Beslut 2005-10-14 (reg.nr 41-980-05)

Tillgodoräknande av tysk högskoleutbildning. Skulle omräkningen till svenska högskolepoäng utgå från den angivna ECTS-poängen eller från åsatta "Leistungspunkte"? Allmänt om omräkningen av ECTS-poäng till svenska högskolepoäng.

Ärendets bakgrund

AH ansökte om att få tillgodoräkna sig studier från Eberhard-Karls-universität Tübingen i Tyskland. Ansökan bifölls på så sätt att AH fick tillgodoräkna sig fyra av kurserna som motsvarande 15 poäng på C/D-nivå i ämnet företagsekonomi och två av kurserna som motsvarande 5 poäng. En av kurserna "Sokrates-Erasmuskurs: Sprache und Kultur" (ej åsatt några ECTS-poäng) tillgodoräknades inte då det av på basis av den tillhandahållna informationen inte kunde avgöras om kursen hörde till det ordinarie kursutbudet vid universitetet eller var en förberedande kurs före terminstid för utländska studenter.

Yrkande m.m.

AH överklagade beslutet och yrkade att hans studier i Tyskland skulle tillgodoräknas honom som motsvarande 33 poäng (i det slutliga yttrandet avser yrkandet 36 poäng). Han anförde därvid bl.a. följande. Terminen i Tyskland sträckte sig från oktober 2004 till mars 2005, dvs. en period om cirka 25 veckor. Han valde under terminen ett ambitiöst studietempo som motsvarar ungefär det dubbla av vad som anses vara ett normalt studietempo, alltså cirka 60 ECTS-poäng istället för 30 ECTS-poäng. Vid terminens början skickade han en förfrågan till Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet angående vilka kurser som tidigare tillgodoräknats varpå han erhöll beskedet att tre av de kurser han sedermera läste tillgodoräknats till fullo. Vidare klargjorde institutionen för honom att man själv väljer antalet poäng när man studerar utomlands så länge som det inte understiger det på ansökan angivna antalet poäng att man inte får studera mer än 80 poäng företagsekonomi i Uppsala. Hans situation kommer att påverkas väsentligt av universitetets beslut. Ett tillgodoräknande av endast 20 poäng förlänger hans studietid i Uppsala såtillvida att han inte kan ta ut sin examen i januari 2006 som han hade tänkt utan blir tvungen att vänta till senvåren 2006.

Uppsala universitet avstyrkte bifall till överklagandet och anförde därvid följande:

"AH har överklagat beslut (Dnr UFV 2005/1035) om tillgodoräknande av studier från Eberhard-Karls-Universität Tübingen, Tyskland.

Till ansökan bifogades ett registerutdrag i vilket studieresultaten åsatts poäng enligt ECTS-skalan samt s.k. "Scheine" " över de genomgångna kurserna. På de flesta av dessa har kursernas omfattning angivits inte bara i ECTS-poäng utan även i s.k. "Leistungspunkte". Överlag har kurserna åsatts fler ECTS-poäng än Leistungspunkte, ibland dubbelt så många.

I den till ansökan bifogade kurskatalog (Vorlesungskommentar) som gällde under den termin kurserna lästes anges inte kursernas omfattning i ECTS-poäng utan bara i Leistungspunkte. I kurskatalogen anges även att det för att avsluta studierna på magisternivå på de föreskrivna två åren krävs minst 120 Leistungspunkte.

Då det föreligger en tydlig skillnad mellan angivna Leistungspunkte och ECTS-poäng sökte Uppsala universitet information om systemet med Leistungspunkte på Eberhard-Karls-Universitäts hemsida. Enligt universitets egen information motsvarar en Leistungspunkt - i enlighet med reglerna för ECTS - en sextiondel av ett års studier. Systemet med Leistungspunkte är inte begränsat till den ekonomiska fakulteten utan används även vid andra fakulteter på så sätt att det inom en treårig Bachelor-Studiengang krävs minst 180 Leistungspunkte respektive 120 Leistungspunkte inom en tvåårig Magisterstudiengang. Uppsala universitet finner det därför klart att systemet med Leistungspunkte, som baserar sig på reglerna för ECTS, är det korrekta måttet på studiernas omfattning och att de högre ECTS-poäng som angivits inte kan användas för en riktig omräkning till svenska poäng. Det faktum att AH av företagsekonomiska institutionen fått information om att 30 ECTS motsvarar 20 svenska poäng ändrar inte på detta förhållande, då de av Eberhard-Karls-Universität angivna ECTS-poängen inte kan anses utgöra ett korrekt mått på studiernas omfattning.

Uppsala universitet finner inte skäl att ändra det överklagade beslutet och översänder ärendet med handlingar till ÖNH för beslut."

AH inkom med slutligt yttrande och anförde därvid bl.a. följande. Han har noga kontrollerat hur kurser från universitetet i Tübingen har tillgodoräknats vid Uppsala universitet. Studierna har därvid direkt översatts på så sätt att 1,5 ECTS-poäng motsvarar 1 svensk poäng. Om Uppsala universitet, mot förmodan, under innevarande termin skulle ha ändrat dessa direktiv beträffande översättning av studier anser han det som självklart att en sådan förändring skulle diskuteras med honom. Han var den ende studenten från Uppsala universitet som studerade i Tübingen den aktuella terminen och var tillgänglig för kontakt under hela terminen. Någon sådan kontakt togs dock inte. De tyska studenterna läser 30 ECTS-poäng som motsvarande 20 svenska poäng. Han anser att hans 54 ECTS-poäng skall omräknas till 36 svenska poäng. Han har även bifogat tidigare beslut från Uppsala universitet avseende studier vid Universitetet i Tübingen.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl

I propositionen Ny värld - ny högskola (prop. 2004/05:162, sid. 138) anför regeringen bl.a. följande om beräkning av högskolepoäng:

"Beräkningen av Studiepoäng inom ECTS baseras på principen att 60 ECTS-poäng anger studiernas omfattning vid heltidsstudier under ett normalt helt läsår, oavsett hur långt läsåret är räknat i antal veckor. Studierna för en genomsnittlig student under ett normalt läsår antas omfatta 1 500 - 1 800 timmar. Denna tid skall inkludera all den tid som studenten använder för studier, dvs. lärarledd undervisning, grupparbeten, laborationer, egen läsning, övningar, examination etc. Detta motsvarar enligt regeringens uppfattning väl den tid som ett svensk läsår om 40 studieveckor vanligtvis omfattar. I Sverige beräknas idag både poäng och ECTS-poäng på basis av heltidsstudier under en vecka. Härvid motsvarar heltidsstudier under en vecka en poäng och en veckas heltidsstudier enligt etablerad praxis på svenska lärosäten 1,5 ECTS-poäng. Denna beräkning är emellertid inte fullt ut förenligt med ECTS-systemet. Skälet till detta är att läsårets omfattning i veckor varierar mellan olika länder. Det svenska läsåret brukar betraktas som relativt långt i europeisk jämförelse. Endast nederländerna har ett längre läsår om 42 veckor. I ett land vars studieår normalt är 30 veckor skulle enligt de svenska lärosätenas sätt att beräkna ECTS-poäng en veckas heltidsstudier motsvara 2 ECTS-poäng. Det skulle kunna innebära svårigheter t.ex. vid etableringen av gemensamma studieprogram eftersom alla länder inte kan översätta en veckas heltidsstudier till 1,5 ECTS-poäng."

Vid tillgodoräknande bör lärosätena som huvudregel utgå från att 1,5 ECTS-poäng motsvarar 1 svensk poäng. I undantagsfall kan dock särskilda skäl föreligga att frångå denna beräkning på grund av att det, såsom framgår av det ovan citerade propositionsuttalandet, inte alltid går att översätta 1,5 ECTS-poäng med 1 svensk poäng. I förevarande ärende finner Överklagandenämnden att Uppsala universitet haft fog för sitt beslut att vid tillgodoräknande av AH:s studier i Tyskland utgå från åsatt "Leistungspunkte" och inte ECTS-poäng. Att det förekommit att vissa institutioner gjort en annan värdering förändrar inte detta. Överklagandenämnden har vid en sådan beräkning inget att invända mot universitetets beslut. Överklagandet skall därför avslås.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.