Beslut 2006-05-19 (reg.nr 41-329-06)

En student ansökte hos Uppsala universitet om tillgodoräknande av kurs i förvaltningsrätt från Umeå universitet. Studenten hade dock inte själv läst och genomfört den åberopade umeåkursen. I stället hade denna merit tillkommit efter det att Umeå universitet tillgodoräknat honom en annan kurs från ett annat lärosäte. Överklagandenämnden har uttalat att i den mån en student har fått en genomförd kurs vid ett lärosäte tillgodoräknad vid ett annat lärosäte, bör en ny ansökan från studenten om tillgodoräknande vid ett tredje lärosäte prövas gentemot den utbildning som studenten faktiskt har genomfört, d.v.s. mot kursen vid det första lärosätet. Prövningen av tillgodoräknandet bör således i princip ske mot den utbildning som studenten reellt har gått igenom.

Ärendets bakgrund

AH ansökte om att få tillgodoräkna sig kursen förvaltningsrätt, 10 poäng, vid Umeå universitet som en del av terminskurs 6 på juris kandidatprogrammet vid Uppsala universitet.

Den 2 februari 2006 fattade Uppsala universitet, genom kursföreståndaren på terminskurs 6 på juridiska institutionen, beslut med anledning av AH:s ansökan om tillgodoräknande. I beslutet angavs följande. "Du har ansökt om att få tillgodoräkna kursen Förvaltningsrätt, 10 p given vid Umeå universitet. Min bedömning är att den kursen motsvarar A-perioden på terminskurs 6, den allmänna förvaltningsrätten, seminarium 1 till och med 8. De integrerade och fördjupade delarna på C-perioden påverkas inte av detta beslut. Din ansökan beviljas till viss del i det att du får dispens från närvarokravet på seminarium 1 till och med 8. Tentamen genomförs i sedvanlig ordning vid kursens slut."

Yrkande m.m.

AH yrkade bifall till sin ansökan och anförde till stöd för sitt överklagande i huvudsak följande. Uppsala universitet har inte visat att det föreligger någon väsentlig skillnad mellan kurserna som läses vid Umeå universitet respektive vid Uppsala universitet. Tvärtom visar kursplanen från Umeå universitet att den överensstämmer i sin helhet med Uppsala universitets. Han åberopar även kunskaper och färdigheter han förvärvat i yrkesverksamhet från Skatteverket och Kammarrätten i Jönköping.

AH anförde vidare i yttranden bl.a. följande. Av det överklagade beslutet framgår att han får tillgodoräkna sig hela A-perioden, som enligt kursplanen på terminskurs 6 motsvarar 4,5 poäng. Detta beslut är att betrakta som ett positivt förvaltningsbeslut. Det åligger Uppsala universitet att visa att det föreligger en väsentlig skillnad mellan kursen i förvaltningsrätt som ges vid Umeå universitet och den del av terminskurs 6 vid Uppsala universitet som omfattar förvaltningsrätt. Inte ens kursföreståndaren som fattat det överklagade beslutet anser att det föreligger någon skillnad mellan kurserna utan tvärtom säger han att kurserna överensstämmer. Detta framgår bl.a. av e-post från kursföreståndaren. Även innehållet i nämnd e-post är att betrakta som positiva förvaltningsbeslut. - AH har inkommit med ett yttrande från kammarrättsrådet Gösta F. av vilket det framgår att Gösta F. anser att AH mot bakgrund av vad som kan utläsas i kursbeskrivningarna och förteckningen över kurslitteratur genom sitt arbete på Skatteverket och Kammarrätten och genom den utbildning han fått av sin arbetsgivare tillägnat sig vida större kunskaper på nu förevarande rättsområden än han kan förvärva genom att genomgå i ärendet aktuell kurs.

Kursföreståndaren på terminskurs 6 vid Uppsala universitet anförde i yttrande bl.a. följande. AH har inte läst den kurs vid Umeå universitet som han begär tillgodoräknande för. AH har läst en kurs vid institutionen för handelsrätt vid Uppsala universitet benämnd förvaltningsrättslig översiktskurs, 10 poäng. AH har sedan begärt att få den kursen tillgodoräknad vid Umeå universitet vilket beviljades. Sedan har han begärt att få den kursen från Umeå, som han inte läst, tillgodoräknad som en del av terminskurs 6. Den ansökan avslogs delvis av Uppsala universitet. Det förvaltningsrättsliga innehållet på terminskurs 6 kan beskrivas på följande sätt. Först studeras allmän förvaltningsrätt på seminarier 1 t.o.m. 8. Vissa moment är föreläsningar. Perioden benämns A-delen av terminskursen. Där studeras bl.a. förvaltningslagen, kommunalrätt och offentlighet och sekretess. Sedan återkommer förvaltningsrätten på det som benämns C-perioden. Där studeras förvaltningsrätten dels på ett fördjupat plan vad avser speciell förvaltningsrätt där miljörätt, socialrätt, utlänningsrätt och politirätt utgör det väsentliga innehållet. C-perioden innehåller också moment där förvaltningsrätten studeras integrerat med övriga rättsområden, EG-rätt internationell privat- och processrätt och folkrätt, på terminskursen. Den allmänna förvaltningsrätten på period A har AH förvärvat genom sina studier. Den mer fördjupade och integrerade C-perioden synas han dock sakna. Av kursplanen till förvaltningsrättslig översiktskurs framgår att kursen till vissa delar behandlar grundläggande juridik, bl.a. om rättsreglernas funktion i samhället, hur man söker och läser rätt i lagtext, rättskällelära m.m., d.v.s. sådana allmänjuridiska kunskaper som studenterna på terminskurs 6 redan besitter. Undervisningen på terminskurs 6 ligger med största sannolikhet på en väsentligt högre nivå än den på förvaltningsrättslig översiktskurs. AH besitter därför inte kunskaper motsvarande det förvaltningsrättsliga innehållet på terminskurs 6.

Studierektorn vid juridiska institutionen, Uppsala universitet vidareutvecklade i yttrande vad som tidigare anförts av kursföreståndaren på terminskurs 6 och anförde därutöver bl.a. följande. Det går inte att betvivla att AH förvärvat kunskaper genom sina arbeten dels vid Skatteverket, dels vid Kammarrätten i Jönköping. Som framgår av Gösta F:s skrivelse omfattar det AH lärt sig vid Kammarrätten allmän förvaltningsrätt, då framför allt taxeringsprocess, samt den speciella förvaltningsrätt som kan kallas skatterätt. Det kan anmärkas att skatterätt studeras på terminskurs 5 inom juris kandidatprogrammet vid Uppsala universitet. AH torde ha tämligen goda kunskaper i allmän förvaltningsrätt. Hans kunskaper inom den så kallade speciella förvaltningsrätten är av en helt annan art än den som studeras på terminskurs 6.

Överklagandenämnden yttrade

Skäl

Enligt 6 kap. 12 § högskoleförordningen (1993:100) har en student som vid en högskola inom landet gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Enligt 6 kap. 13 § högskoleförordningen har student rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 12 §, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som förvärvats i yrkesverksamhet. Överklagandenämnden gör följande bedömning.

Av det överklagade beslutet framgår att AH:s ansökan om tillgodoräknande beviljades till viss del av Uppsala universitet i det att han fick dispens från närvarokravet på seminarium 1 till och med 8. Överklagandenämnden kan inte finna att handlingarna i ärendet ger stöd för AH:s uppfattning att universitetet därutöver skulle ha tillgodoräknat honom något ytterligare vad avser de delar av terminskurs 6 som behandlar förvaltningsrätt.

I sin ansökan om tillgodoräknande uppgav AH att han önskade att få tillgodoräkna sig kursen förvaltningsrätt, 10 poäng, vid Umeå universitet för del av terminskurs 6 på juris kandidatprogrammet vid Uppsala universitet. Såvitt framgår av utredningen har emellertid AH inte själv läst och genomfört (gått igenom) den åberopade Umeå-kursen. I stället har han kunnat redovisa denna merit efter det att Umeå universitet tillgodoräknat honom en annan kurs från ett annat lärosäte.

För att en student skall kunna tillgodoräkna viss inom landet förvärvad grundläggande högskoleutbildning vid annat inhemskt lärosäte krävs det att studenten i fråga har gått igenom den åberopade utbildningen. I den mån en student har fått en genomförd kurs vid ett lärosäte tillgodoräknad vid ett annat lärosäte, bör en ny ansökan från studenten om tillgodoräknande vid ett tredje lärosäte rimligen prövas gentemot den utbildning som studenten faktiskt har genomfört, d.v.s. mot kursen vid det första lärosätet. Prövningen av tillgodoräknandet bör således i princip ske mot den utbildning som studenten reellt har gått igenom. Eftersom AH inte reellt har gått igenom den åberopade kursen vid Umeå universitet saknas det stöd för tillgodoräknande av denna kurs enligt 6 kap. 12 § högskoleförordningen. AH har i förevarande ärende inte åberopat den kurs han reellt har gått igenom och som låg till grund för Umeå universitets beslut om tillgodoräknande. Inte heller har han till sin ansökan eller i övrigt fogat något underlag som visar vilka kunskaper han förvärvat genom den utbildning han reellt har gått igenom. Under sådana omständigheter saknas det förutsättningar för Överklagandenämnden att medge AH något tillgodoräknande utöver vad Uppsala universitet redan har medgett honom. Överklagandet skall därför avslås i denna del. I sin ansökan angav inte AH att han önskade få sina kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet tillgodoräknade. Uppsala universitet hade därför ingen skyldighet att genom det nu överklagade beslutet företa någon sådan prövning. Av handlingarna kan inte heller utläsas att frågan om tillgodoräknande av AHs kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet omfattas av det överklagade beslutet. Överklagandenämnden har inte som första instans att ta ställning i denna fråga. Överklagandet skall därför avvisas i denna del.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden avvisar överklagandet i den del som avser tillgodoräknande av kunskaper och färdigheter som förvärvats i yrkesverksamhet. Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet i övrigt.