområden de skulle söka ställning som studentkår för. Det var alltså inte ett underlag för universitetets beslut. Ursprungstanken har kvarstått även efter det att studentomröstningen avslutats, och betydelsen har aldrig omdefinierats utan har alltid varit densamma.

Projektgruppen som nämns i beslutet bestod av US och UTN:s presidier. Gruppen var ansvarig för att utreda de praktiska detaljerna och sätta ramarna för omröstningen. I praktiken bestämde dock UTN hur omröstningen organiserades och genomfördes. UTN konstruerade databasen för omröstningen, hade administratörsrättigheter för databasen och kontrollerade till fullo den websida på vilken omröstningen genomfördes. Härvid förekom stora brister: valhemligheten skyddades inte vid valstationerna, UTN:s funktionärer övervakade i stor utsträckning hur studenterna röstade och det rapporterades att dessa vid flera tillfällen sade åt dem som röstade för fortsatt medlemskap i US att de röstade fel; det innebar alltså att de som arbetade med att genomföra omröstningen inte såg till att uppfylla minimala krav på ett demokratiskt valförfarande, då det var möjligt att övervaka och påverka hur de röstande lade sina röster. Beträffande tolkningen av valresultatet fastställdes det aldrig hur detta skulle tolkas och/eller vad som skulle krävas för att detta skulle vara gällande. Sammanfattningsvis genomfördes inte studentomröstningen på ett godtagbart demokratiskt sätt, omröstningen genomfördes inte alls på det sätt som universitetet anger i sitt beslut, dvs. "gemensamt av US och UTN". Därigenom faller enligt US mening också hela den grund för beslutet som universitetet anger nämligen, att "omröstningen genomförts gemensamt". Uppsala universitet skriver i sitt beslut att vid "en samlad bedömning av såväl medlemstal som utfallet av den gemensamma studentomröstningen bör det anses att UTN har bäst förankring bland studenterna inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten" US ställer sig frågande till hur universitetet viktar de olika faktorerna.

Uppsala universitet har i yttrande avstyrkt bifall till överklagandet och anfört bl.a. följande. Konsistoriet beslutade vid sitt sammanträde den 20 februari 2013 i ärende rörande Status som studentkår vid Uppsala universitet 2013-2016 att studentrepresentanternas ledamöter och suppleanter inte fick delta i beredning och beslut i ärendet då dessa bedömdes vara jäviga i enlighet med 11 § 5 p förvaltningslagen (1986:223), s.k. delikatessjäv. Studentkåren har begärt att Överklagandenämnden för högskolan bl.a. ska pröva om det förelegat jäv. Vad gäller frågan om jäv är den som ska handlägga ett ärende jävig bland annat om det finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet, s.k. delikatessjäv. Vid bedömningen av huruvida ett jävsförhållande föreligger enligt 11 § 5 p. förvaltningslagen prövas bl.a. frågor om huruvida det finns särskilda vänskapsförhållanden, fiendskap eller om det finns ett ekonomiskt beroendeförhållande mellan den som handlägger eller beslutar i ärendet och den som ärendet rör. Vid prövningen av en ledamots opartiskhet vid ärenden som behandlar den organisation som utsett ledamoten ska bland annat graden av lojaliteter och bindningar mellan ledamoten och den organisation som utsett honom vägas in. När det gäller frågan om jäv, och särskilt delikatessjäv, så ska det vara fråga om en samlad bedömning av ärendet och de särskilda omständigheter som föreligger (JO 2010/11 s 463). Den bedömning som ska göras avseende jäv utgår ifrån en bedömning av om det utifrån sett kan ifrågasättas om en person generellt i en sådan situation fattar beslut utifrån kriterier helt fria från de bindningar personen har, det vill säga utifrån objektiva kriterier. Det är alltså inte fråga om en subjektiv bedömning av den enskildes förmåga att fatta ett opartiskt beslut, inte heller en bedömning av den enskildes integritet.

De studenter som ingår i konsistoriet, universitetets styrelse, är utsedda av de studentsammanslutningar som har kårstatus, Uppsala studentkår och Farmacevtiska studentkåren. Det innebär att studentrepresentanterna sitter i konsistoriet på mandat från sina respektive kårer. Dessa kårer, som exempelvis Uppsala studentkår, är de kårer som i det ifrågavarande ärendet ansökt om ställning som kår. De nu aktuella studentrepresentanterna är således utsedda av Uppsala studentkår och Farmacevtiska studentkåren, samma kårer som är berörda av beslutet om kårstatus. De aktuella personerna representerar således de sammanslutningar som beslutet avser och fallet utgör således närmast ett partsliknande förhållande. Det måste därför anses att det är en sådan omständighet, att de personer som ska besluta i ärendet representerar en organisation som direkt är berörd av utgången i ärendet, som är ägnad att rubba förtroendet till de aktuella personernas opartiskhet i ärendet. Studentrepresentanterna erhåller också ersättning för uppdraget som ledamot i konsistoriet, även det en sådan särskild omständighet som enligt gällande rätt är ägnad att rubba förtroendet till vederbörandes opartiskhet i ärendet. Skulle beslutet ha inneburit att en av dessa studentkårer helt hade förlorat sin studentkårsstatus hade dessa studentrepresentanter förlorat sin plats som ledamot i konsistoriet och därmed den med uppdraget förknippade ersättningen. De aktuella personerna har således även, objektivt sett, ett personligt ekonomiskt intresse i saken. Även det förhållandet ska enligt gällande rätt bedömas utgöra en sådan omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för ledamöters opartiskhet.

US har i sitt överklagande anfört att konsistorieledamoten KE borde vara jävig i minst lika hög grad som de ovan nämnda studentrepresentanterna. KE är utsedd av en valförsamling som består av lärare från hela universitetet och representerar således universitetets samlade lärarkår, inte något vetenskapsområde och än mindre någon studentorganisation. KE, som tidigare varit inspektor för Uppsala teknolog- och naturvetarkår, avgick som inspektor 2010. KEs uppdrag som ledamot har inte någon koppling till hennes tidigare ställning som inspektor. Vid en prövning av jäv kan därför KE inte jämställas med ledamöterna som har utsetts av de sammanslutningar vars kårstatus konsistoriet hade att besluta om och, som ovan konstaterats, haft en partsliknande ställning. Inte heller har hon något personligt ekonomiskt intresse i ärendet. Uppsala universitet anser inte att det förelegat sådana omständigheter som kan anses rubba förtroendet för KEs opartiskhet i ärendet. Om Överklagandenämnden för högskolan ändå skulle finna att KE har varit jävig innebär detta inte att konsistoriets beslut automatiskt blir ogiltigt. Det är bara om jävssituationen kan anses ha påverkat utgången i ärendet som beslutet ska undanröjas. I föreliggande ärende röstade konsistoriet enhälligt (elva ledamöter) för att ge UTN ställning som studentkår avseende den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, undantaget det geografiska området Uppsala universitet - Campus Gotland. KEs deltagande i beslutet kan därför inte anses ha påverkat utgången i ärendet, varför beslutet inte bör undanröjas på formell grund.

US anser vidare att beslutet att tilldela UTN ställning som kår fattats på felaktiga grunder och att enbart sammanslutningarnas medlemsantal borde ha beaktats. Enligt 4 kap. 8 § högskolelagen ska en högskola på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för en viss tid om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i 9-14 §§. Hur högskolan ska bedöma vilken studentkår som ska få ställning som kår för en viss del, för det fallet flera sammanslutningar ansöker om kårstatus, framgår inte direkt av lagstiftningen. Av förarbetena (prop. 2008/09:154) framgår dock vilka avväganden en högskola bör göra. Av förarbetena framgår att det åligger universitetet eller högskolan att avgöra vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet vid en konkurrenssituation där flera sammanslutningar gör anspråk på att få ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde (s 33). Bedömningen "bör grundas på de olika sammanslutningarnas förankring (medlemsantal) bland studenterna inom verksamhetsområdet och inte på någon värdering av sammanslutningarnas verksamhet eller åsikter". Det är således tydligt att medlemsantal är en av de faktorer som ska läggas till grund för bedömningen av sammanslutningarnas förankring. Uppsala universitet menar emellertid, till skillnad från US, att medlemsantalet är en av flera möjliga parametrar för att bedöma sammanslutningarnas förankring. Att förarbetet anger medlemsantal inom parantes och inte ersätter begreppet förankring tyder tillika på att detta enbart utgör ett exempel på mätbarhet. Att medlemsantalet inte har varit tänkt som den enda parametern framgår även av andra uttalanden i förarbetet samt i utredningen "Frihet för studenter - om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas" som ligger till grund för lagstiftningen. Av utredningen framgår att "Om det inom samma verksamhetsområde finns två studentsammanslutningar som konkurrerar om att ges ställning som studentkår bör den sammanslutning som har den bästa förankringen bland studenterna inom verksamhetsområdet, t.ex. genom störst andel medlemmar, vara mest representativ." Som framgår av texten utgör medlemsantalet ett exempel på representativitet och inte en definition av representativitet. Av förarbetet framgår vidare att "Hur inflytandet bör utövas och hur organisationen för detta ska se ut, bör principiellt studenterna själva avgöra."

I utredningsbetänkandet SOU 2008:11 diskuteras frågan om representativitet. Utredningen anger att förankringen normalt bör kunna mätas genom medlemstal men att även andra mått, såsom en omröstning, kan visa en sammanslutnings förankring. Att utredningen anger att en möjlighet kan vara att högskolan anordnar omröstning utesluter inte att en sådan omröstning skulle kunna anordnas av sammanslutningarna genom en överenskommelse, då även en sådan omröstning visar på studenternas stöd för sammanslutningarna. I det nu aktuella fallet är det just en sådan, mellan sammanslutningarna överenskommen omröstning, som har genomförts av US och UTN. En sådan omröstning som är överenskommen mellan de aktuella sammanslutningarna bör således, tillsammans med medlemsantalet, kunna läggas till grund för högskolans prövning av vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna. Att helt bortse från den omröstning som genomförts av sammanslutningarna vore inte förenligt med de grundläggande förutsättningar som ställs i förarbetet om att studenterna själva bör avgöra hur inflytandet bör utövas och hur organisationen för detta ska se ut. Det går heller inte att bortse från att studenternas avsikt med omröstningen och sammanslutningarnas avsikt med att genomföra omröstningen just varit att avgöra vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna och således vilken sammanslutning som bör utses till studentkår. Till detta bör läggas det faktum att om enbart medlemsantal vore avgörande skulle nyinrättande studentsammanslutningar alltid ha utomordentligt svårt att göra sig gällande i ett dylikt sammanhang. Det är därför rationellt att även andra aspekter än enbart medlemsantal beaktas.

US har yttrat sig över vad universitetet har anfört.

UTN har yttrat sig över vad US anfört om den genomförda studentomröstningen.

US har inkommit med skrivelse i vilken kåren kommenterat UTN:s skrivelse om studentomröstningen.

UTN har inkommit med skrivelse i vilken kåren anfört bl.a. följande. UTN och US lyckades inför valet inte komma överens om hur valresultatet skulle tolkas. UTN har flera gånger påvisat det orimliga i att kräva 50 procents valdeltagande i en studentomröstning på ett universitet där den nuvarande studentkårens kårval har ett valdeltagande på knappa 10 procent. Enskilda studenter har även diskuterat saken med personer inom universitetet inför US beslut om att söka kårstatus och fått stöd för att dessa krav på 50 procents valdeltagande "drar åt det orimliga". Emellertid så kvarstår faktum att UTN och US inte kunde komma överens om hur resultatet skulle behandlas vilket ledde till att frågan om kårstatus hänsköts till Uppsala universitets styrelse. Att UTN och US inte kom överens om hur valresultatet skulle behandlas betyder inte, enligt UTN:s bedömning, att omröstningen är omöjlig eller olämplig att använda som en del i en samlad bedömning av respektive organisations förankring. Skulle medlemsantal under alla omständigheter vara det enda möjliga måttet på förankring hade en högskolestyrelse inte behövt "bedöma vilken organisation som är mest representativ'". Vidare hade möjligheten för universitetet att hålla en omröstning bland studenterna inte diskuterats i samma utredning. Att varken Överklagandenämnden eller tidigare högskolestyrelser i tidigare ärenden kunnat ta ställning till annat än medlemsantal är rimligt eftersom det i dessa ärenden inte framkommit något annat möjligt mått på representativitet. I detta fall finns det en omröstning med högt valdeltagande och UTN anser, precis som Uppsala universitetet, att det är rimligt att denna omröstning vägs in i den samlade bedömningen av vilken organisation som är mest representativ.

Skäl

Enligt 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) ska en högskola på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för en viss tid, om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i 9-14 §§.

Enligt 4 kap. 9 § högskolelagen ska en studentkår ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan.

Enligt 4 kap. 10 § högskolelagen får verksamhetsområdet för en studentkår inte täcka mer än en högskola och ska sammanfalla med minst en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av högskolan.

Enligt 4 kap. 11 § högskolelagen ska en studentkår vara demokratiskt uppbyggd och kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde.

Enligt 4 kap. 12 § högskolelagen ska alla studenter inom en studentkårs verksamhetsområde ha rätt att vara medlemmar i kåren, om de uppfyller de krav som ställs för medlemskap i en sådan sammanslutning som avses i 8 §. Den student som är medlem i studentkåren ska ha rösträtt vid val till studentkårens högsta beslutande organ.

Enligt 4 kap. 13 § högskolelagen ska det för en sammanslutning som avses i 8 § finnas stadgar och en styrelse. Stadgarna ska ha antagits av sammanslutningens medlemmar.

I stadgarna ska följande anges:

  1. sammanslutningens ändamål och verksamhetsområde,
  2. vilket som är det högsta beslutande organet och hur det utses,
  3. hur beslut av det högsta beslutande organet och av styrelsen fattas och ges till känna,
  4. hur inträde i och utträde ur sammanslutningen sker,
  5. hur ansvarsfrihet för styrelsen beviljas,
  6. hur stadgarna ändras, och
  7. hur sammanslutningen upplöses.

Enligt 4 kap. 14 § högskolelagen ska en studentkår föra ett register över sina medlemmar. Studentkåren ska årligen till högskolan redovisa sin verksamhet och hur många studenter som är medlemmar. På begäran av högskolan ska studentkåren tillhandahålla högskolan sitt medlemsregister.

I propositionen Frihet och inflytande — kårobligatoriets avskaffande (prop. 2006/07:64) anförde regeringen bl.a. följande (s. 33).

Vid en konkurrenssituation där flera sammanslutningar gör anspråk på att få ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde, bör det emellertid åligga universitetet eller högskolan att avgöra vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet. Denna bedömning bör grundas på de olika sammanslutningarnas förankring (medlemstal) bland studenterna inom verksamhetsområdet och inte på någon värdering av sammanslutningarnas verksamhet eller åsikter. Endast en sammanslutning kan alltså få ställning som studentkår inom ett angivet verksamhetsområde.

Regeringen anförde vidare (s. 36).

En studentsammanslutning med ett verksamhetsområde som täcker ett helt lärosäte kan alltså, beroende på om det finns andra sammanslutningar med större förmåga att representera studenterna inom en eller flera organisatoriska delar av lärosätet, ges ställning som studentkår inom hela eller delar av sitt verksamhetsområde.

Regeringen anförde vidare i författningskommentaren till bestämmelsen i 4 kap. 11 § bl.a. följande (s. 56).

Studentkåren ska kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde. Det är högskolan som avgör om en studentsammanslutning kan representera studenterna. Om det inom samma verksamhetsområde finns fler än en studentsammanslutning och dessa konkurrerar om att få ställning som studentkår, bör den sammanslutning som har den bästa förankringen bland studenterna inom verksamhetsområdet, genom störst andel medlemmar inom området, anses vara den som bäst representerar studenterna. Av högskolans beslut om att en sammanslutning får ställning som studentkår behöver det framgå för vilken del av sammanslutningens verksamhetsområde som kåren ansetts kunna representera studenterna och alltså i egenskap av kår gör detta. Om endast en sammanslutning inom verksamhetsområdet ansöker om att få ställning som studentkår, får frågan om huruvida sammanslutningen kan representera studenterna bedömas i det enskilda fallet. Endast om medlemsandelen är mycket låg bör sammanslutningen frånkännas möjlighet att representera studenterna.

US har överklagat Uppsala universitets beslut att ge UTN ställning som studentkår inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet. I ärendet föreligger således konkurrens mellan studentsammanslutningarna inom detta verksamhetsområde. Överklagandenämndens prövning begränsas till vilken sammanslutning som ska få ställning som studentkår inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (utom Campus Gotland) vid Uppsala universitet.

Överklagandenämnden kan inledningsvis konstatera att universitetet inte har ifrågasatt de formella krav som enligt högskolelagen kan ställas på en sammanslutning som vill ha ställning som studentkår. I ärendet är det i stället fråga om vilken studentkår som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet.

Av utredningen framgår att US har 3 637 aktiva studenter och UTN har 2 654 aktiva studenter inom fakulteten. Därutöver har det genomförts en omröstning bland studenterna som utfallit till förmån för UTN. Regeringen har i förarbetena varit tydlig med att det är medlemstalet som ska ligga till grund för bedömningen av vilken av de sökande studentsammanslutningarna som bäst representerar studenterna (se särskilt författningskommentaren till 4 kap. 11 § högskolelagen). Överklagandenämnden har också i ett beslut den 2 juli 2010 (reg.nr 44-313-315-10) funnit att det är sammanslutningarnas medlemstal inom verksamhetsområdet som ska avgöra vilken sammanslutning som ska ges ställning som studentkår. Om medlemstalen vore mycket jämna mellan två konkurrerande sammanslutningar är det möjligt att man skulle kunna lägga bl.a. en omröstning bland studenterna inom området till grund för bedömningen. I detta fall är dock skillnaden i antal medlemmar så stor att omröstningen inte kan få en sådan betydelse. Överklagandet ska därför bifallas.

Vad US i övrigt anfört om jäv föranleder i denna situation ingen åtgärd från Överklagandenämndens sida. Av 5 § studentkårsförordningen framgår att ett beslut om ställning som studentkår enligt 4 kap. 8 § högskolelagen ska förenas med villkor om att sammanslutningen ska uppfylla de krav som ställs i 4 kap. 9-14 §§ samma lag. Beslutet får återkallas om studentkåren inte längre uppfyller villkoret eller om studentkåren skriftligen ansöker om det.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet och förklarar att Uppsala studentkår ges ställning som studentkår inom hela Uppsala universitet med undantag för den farmaceutiska fakulteten och med undantag för det geografiska området Uppsala universitet — Campus Gotland.

Beslutet gäller för perioden den 1 juli 2013 till och med den 30 juni 2016 och gäller under förutsättning att studentkåren uppfyller de krav som ställs i 4 kap. 9-14 §§ högskolelagen (1992:1434). Beslutet får återkallas av Uppsala universitet om studentkåren inte längre uppfyller dessa krav, eller om studentkåren skriftligen ansöker om det. Studentkåren ska beredas tillfälle att yttra sig innan ett beslut om återkallelse fattas.