Beslut 2003-04-11 (reg.nr 41-183-03)

Begäran om att få tillgodoräkna sig kurs i nationalekonomi läst vid universitet i Nya Zealand för kurs i makroekonomi vid Mälardalens högskola. Tvist om den åberopade kursens omfattning. Omräkning till högskolepoäng.

Ärendets bakgrund

TB ansökte hos Mälardalens högskola om att få tillgodoräkna sig bl.a. kursen Macroeconomics som han läst vid University of Auckland, Nya Zeeland vårterminen 2002 som 10 poäng makroekonomi i sin utbildning vid högskolan. Mälardalens högskola beslutade den 13 november 2002 att TB skulle få tillgodoräkna sig kursen som 6 poäng men avslog resterande poäng med hänsyn till kursens omfattning.

Yrkande m.m.

TB överklagade högskolans beslut och yrkade att Överklagandenämnden skulle medge att han fick tillgodoräkna sig kursen Macroeconomics som 10 poäng och anförde bl.a. följande. Under vårterminen 2002 studerade han vid University of Auckland, Nya Zeeland. Före avresan hade han gjort upp med institutionen att han skulle läsa fyra kurser om 2 points vardera och att dessa kurser skulle bedömas som 6 poäng per kurs. I Nya Zeeland visade det sig att kurserna var så omfattande att han och hans kamrater hoppade av den minst intressanta av dem. Omfattningen av kursen i makroekonomi bedömer han som tio poäng bl.a. med hänsyn till sin snart fyraåriga erfarenhet av högskolestudier. När han kom tillbaka till Sverige hade han e-postkontakt med högskolan och lämnade in det material från Nya Zeeland som högskolan krävde för att kunna tillgodoräkna kurserna. Han hade också kontakt med en lärare som bedömde att kursen motsvarade högskolans kurs i makroekonomi om 10 poäng. Han känner till att 2 points normalt bedöms som 6 högskolepoäng men anser att det finns övervägande skäl för att göra en annan bedömning i detta fall.

Mälardalens högskola fann inte skäl att ompröva sitt beslut och anförde bl.a. följande [i ett yttrande]. Utgångspunkten för evaluering av utlandsstudier utgörs av "Rekommendationer om tillgodoräknande av utländsk högskoleutbildning i grundutbildningen" som Sveriges Universitets- och Högskoleförbund beslutade 2000-03-24. Av dessa framgår att om det vid det utländska universitetet finns ett system för att uttrycka studiernas omfattning i studietidsbegrepp av det slag som det svenska poängsystemet, skall det systemet användas för omräkning till svenska poäng. Om det inte finns ett normalstudietidsbegrepp sker beräkningen av en termins rimliga tillgodoräknandepoäng genom att beräkna poäng/credits som del av totalsumman poäng/credits för examen. För att finna motsvarigheten till ett normalstudietidsbegrepp har examenskraven för en Bachelorexamen, 42 points (21 courses), jämförts med examenskraven för en filosofie kandidatexamen,120 poäng. 42 points delat på tre studieår är lika med 14 points per läsår eller 7 points per termin. 40 svenska poäng delas med 14 points, dvs. en point motsvarar 2,857 poäng, vilket avrundas till 3 svenska poäng. En kurs om 2 points motsvarar alltså 6 svenska poäng. För att stärka ämnes- och nivåbestämningen har högskolan tagit del av det omfattande skriftliga materialet som TB lämnat in i enlighet med högskolans anvisningar.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl:

Det har inte framkommit någon omständighet som föranleder Överklagandenämnden att frångå högskolans ställningstagande. Överklagandet skall därför avslås.

Nämndens avgörande:

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.