Beslut 2010-03-12 (reg.nr 43-2698-09)

En student ansökte om lärarexamen. Hon åberopade ett beslut från en professor som stöd för att en uppsats om fem poäng motsvarade ett examensarbete om tio poäng i en lärarexamen. Fråga om handlingen som professor betecknat som beslut var att betrakta som ett gynnande förvaltningsbeslut.

Bakgrund

N N ansökte hos Göteborgs universitet om examensbevis för lärarexamen. Universitetet avslog hennes ansökan med hänvisning till att hon saknade ett examensarbete om 10 poäng.

Yrkande m.m.

N N har överklagat universitetets beslut och anfört bl.a. följande. Hon läste det korta lärarprogrammet 2007-2009 vid Göteborgs universitet. Hösten 2008 skulle hon skriva examensarbetet och fick då information om möjligheten att få tillgodoräkna sig tidigare uppsatser om de hade en didaktisk vinkel. När hon läste sista delkursen i samhällskunskap skrev hon tillsammans med två kurskamrater en uppsats med titeln Synen på mångfald — En studie av samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan. Hon skickade in arbetet till sociologiska institutionen, som håller i examensarbetet på det korta lärarprogrammet, för att få det granskat. Ett par veckor senare fick hon ett beslut av professor A A, där han kom fram till att hennes arbete var likvärdigt med en uppsats på lärarprogrammet. Hon tog emot beslutet och antog att hon inte hade anledning att ifrågasätta ett beslut som tagits av en professor vid Göteborgs universitet. Hon läste i stället en kurs där antagningskravet var att man hade gjort ett godkänt examensarbete. Hon har i samband med avslaget på ansökan om examensbevis varit i kontakt med professorn igen, som har gjort en omprövning av bedömningen. Sammanfattningsvis anser hon att hon blivit felaktigt behandlad vid sin ansökan om examen.Hon anser att hon inte ska behöva ta konsekvenserna av ett eventuellt felaktigt beslut av en professor vid universitetet.

N N har till sitt överklagande bifogat en handling daterad den 11 maj 2008 och undertecknad av A A, professor i sociologi, med följande lydelse.

Prövning av examensarbete på lärarprogrammet

B B och N N har ansökt om att få uppsats prövad som likvärdig med examensarbete på lärarprogrammet.

Titel: "Synen på mångfald - En studie av samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan"
Samhällskunskap, fördjupningskurs Handledare: C C

Uppsatsen utgör en innehållsanalys av text och bilder i ett antal läroböcker från två olika tidpunkter. Den har didaktiska diskussioner kring innehåll och undervisning som gör den någorlunda likvärdig med examensarbete på lärarprogrammet.
Beslut: Uppsatsen bedöms som likvärdig med examensarbete på lärarprogrammet.

Hon har vidare bifogat en handling daterad den 27 oktober 2010 undertecknad av A A. Handlingen är också stämplad University of Gothenburg, Dept of Sociology, daterad den 3 november 2010 och undertecknad av D D. I denna handling anför A A bl.a. följande.

/.../ Uppsatsen utgör en innehålls analys av text och bilder i ett antal läroböcker från två olika tidpunkter. Den bedömdes den 11 maj 2008 (dnr P77 153/08) som likvärdig med ett examensarbete på lärarprogrammet. Denna bedömning skedde utan uppgift om kursens omfattning 7,5 hp. Vid denna omprövning bedöms uppsatsen dock motsvara 15 hp, och att beslutet om likvärdighet därmed bör gälla.

Göteborgs universitet har i yttrande anfört bl.a. följande. N N har ansökt om examensbevis för lärarexamen efter att ha genomgått det korta lärarprogrammet om 90 högskolepoäng. N N har inte genomgått kursen Allmänt utbildningsområde 3, Examensarbete, 15 högskolepoäng, som ingår i programmet. Enligt examensordningen ska studenten för att få lärarexamen ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng. Studenter kan begära att få ett tidigare genomfört arbete godkänt som ett interdisciplinärt examensarbete. Ett interdisciplinärt examensarbete ska omfatta 15 högskolepoäng. N N har lämnat in en uppsats som ingick i kursen Samhällskunskap: Fortsättningskurs 2, 30 högskolepoäng, momentet Tema 4, 7,5 högskolepoäng för granskning. A A, professor på institutionen, har bedömt uppsatsen som likvärdig med examensarbetet på lärarprogrammet. Det framgick dock inte av uppsatsen hur många poäng denna svarade mot i Ladok. I ett examensbevis för lärarexamen anges alltid att ett examensarbete om 15 högskolepoäng ingår. Detta kan inte anges i N Ns fall eftersom att hennes arbete är inrapporterat som svarande mot 7,5 högskolepoäng i Göteborgs universitets Ladok. A A har i en ny bedömning, daterad den 27 oktober 2009, angett att vid den första granskningen fanns ingen uppgift om kursens omfattning. Han bedömer dock att uppsatsen motsvarar 15 högskolepoäng och att beslutet om likvärdighet bör gälla. Universitetet har åter granskat N Ns ansökan om examensbevis för lärarexamen, men har inte funnit att något framkommit som föranleder universitetet att ändra sitt tidigare ställningstagande. Eftersom N Ns uppsats endast omfattar 7,5 högskolepoäng kan den inte anses motsvara ett examensarbete om 15 högskolepoäng, vilket är det krav som examensordningen ställer. N N borde ha insett att en uppsats om 7,5 högskolepoäng rimligtvis inte kunde ersätta kursen Allmänt utbildningsområde 3, Examensarbete, då denna omfattar 15 högskolepoäng.

N N har i skrivelse anfört bl.a. följande. I 27 § förvaltningslagen (1986:223) anges att om en myndighet finner att ett beslut som den har meddelat som första instans är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller vidare även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte ska gälla (inhibition). Ett beslut anses meddelat antingen när det har expedierats eller på annat sätt har erhållit sin slutliga form eller tillkännagetts.

Enligt praxis vinner ett gynnande beslut inom förvaltningsförfarande i allmänhet rättskraft. Beslutet kan i princip inte återkallas eller ändras av beslutsmyndigheten. Endast om en författningsbestämmelse medger det, om det gynnande beslutet försetts med återkallelseförbehåll, om beslutet av säkerhetsskäl fortsättningsvis inte ska gälla eller om beslutet meddelats till följd av att den enskilde vilselett myndigheten (principerna om ändring av gynnande beslut) kan det upphävas (Hellners/Malmqvist: Förvaltningslagen med kommentarer, andra upplagan, 2007, s.37 f , prop. 1985/86:80 s. 39, Hellners-Malmqvist, "Nya förvaltningslagen med kommentarer", 5:e upplagan, s.304 f . och Strömberg, "Allmän förvaltningsrätt",18:e upplagan, s.72 f .).

Det finns ingen högskoleförfattning som reglerar möjligheten att ändra ett meddelat betygsbeslut eller liknande. Den i ärendet aktualiserade frågan måste därför lösas mot bakgrund av de redovisade förvaltningsrättsliga bestämmelserna och principerna. Dessa är nämligen tillämpliga även när det gäller betygsbeslut inom högskoleväsendet (jfr Högskoleverkets rapport 1998:39 "Rättssaker examination - En tillsynsrapport" s.30 f . och där angivna referenser). Genom att dokumentet från professor A A i slutlig form expedierats till henne har hon underrättats om beslutet att hennes uppsats var godkänd. Beslutet har således "meddelats" i förvaltningsrättslig mening. Det är vidare till uppenbar nackdel för henne om professorns beslut ändras. Ingen av principerna om ändring av gynnande beslut är tillämplig. Därmed är en ändring inte en tillåten omprövning enligt 27 § förvaltningslagen. Det föreligger således ingen rättslig grund att ändra A As tidigare fattade beslut och examen ska således utfärdas oavsett om A As beslutsunderlag varit otillräckligt eller beslutet varit felaktigt.

N N har vidare inkommit med ett brevsvar från studierektorn D D i vilket han bl.a. redogjort för vilken roll A A har.

Utredning

Överklagandenämnden har inhämtat följande upplysning från avdelningsdirektören E E vid Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildnings (UFL) kansli. Beslut om tillgodoräknande fattas av vicedekanen och beslut om tillgodoräknande av del av kurs fattas av examinatorn, i detta fall D D. A A har varit behjälplig vid granskningen av uppsatshandlingarna. Hon upplyser vidare att om N Ns uppsats skulle godkännas som examensarbete, skulle hon sakna fem poäng för en lärarexamen.

Överklagandenämnden har i en remiss till Göteborgs universitet anmodat universitetet att svara på följande frågor.

  1. Anser universitetet att innehållet i skrivelsen den 11 maj 2008 (dnr P77 153/08) undertecknad av A A är att betrakta som ett av universitetet fattat beslut? Om inte motivera varför.
  2. Om universitetet anser att skrivelsen den 11 maj 2008 är att betrakta som ett beslut, på vilken grund anser universitet att detta, i så fall för den enskilde gynnande beslutet, går att återkalla

Universitetet har i remissvaret anfört bl.a. följande. UFL har delegation att utfärda lärarexamen vid Göteborgs universitet och därmed är det UFL som beslutar huruvida fordringarna för en lärarexamen är uppfyllda. Sociologiska institutionen ger ett förhandsbesked som kan ligga till grund för ett formellt beslut om tillgodoräknande av det examensarbete som krävs för en lärarexamen. Ett separat beslut om tillgodoräknande görs inte då det är fråga om ett integrerat examensarbete, utan beslutet tas i och med att ett examensbevis utfärdas. UFL avgör när fordringarna för en lärarexamen är uppfyllda. Däremot kan sociologiska institutionen besluta om att en student ska ges tillträde till kursen LAU380 - Allmänt utbildningsområde 3, lärarprofessionens elevuppdrag, som är en alternativ kurs inom allmänt utbildningsområde för dem som har ett integrerat examensarbete. N N har fått tillträde till kursen LAU380. UFL brukar vanligtvis gå efter sociologiska institutionens bedömningar då en student fått en uppsats granskad, men då det är uppenbart att bedömningen i N Ns fall är gjord på felaktig grund kan UFL inte fatta beslut om att utfärda en lärarexamen, då N N inte uppfyller kravet om ett examensarbete om 15 högskolepoäng. I examensordningen är det tydligt uttryckt att "För att få lärarexamen ska studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 10 poäng".

1. Inget beslut har fattats av UFL om att N N ska få tillgodoräkna sig en 5-poängsuppsats som integrerat examensarbete i en lärarexamen. UFL vill vidare anföra att sociologiska institutionen vid första granskningstillfället inte av uppsatsen kunnat avgöra hur många högskolepoäng/poäng denna omfattar i Ladok, då detta inte framgår av själva uppsatsen. Inte heller nämner N N i sin ansökan att uppsatsen endast omfattar 7,5 högskolepoäng då hon ansöker om att få den granskad av sociologiska institutionen. Det framgår av A As skrivelse den 27 oktober 2009 att han inte känt till uppsatsens omfattning vid den första granskningen. Den ordinarie uppsatskursen, LAU690 - Allmänt utbildningsområde 3, Examensarbete omfattar också 15 högskolepoäng, varför N N borde ha förstått att en uppsats som ska ersätta denna kurs måste ha minst samma omfattning. UFL håller det för osannolikt att en student som i flera år studerat på universitetsnivå inte känner till hur det akademiska poängsystemet fungerar. UFL anser att N N i sin begäran att få uppsatsen granskad, där hon inte någonstans uppgett att uppsatsen inte omfattar de 15 högskolepoäng som krävs, vilselett Göteborgs universitet. Den kurs som N N har genomfört som ersättning för ett integrerat examensarbete omfattar i likhet med den ordinarie examensarbetskursen som ges inom lärarprogrammet också 15 högskolepoäng och det hålls därför för sannolikt att N N mycket väl varit medveten om dels den egna uppsatsens omfattning och dels den omfattning som ett examensarbete inom en lärarexamen har. Uppsatsen finns införd i Göteborgs universitets databas över studieprestationer såsom svarande mot 7,5 högskolepoäng/5 poäng och det är UFL:s uppfattning att det inte går att poängmässigt upp värdera en uppsats som inte omarbetats på något sätt. Det är UFL:s bestämda uppfattning att examensordningen inte kan frångås. Avslutningsvis vill UFL hänvisa till ett snarlikt ärende, reg.nr. 41-1561-09, där Överklagandenämnden för högskolan slagit fast att en uppsats som omfattar 12 högskolepoäng inte kan ersätta examensarbetet om 15 högskolepoäng, trots att studenten tidigare fått en positiv bedömning från professorn A A.

N N har i yttrande anfört bl.a. följande. Av dokumentet daterat den 11 maj 2008 framgår med all önskvärd tydlighet att A A i egenskap av professor i sociologi, vid sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, fattat ett beslut på Göteborgs universitets vägnar (se sidhuvud, rubriken på skriften, "Beslut:", eget diarienr m.m.). Hon fick information om att hon kunde skicka in sin uppsats till sociologiska institutionen för att få en prövning och ett beslut om huruvida den var godkänd för att ligga till grund för en examen tillsammans med konflikthanteringskursen. Hon följde anvisningarna och fick sedan hem universitetets beslut om att uppsatsen uppfyllde kraven. Hade hon inte fått detta beslut hade hon inte heller fått läsa konflikthanteringskursen, vilket även framgår av UFL:s yttrande. Om nämnden skulle komma fram till att dokumentet, daterat den 11 maj 2008, inte är ett av universitetet fattat beslut, med hänsyn till universitetets interna beslutsordning med tillkommande delegationsbeslut, saknar det betydelse eftersom hon med fog uppfattat det som ett beslut från universitetet. Det torde vara hur den enskilde med fog uppfattat situationen som ska vara utgångspunkt vid en bedömning av huruvida ett gynnande beslut har fattats av en myndighet eller inte. Det kan inte krävas att en enskild student ska kontrollera den interna beslutsordningen och därigenom dra slutsatser kring huruvida universitetet fattat ett beslut eller en professor utan behörighet meddelat ett förhandsbesked. Studenten har att lita på den information som företrädare för universitet lämnar. Beslutet går vidare inte att ändra eller återkalla eftersom hon inte har vilselett Göteborgs universitet. Hon har följt de anvisningar hon fått utan att på något sätt medvetet försöka undanhålla information kring hur många högskolepoäng hennes uppsats motsvarar.

Skäl

Av examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100, i dess lydelse den 30 juni 2007) framgår bl.a. att lärarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 120, 140, 160, 180, 200 eller 220 poäng. Utbildningen ska omfatta följande tre integrerade utbildningsområden: ett allmänt utbildningsområde om 60 poäng, ett utbildningsområde med en eller flera inriktningar om minst 40 poäng mot ämne eller ämnesområde och ett utbildningsområde med en specialisering om minst 20 poäng. För undervisning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan krävs 180 poäng inklusive en respektive två fördjupning(ar) till minst 60 poäng i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n).

Vidare framgår bl.a. att för att få lärarexamen ska studenten har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 10 poäng.

I ärendet ska prövas om N N genom sina studier uppfyller kraven för en lärarexamen.

N N hävdar att professor A A på universitetets vägnar har beslutat att hennes uppsats i ämnet Samhällskunskap: Fortsättningskurs 2, 30 högskolepoäng, momentet Tema 4, 7,5 högskolepoäng motsvarar ett examensarbete inom lärarprogrammet. Hon har anfört att dokumentets utseende och att det har expedierats till henne har lett henne att tro att hon har fått ett gynnande förvaltningsbeslut som är bindande för universitetet. Såvitt framgår av den handling om omprövning som A A skrev i oktober 2010 har han själv också uppfattat sig som beslutsfattare i ärendet.

Universitetet menar att A A endast har gjort en bedömning av hennes uppsats och att något beslut om tillgodoräknande inte har fattats.

Överklagandenämnden gör följande bedömning.

Den som läser lärarprogrammet vid Göteborgs universitet kan, istället för att skriva ett examensarbete inom det allmänna utbildningsområdet, skriva ett s.k. interdisciplinärt examensarbetet.

För att N N ska kunna åberopa sin uppsats inom samhällskunskap som ett examensarbete i en lärarexamen måste det finnas ett bindande beslut med innebörden att uppsatsen tillgodoräknas som ett examensarbete om 15 högskolepoäng. Frågan blir då om man kan betrakta den handling som A A har undertecknat som ett beslut om tillgodoräknande av tidigare utbildning som är bindande för universitet, såsom N N har hävdat.

Överklagandenämnden finner vid en samlad bedömning att N N har haft fog för att uppfatta A As beslut som ett för universitetet bindande beslut om tillgodoräknande av uppsatsen som ett examensarbete om 10 poäng/15 högskolepoäng. Vägledande för denna bedömning är att A A är professor vid universitetet och att studenten inte har haft anledning att ifrågasätta hans behörighet att fatta beslutet. Beslutet har också givits en formell skriftlig form. Att A A inte enligt universitetets delegationsordning var den som skulle fatta detta beslut föranleder i detta avseende ingen annan bedömning. Beslutet är således ett gynnande förvaltningsbeslut som har vunnit negativ rättskraft. För att ett gynnande förvaltningsbeslut ska kunna upphävas eller ändras på ett för den enskilde negativt sätt ska vissa särskilda förutsättningar vara uppfyllda. Enligt praxis kan ett sådant beslut endast upphävas om den enskilde förfarit vilseledande, om det har funnits ett förbehåll i beslutet eller om säkerhetsskäl gör att beslutet ska upphävas. Nämnden finner att det inte framkommit någon av dessa omständigheter som föranleder nämnden att anse beslutet kan upphävas eller ändras. Överklagandenämnden finner således att N N har ett examensarbete om 10 poäng/15 högskolepoäng. Då det inte framkommit annat än att N N i övrigt uppfyller kraven för examen ska överklagandet bifallas.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet och förklarar att N N ska få begärt examensbevis.

Enligt 5 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) får Överklagandenämndens beslut inte överklagas.